Grundtjärns skola 1958

På begäran.

Det här gamla skolkortet från Grundtjärn från år 1958 har jag lagt ut tidigare i bloggen, men jag hittar det inte tyvärr..

Jag lägger ut skolkortet igen på begäran. :) Några barn är identifierade. Om någon känner igen flera barn eller har övriga kommentarer eller rättelser så tar jag tacksamt emot i kommentatorfältet nedan. 

Tack på förhand!

Dessa barn är identifierade:  Översta raden fr. vä. nr 4 Kaj Svensson, nr 5 Kurt Fängström, Lövnäset, okänd.

Andra raden uppifrån fr. vä. okänd, Britt-Marie Fängström Lövnäset, Majvor Törnebrink, okänd.

Andra raden nerifrån fr. vä.  okänd, ökänd,  Valdy ?,  Solveig Nordin (Hermansjö) 

Längst ner fr.vä. Lasse Strömberg (Tallnäset), okänd, Hasse Strömberg (Tallnäset), Barbro Häggström

Lärarinnan t.hö. Gun Degerfeldt ?

NEJ till vindkraft på Fängsjö/Storsjöhöjden!

 Vindkraft i Omsjö. Bildmontage Forsca

Vilken kväll det blev igår! Trots att jag fått ett förhandsbesked om att V sagt nej till Fängsjö/Storsjöhöjden så blev (V):s officiella kommuniké på kvällen en enda stor happening av glädje, känslor och kontakter med vänner och bekanta som ville dela glädjen.

Opinionen i Sollefteå kommun ser ut att äntligen ha svängt mot den gigantiska vindkraftsexploatering som ffa det förra styret (S) är ansvariga för. En exploatering som förstör vår natur, vår livsmiljö, samernas och många människors liv på flera sätt. En exploatering som andra ska tjäna på, men är till ingen nytta för dem som bor här. En exploatering som inte behövs!! En exploatering som likt kolonialism utnyttjar Norrland och vår natur för sina egna vinstsyften och andras behov.

Jag är rörd, lycklig och ffa så oerhört tacksam till de politiker som lyssnade, förstod och hade modet att säga nej till denna storskaliga onödiga industri i vår livsmiljö. TACK VI, C, V och SD för att ni beslutade med kunskap och hjärta. Ni vågade och vann.

TACK ALLA! <3 span="">

Bröderna Sjöström (Strom) från Bergsjö, Anundsjö sn

Rester av husgrund i Bergsjö sommaren 2016.

Bergsjö 2016 Foto: Kaj Larsson

I somras fick jag tillfälle att göra ett besök till en utdöd by vid namn Bergsjö i Anundsjö sn. Det är en by som numera är helt utplånad på både karta och plats. Vi kunde se lite rester av några husgrunder och ett par mindre öppna åkermarker, men om man inte kände till att det funnits en by på platsen så skulle man inte kunna tro det. Allt var överväxt. På den gamla kartan nedan finns byn Bergsjö med.

Historik:
"Bergsjö anlades som nybyggarby 1794.
Jb anger namnet Bergsiön 1795 och Bergsjö från 1825.
Bergsjö från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven av Anundsjö hembygdsförening 1969:
”Bergsjö anlades på 1790-talet av en båtsman Johan Saktmodig f 1755 i Svartsjö (troligen i Stockholmstrakten). 
Bergsjöbönderna Jon Olsson och Olov Olsson anlade nybyggena Malma och Hov omkring 1860. År 1867 fanns i byn förutom Jon Olsson och Olov Olsson även 2 torpare, Anders Olsson och Per Jonsson. Byn kom i bolagens ägo. På 1940-talet blev byn öde."

Bergsjö, tillsammans med närliggande byn Hof, beboddes av ett tretton-tal familjer i början av 1900-talet. Båda byarna avfolkades mellan 1920- och 1940-talet.

(Tack för lånet, Göte Byström!)

I byn Bergsjö bodde Henrik Sjöström f 1863 i Myckelgensjö (död 1941) gift 1889 med hustrun Andrietta Margareta Pedersdotter f 1870 i Ottsjö Ådalslidens sn (död 1945 i Bergsjö).

Familjen flyttade från Grundtjärn till Bergsjö 1904. Fadern Henrik försörjde familjen som skogsarbetare åt Sandö Sågverks aktiebolag. I familjen föddes tio barn.



Anundsjö-AIIa-2a-1908-1923-Bild-250-sid-5

Fem av syskonen Sjöström; bröderna Olof Alfred Emanuel f 1889, Karl Johan Wilhelm f 1891, Jonas Henrik f 1893, Erik Berner f 1895 och Jakob Leonard f 1900 utvandrade mellan åren 1910-1923 till Canada och Nord-Amerika. Yngste brodern Per Mauritz f 1913 ämnade också emigrera men avled 1930 före avfärden av lunginflammation. Fyra av bröderna ses på den här bilden:

Följande information om vad som hände med bröderna i Canada och USA har jag fått av Solveig Nordin Zamano. Släktutredningen är gjord av Otto Sjöström 1993. Ett varmt TACK Solveig!

Bilderna av bröderna nedan hittade jag i Family Search.

Olof Alfred Emanuel Edström Sjöström f 1889

Olof Alfred Emanuel (Edström) Sjöström f 1889 emigrerade via Trondheim till Canada 1910. Han gifte sig 1921 med Edit Mary Firby f 1903 i Harrogate, England. Olof Alfred blev amerikansk medborgare 1922. Paret fick fem barn mellan 1923 till 1940. Olof Alfred köpte in svärfaderns farm och bedrev jordbruk som farmare i Quill Lake, Saskatchewan, Canada. Olof Alfred avled 1960.

In English; Olof Alfred Emanuel (Edström) Sjöström born 1889 emigrated via Trondheim to Canada 1910. He got married 1921 with Edit Mary Forby born 1903 in Harrogate England. Olof Alfred became an American Citizen 1922. The couple got five children between 1923 to 1940. Olof Alfred bought his father in law:s farm in Quill Lake, Saskatchewan, Canada and became a farmer. Olof Alfred died 1960.

     


Karl Johan Wilhelm Sjöström f 1891
 

Karl Johan Wilhelm Sjöström f 1891 (tog namnet Willy) anlände till Canada 1910 där han blev vägarbetare och förman i Östra Canada. Han omkom genom en olyckshändelse.

In English: Karl Johan Wilhelm Sjöström born 1891 (named Willy in USA) arrived to Canada 1910 and became a roadworker in East Canada. He died in an accident.

Jonas Henrik Edstrom Sjostrom f 1893
 

Jonas Henrik (Edström) Sjöström f 1893 (tog namnet John) utvandrade till Nord Amerika 1911. Avled 1966 på Dammash State Hospital, Oregon.

In English: Jonas Henrik (Edström) Sjöström born 1893 (named John in USA) emigrated to North America 1911. He died 1966 at Dammash State Hospital, Oregon.




Erik Berner Sjöström f 1895

Erik Berner Sjöström f 1895 (tog namnet Ben Strom) utvandrade 1923 till Nord Amerika. Han blev stenhuggare och farmare. Gift 1930 med Linnea Karen Wold f 1910 i Minneapolis Minnesota. Paret fick två barn. Erik Berner bodde och avled 1965 i Portland Oregon, USA.

In English: Erik Berner Sjöström f 1895 (named Ben Strom in USA) emigrated 1923 to North America. He became a stonemason and farmer. He got married with Linnea Karen Wold born 1910 in Minneapolis MI. They got two children. Eric lived and died 1965 in Portland, Oregon USA.

Jakob Leonard Sjöström f 1900

Jakob Leonard Sjöström f 1900 (tog namnet Jack Strom) utvandrade 1919 till Nord Amerika. Han gifte sig 1931 med Irene Williams. Paret fick inga barn. Jakob Leonard avled 1932 i sitt hem i Portland Oregon av förgiftning.

In English: Jakob Leonard Sjöström born 1900 (named Jack Strom in USA) emigrated 1919 to North America. He got married 1931 to Irene Williams. They got no children. Jakob Leonard died 1932 in his home in Portland Oregon of poisoning.

Uppdatering:

Om Jakob Leonard Sjöström / Jack Strom född 1900. I en artikel i svensk/amerikansk tidning den 31 augusti 1932: http://www.mnhs.org/newspapers/lccn/sn83045737/1932-08-31/ed-1/seq-13  hittar jag detta:
   
"Ett mystiskt dödsfall. 29-årige
skogsarbetaren Jack Strom avled
den 9 augusti under mystiska omständigheter
i sitt hem vid Bertha Beaverton
Highway ett stycke utanför
Portland, Ore. Då han kvällen
förut kom hem var han sjuk och
hans kläder voro våta. För sin
hustru omtalade han, att han vid
stålbron i Portland blivit överfallen
av ett par män, som rånat honom
och därefter kastat honom I
Willamettefloden. Hustrun skickade
efter en läkare, och då mannen
avled anmäldes den mystiska saken
för polisen i Portland. En undersökning
igångsattes, från denna
lämnade intet annat resultat än
att Strom på måndagen besökt en
platsanskaffningsbyrå vid Second
och Burnside st., samt då förefallit
nedslagen och dyster till sinnes. Vid
företagen likbesiktning visade det
sig att S. avlidit till följd av förgiftning
och man fick därigenom
klart för sig att självmord förelåg."

In english: "A mysterios death. The 29-years old timberman Jack Strom died the 9:th of august in a mysterios way in his home at Bertha Beaverton
Highway, not far from Portland Ore. When he came home the evening before his clothes was wet. He told his wife that he at the steel-bridge in Portland had been assaulted of two men who had robbed him and after that casted him in Willamette river. His wife sent for a doctor, and when the man had died in this mysterios way, the case was reported to the police in Portland. They started an investigation, but from that nothing else was found than Strom in monday had went to a job placement at Second and Burnside str. and then seemed to be depressed in his mind. At the inspection of his body turned out that S. died  due poisoning and the reason of his death was suicide."
   
--------------------------------

Vet du mera om brödernas öden i Amerika och Kanada? Skriv gärna en kommentar nedan om du har mer information :) Tack på förhand!

Do you know more about the brothers fates in America and Canada? Please write a comment or take contact with me. You find my mail in my Profile. Thank you!

Svanåsen och Burtjärnstorpet i Ådals-Lidens sn

För något år sedan besökte jag platsen där skogsbyn Svanåsen i Ådals-Lidens sn legat. Idag är platsen helt utplånad, enbart några grunder efter byggnader finns kvar.

Svanåsen inringad. Karta från 1935.

Jag blev glad när jag nyligen råkade hitta detta foto från Svanåsen 1947. Åter igen påminns man om att  människor har bott och arbetat på platser, som genom tidens gång försvunnit och upphört. Skogen har tagit tillbaka den mark som en gång odlats och bebotts.

Av Göran Stenmark i Junsele har jag fått följande uppgifter om Svanåsen:

"Grundtjärns byamän sökte nybygge på Svanåsen  tillhörande Ådals-Lidens socken år 1840.
Krononybygget Svanåsen blev vid skattläggningsberedningen 1857 föreslaget till 11 seland och blev fastställt genom förrättning den 25 juni 1866. Då fanns på platsen nybyggarna Per Erik Mähler och Nils Johan Olofsson" / Göran Stenmark

På Magnus Johanssons hemsida finns uppgifter om några familjer som bott i Svanåsen. HÄR.


BURTJÄRNSTORPET.

"Burtjärnstorpet (fastighetsnummer 1:5) ligger på Svanåsens marker. Arrendetorp under Fors bolag."  / Göran Stenmark

Inte långt från Svanåsen har det funnits ett torp som fick namnet Burtjärnstorpet. Även det torpet har skattat åt förgängelsen. Det finns rester kvar av grunderna till huset och lagården liksom den gamla spisen och rester av en separator.

Den gamla spisen finns kvar..

Jag har fått ett par gamla bilder av Vivi-Anne som visar hur Burtjärnstorpet såg ut omkring 1940.Vivi-Annes föräldrar var troligtvis den sista familjen som bodde på Burtjärnstorpet. Ett varmt tack Vivi-Anne för dessa bilder!

Burtjärnstorpet ca 1940

Fam. Halvar Lindström omkring ca 1940. Burtjärnstorpet.

Hermansjö "Gammelgård" östra

En gammal bild av "Gammelgård" östra

Gammal bild av Bagarstugan på Gammelgård östra

Nytagen bild av Bagarstugan/bryggstugan. Foto. Kaj Larsson

Hermansjö har som flera andra byar i närområdet varit en s.k. "finnby". Men de första finnarna verkar inte ha stannat så länge i Hermansjö, utan flyttade till den närbelägna Grundtjärn. Ur "Finnkolonisationen inom Ångermanland, södra Lappmarken och Jämtland" av Richard Gothe  (1948) hämtar jag följande citat:

"Två finnar, Påfwel Hindersson och Olof Larsson vände sig i juli månad 1623 till landshövdingen Johan Månsson Ulfsparre och synas av denne ha hänvisats till landskapets fogde, Awel Christofferson, att denne måtte "fli dessa finnar torpeställen på Cronones allmenning vid Hermansiön opå fieldet mellan Anundsjö och Resele sochn".

Därvid skulle även bestämmas, hur långt finnarna skulle sträcka sig med fiskevatten, vilket ansågs av större vikt än deras svedjande i dessa avkrokar. Redan 1633 påträffa vi därför Hermansjö införd i jordeboken med 4 seland. Finnarna flyttade emellertid därifrån - till Grundtjärn, öster om Storsjön."

Ur boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 av Anundsjö hembygdsförening citerar jag följande:

”Redan omkring 1630 bodde två finnar, Påwel Hendriksson och Anders Andersson i Hermansjö, men 1641 flyttade de till Grundtjärn. Byn var då öde i 190 år.

1828 kom en lappman och f d båtsman: Simon Vaniksson-Burman f 1781 till Hermansjö. Mannen dog redan omkring 1829 och änkan, från Storborgaren, gifte om sig med sin dräng Johan Petter Nilsson, f 1804 från Österfanbyn. De flyttade till Uttersjö 1838. Längre fram blev det flera gårdar i Hermansjö-Gammelgård. Omkring 1966 blev byn öde då den siste, en Nordin, flyttade till Skorped.”

Tidigare inlägg om Hermansjö  HÄR.

Jag har gjort ett nytt besök i Hermansjö. Gammelgård östra är en mycket vacker och stor gård med många byggnader, och med en vidunderlig utsikt över Hermansjön. Det har bott många familjer på gården. Det har funnits en Gammelgård västra också, men av den gården finns bara grunderna kvar.

Jag har av Göte Byström (bördig från Högland, Hermansjö) fått nedanstående sammanställning av de familjer som bott på "Gammelgård" östra. Ett varmt tack Göte!  Idag ägs Gammelgård av skogsbolaget Holmen och används som jaktstuga.

Här nedan en sammanställning av de familjer som bott på Gammelgård. Årtalen är kursiverade.


1827-1828 Johan Nyberg, Stina Pehrsdotter

1827-1828 Joseph Josephsson Björksjön Överlännes

1828 Abram Abramsson
Brita Jansdotter Björksjön Överlännes

1828-1829 Simon Vaniksson Burman från Nätra. Lappman och f.d. båtsman (1781-1828)
Brita Svensdotter Storborgaren (1794-1866)

1829-1830 Brita Svensdotter Storborgaren (1794-1866)

1830-1838 Johan Petter Nilsson Anundsjö (1804-1889)
Brita Svensdotter Storborgaren (1794-1866)

1829-1847 Pål Eskilsson Böle Graninge (1803-1868)

Maja Stina Abramsdotter Björksjön Överlännes (1801-1879)

1847-1853 Erik Petter Eriksson Rå Ådalsliden (1823-1891)
Barbro Greta Paulsdotter Böle Graninge (1828-1908)

1850-1858 Johan Kallin Sidensjö (1827-1900)
Maja Brita Paulsdotter Böle Graninge (1828-1908)

1846-1849 Carl Gustaf Sam Bergman Stockholm (1810-1881)
Anna Dorothea Henricsdotter Omnäs Resele (1810-1891)

1849-1869 Jakob Olofsson Jansjö Ådalsliden (1812-1892)
Cajsa Lena Ersdotter Resele (1811-1894)

1868 sålde Jakob Olofsson Gammelgård östra till Fors AB
Fors AB erhöll lagfart på hemmanet om 16 seland 1878.
Fastigheten kallas ”Gammelgård”.  I officiella handlingar benämnes den för
Östra Hermansjö.

1868-1895 Fors nya sågbolag från 1877 Fors AB

1888-1895 Kristina Elisabeth Svensdotter (1843-1917) från Lännäs (änka efter Nils Callin 1886)
Flyttade till Prästbordet Anundsjö 1895.

1899-1925 Johan Erik Hägglund (1855-1946)
Katarina Margareta Hägglund (1859-1946)
Johan Erik Israelsson Hägglund kom från Finland. Han tog sitt efternamn efter sin hustru.
De flyttade till Gammelgård 1899 från västra Högland. Flyttade 1925 till Västra Hermansjö.

1926-1934 Ivar Hellgren ( 1892-1985) Skogsfaktor.
Katarina Sofia Hellgren  (1897-1986)
Familjen flyttade till Byvattnet. 1928 installerades telefon som försvann i samband med Hellgrens flytt.

1934-1943 Ansgar Danielsson  (1906-1981)
Sara Margareta Danielsson (1905-1989)
Ansgar och Greta Danielsson flyttade 1934 till Gammelgård från Tvejsjön. 1943 flyttade de till Björksjön.

1943-1966 Johan Alfred Nordin (1888-1980)

Anna Viktoria Nordin (1896-1991)

Johan Nordin flyttade våren 1943 till Gammelgård från västra Högland i Hermansjö.

Johan, Viktoria och sonen Henning var de sista bofasta som lämnade Hermansjö-bygden.

De flyttade då till Byvattnet.



Johan Alfred och Anna Viktoria Nordin

Händelser i Hermansjö och Gammelgård östra.

- Vägen byggdes 1953
- Telefon 1954
- Elektricitet 1950
- Renovering och flyttning av kök 1955 i Gammelgård östra
- Gammelgård östra är numera en representations- och jaktstuga för skogsbolaget Holmen.


Källa: Bl.a. Sören Byströms forskning om Hermansjön.

Bröllop i Omsjö julen 1910

Jag råkade hitta ett inlägg på Magnus Johanssons blogg som jag tycker passar bra att citera så här i jultider. Det handlar om ett stort bröllop mellan E.A. Nordin och Augusta Nilsdotter på annandagen 1910.  Jag har skrivit om  Erik Andreas Nordin och Augusta Dorotea Nilsdotter tidigare här: http://smulansblog.blogspot.se/2009/03/familjen-erik-nordin-i-omsjo.html . Då levde paret under helt andra omständigheter; även om det var högst tillfälligt. Familjen blev Omsjö trogen hela sitt liv.

Så här skriver Magnus i sin blogg:

"Den 26 december 1910 gifte sig Erik Andreas Nordin och Augusta Dorotea Nilsdotter i Omsjö. I Sollefteå-Bladet den 5 januari 1911 fanns ett artikel om deras bröllop:

Om julen i Ormsjö (sic!)

skrifver en meddelare till Soll.-Bl. "Här har under julhelgen hållits ett hejdundrande bröllop, som stått i dagarna fyra. Annandagen förrättades nämligen vigsel mellan hr E. A. Nordin och fröken Augusta Nilsson. I högtidligheterna ha så godt som hela byn deltagit, och glädjen har stått högt i tak. Musik och dans omväxlade hela tiden, och för den materiella välfägnaden var också riktligt sörjdt. Det har sagts om oss fjällfolk, att vi vid dylika tillfällen skulle lägga i dagen ett alltför lifligt temperament, men detta är bara gement förtal, ty här har trots den stora folkskara, som varit samlad, allt gått lugnt och sansadt tillväga. Sanningen är nog den, att fjällfolket är både lifliga och godlynta människor."

Erik Andreas var född 1875 i Grundtjärn, Anundsjö sn som son till landbonden Erik Olof Jakobsson Nordin (1843-1908) och hans hustru Anna Märta Johansdotter (1849-1910). Familjen flyttade 1895 till Omsjö, där Erik Olof skrevs som arrendator. Augusta Dorotea var född 1884 i Omsjö som dotter till torparen Nils Henrik Nilsson (1857-1887) och hans hustru Inga Dorotea Lidberg (1865-1930). Inga Dorotea gifte sedan om sig med August Jonasson (1852-1938). Erik Andreas dog 1945 i Omsjö och Augusta Dorotea dog 1959 i samma by."

Fotot nedan är från ett annat bröllop ungefär vid samma tid i en närliggande by, Tallnäset. Man kan tänka sig att det var samma människor som festade - bybor samlades när man firade bröllop. Fotot är från Sollefteå bilddatabas.

Bröllop i Tallnäset i aug.1917 mellan Erik Andreas Mähler & Augusta Amalia Jakobsson,  Tallnäset.

 

Not om bilden: Erik Andreas Mähler, född den 18 november 1892 i Omsjö, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 26 augusti 1917 i Ådals-Liden sn med Augusta Amanda Jakobsson. Hon var född den 9 september 1889 i Tallnäs, Ådals-Liden sn. Erik Andreas var först skogsarbetare i Ottsjö nr 1, Ådals-Liden sn. 1922 flyttade de till Rå nr 2, Ådals-Liden sn, där han skrevs som lägenhetsägare." http://www.adals-liden.net/

Till politikerna i Sollefteå kommun!

Läs detta: Artikel 2013-05-22 Affärsvärlden

Omställningan av förnybar energi i Tyskland har kört fast. Kostnaderna exploderar, elnäten är nära kollaps och grannländerna klagar. Efter höstens val i Tyskland görs elsystemet troligtvis om.

Den el som kommer att produceras i den massiva vindkraftsexploatering som nu planeras i Sollefteå kommun ska transporteras till Tyskland. Det svenska stamnätet söderut räcker inte till och måste byggas ut för flera miljarder. Är vindkraftssatsningen i Sollefteå kommun värd denna gigantiska naturförstörelse?

Vindkraften ger stora hälsorisker för människor och djur; det har forskning visat. Vår rika och vackra natur är den enda naturtillgång som kommunen har.

Rädda vår skog, vår natur och miljö! Vi vill fortsätta bo kvar!

SÄG NEJ TILL VINDKRAFTSINDUSTRIN FÄNGSJÖ / STORSJÖHÖJDEN PÅ MÅNDAG!!

Animerade filmer Fängsjö/Storsjöhöjden

Jag ber er att titta på de här animerade filmerna! Ni tror inte att det är sant!

På vindbolaget Forscas hemsida ligger de här nya animerade filmerna av vindsnurrornas visualisering i Omsjö och Grundtjärn om vindprojektet realiseras.

Animerad film Omsjö : http://www.forsca.se/wp-content/uploads/2013/05/omsjo.mp4

Animerad film Grundtjärn: http://www.forsca.se/wp-content/uploads/2013/05/grundtjarn.mp4

Till detta har Sollefteå kommunstyrelse sagt  ja tack!!

Läs även det här.

Vår Hemsida: http://snurrigt.vildavastra.se/


Välkommen till mötet den 16 maj i Näsåker!

Makten har talat..

Sollefteå kommunstyrelse sade igår ja till vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden i Näsåker. Två ledamöter reserverade sig; Västra initiativs Gunilla Fluur och Miljöpartiets Margareta Alton, båda från Näsåker. Heder åt dem som lyssnar på opinionen och inser det katastrofala för bygden om denna gigantiska naturförstörelse blir av. Tack Gunilla och Maggan!

Kommunordf. Elisabet Lassen

Än en gång visar Socialdemokraterna hur långt från människorna de står, och hur långt från den kompetens och debatt om vindkraftens negativa konsekvenser för människor, djur och natur som vindkraftsdebatten idag handlar om. Sollefteå kommun har ett socialdemoktratiskt styre sedan urminnes tider, och de som styr partiet idag är ett gäng inkompetenta och lättköpta ja-sägare som mer eller mindre sitter i knät på kommunordförande Elisabet Lassen.

Tyvärr är alliansens politiker lika goda kålsupare. Centerpartiets starke man Ingemar Jonsson är en sann anhängare av vindkraft och har under många år kämpat hårt för att få vindkraft på sin hemort. Att han har en hel del egna intressen i vindkraftsuppbyggnaden berättar han inte. Kallas inte detta jäv?

Moderaternas starke man Bengt Sörlin är en lika stark anhängare av vindkraft. Han vill inte ha någon dialog öht med kommuninvånarna om detta ämne. Han betackar sig för det.

Och övriga partiledamöter? Tja, de flesta är tysta, mycket tysta. Partipiskan viner och alla röstar som partiet tycker. Trots att vi vet att flera socialdemokratiska och centerpartistiska m.fl. kommunpolitiker har ändrat åsikt om vindkraftens betydelse för kommunen. Men på Kommunfullmäktiges möten är deras munnar tysta och röstar gör de som partiet tycker.

Sån är demokratin i Sollefteå kommun. Dvs det finns ingen demokrati alls. Besluten tas i slutna rum utan någon som helst dialog med kommuninvånarna varken före, under eller efter besluten.

Elisabet Lassen uttalar sig så här "insiktsfullt" ;) i dagens TÅ: ”Allt beror ju på vad man har för inställning, men nu får vi förhoppningsvis en satsning i kommunen som leder till jobb."

Häpp!

Att den gigantiska vindkraftsindustrin som planeras i Sollefteå kommuns västra delar, inte kommer att ge några lokala arbeten i framtiden, förstår hon inte. Att vindkraftsindustrin drabbar boende och fritidsboende väldigt hårt, att turismen och  fritidslivet i skog och mark förstörs, att djurlivet drabbas och att det kommer att innebära ohälsoeffekter på människor bryr sig inte Lassen om. Att  det kommer att bli en gigantisk naturförstörelse utan like i ett stort fritidsområde -  med 180 st.  210 meter höga vindturbiner, elva mil nya vägar i skogen, gigantiska cementtransporter- och fundament i området och bullriga, störande bergtäkter i området - så långt kan Lassen tydligen inte tänka..

Men en storsatsning på "Hotell Hallstaberget" i Sollefteå med kommuninvånarnas skattepengar- det går bra.  Det begriper Elisabet Lassen! ;)


Uppdatering. Lägger ut en jämförelsebild.

Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftprojekt, Näsåker.

Hoppas att ni inte tröttnar på att jag åter igen vill skriva om det som "huvudet är fullt av"; nämligen den vindkraft- och naturförstörelse som är på gång i vår by och i vårt område i Näsåker. Det är en naturförstörelse av stora mått, det kommer att bli det näst största vindprojektet och med de högsta vindsnurrorna i Sverige (!), ett industriområde som kommer att ödelägga vår plats på jorden.

Jag har i dagarna skickat ut ca 200 brev till fastighetsägare i berörda byar runt Storsjön och till ansvariga på Länsstyrelsen och Sollefteå kommun. Vi berörda kommer inom kort att samlas till ett möte med Länsstyrelsen, Kommunen och vindbolaget Forsca och jag tror och hoppas det kommer att bli ett bra och klarläggande möte. :)

Jag citerar delar av den information som skickats ut till alla fastighetsägare nedan. Brevet inkluderar även de krav som vi ställer till ansvariga på Sollefteå kommun. De krav vi ställer till de som är ytterst ansvariga för att situationen blivit som den blivit;  i första hand kommunordf. Elisabet Lassen (s) och vindplanerare Ulla Ullstein, Sollefteå kommun.

"När Vindbruksplanen planerades och beslutades 2008 i Sollefteå kommun togs inga personliga kontakter med året runt/fritidsboende i berörda byar för att redogöra för omfattningen och konsekvenserna av planeringen för en storskalig vindkraftsutbyggnad på SCA:s marker i Omsjöområdet. Vindprojektet kom som en total överraskning för alla berörda hösten 2011.

Montagebild Omsjö

Forsca vindbolag har nyligen lämnat in en tillståndsansökan till Länsstyrelsen (okt. 2012) för att bygga ett storskaligt vindindustriområde med 180 vindkraftverk a´ 210 meter höga (de högsta i Sverige!) på SCA:s marker. Fängsjö/Storsjöhöjdens vindprojekt kommer att bli den största vindkraftsindustrin i Sollefteå kommun, och den näst största i Sverige! Alla vindverk kommer att ha blinkande ljus som kommer att synas flera mil över bygden. Det kommer att bli en stor påverkan på naturen och landskapet. Dessutom planeras två gigantiska mark- och bergtäkter strax utanför Omsjö resp. Fängsjö, som kommer att förorsaka buller och massiva vägtransporter genom våra byar. Cirka elva mil vägar kommer att byggas, kraftledningar kommer att dras genom skogarna som kommer att ge stora effekter på närområdet och till närliggande orter.

Montagebild Grundtjärn

När Sollefteå kommuns vindbruksplan antogs 2008, fanns endast en gammal, ej aktuell Översiktsplan för kommunen från 1990 att tillgå. För ett par månader sedan startade Sollefteå kommun arbetet med att göra en ny Översiktsplan efter påtryckningar från Länsstyrelsen och kommuninvånare. En Översiktsplan ska förnyas vart fjärde år, men det har Sollefteå kommun struntat i. Den nya översiktsplanen beräknas vara klar 2014 och ska då fungera som ett samlat beslutsunderlag som beskriver kommunens vision och strategi för framtida utveckling. Planen skall klarlägga allmänna intressen, riksintressen för friluftsliv, miljösituationen samt visa på hur kommunen ser på mark och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingen. Den nya översiktsplanen ska/bör förhoppningsvis innehålla nya, aktuella revideringar och uppdateringar av gamla och nya områden aviksintressen för alla näringars behov, och för skydd av den vackra och unika naturen och miljön i övre Ådalen.

Ett s.k. riksintresse gäller områden med många möjligheter till Friluftsliv, som i kommunens vindplan 2008 undantagits från storskaliga vindkraftsprojekt. I samma vindplan gäller att riksintresse för Friluftsliv finns i dalgången efter Ångermanälven från Undrom –Sollefteå – Näsåker. Omsjö, 1,6 mil från Näsåker, är den största fritidsbyn i Sollefteå kommun med nära hundra fritidsboende, en mycket välbesökt och naturvacker Camping och med tio mantalsskrivna boende idag. (Inte fyra som det står i vindplanen 2008!) I Grundtjärn finns ett tjugotal mantalsskrivna och ett hundratal fritidsboende. (Grundjärn tillhör Ö-viks kn) I Fängsjö och Tallnäset finns totalt ett tjugofem-tal fritidsboenden som direkt kommer att beröras av vindkraftsexploateringen. Vi anser att Omsjö med intilliggande fritidsbyar ska klassas som ett riksintresse för friluftsliv.

Vi ställer följande krav till Kommunen:

- Stopp för VK-etableringar och ytterligare utredning av planer och områden tills Sollefteå kommuns nya Översiktsplan är upprättad och beslutad (2014).

- Att Omsjö, Fängsjö och närliggande berörda fritidsbyar ska klassas som riksintresse för Friluftsliv i den nya Översiktsplanen.

Mer om vindkraften finns att läsa på vår hemsida "Snurrigt": http://snurrigt.vildavastra.se/

Jag vill inte bo i en vindpark!

Mörker

På vår vindgruppsida i Facebook (se länk till höger) finns ett länktips om en ny blogg som berör vindkraftsplanerna i vår kommun.

Det är en man från Stockholm som funderade på att köpa ett hus på andra sidan Storsjön; i Grundtjärn. Men när han fick veta om vindkraftsplanerna i kommunen så försvann intresset helt. Mannen som funderade på att köpa ett hus i Grundtjärn, har startat en blogg och det första inlägget handlar om den planerade vindkraften i Ångermanland.

Bloggaren har även skapat en nattbild av fotomontaget med vindkraftverken över Grundtjärn, som  talande tydligt visar hur det kommer att se ut med alla blinkande ljus över bergen. Jag har fått lova att visa hans bild här ovan.

Gå gärna in och läs:  http://opportunisterna.blogspot.se/

Sollefteå kommuns vindkraftsplaner kommer att drabba människor på många sätt. Inte minst drabbas kommunen av minskad inflyttning, minskad turism och att folk flyttar från vår bygd och kommun. Det är en stor sorg. Sollefteå har en kommunledning som utan att blinka offrar en hel bygd och dess natur utan att tänka på konsekvenserna. Offrar utan att få ett öre i gengäld.

Hur kan en så stor förändring som en vindindustri i bebyggda områden beslutas utan att beslutet är sanktionerat hos kommuninvånarna? Jag begriper det inte..

Vindkraftsutställning på Medborgarkontoret

Utställningen med montagebilder och information om vindprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden finns nu i Medborgarkontoret i Näsåker.

Montagebilden ovan är från Omsjö, där vi bor. För mig är den här montagebilden skrämmande och jag är ordlös..


Fakta: I Fängsjö/Storsjöhöjdens område i Näsåker planeras ett storskaligt vindindustriområde med över 200 vindkraftverk och 210 meter (!) höga. Det kommer att bli det näst största vindindustriområdet i Norrland! Blinkande hinderbelysning, höga bullernivåer och förstörd boendemiljö är vad som väntar oss boende och fritidsboende i Omsjö, Fängsjö, Tallnäset och Grundtjärn.

I Sollefteå kommun planeras för över 700 vindverk = ca 25 % av hela Sveriges vindkraft. All vindkraft (och vattenkraft) i Norrland fraktas till Tyskland och södra Sverige där elkraften behövs. Norrland har redan ett elöverskott. Vindbolagen får stora statliga subventioner och tar hem vinsterna av vindproduktionen. Sollefteå kommun och kommuninvånarna tjänar ingenting på den stora vindkraftsetableringen. Notan drabbar elabonnenterna och skattebetalarna. Elnätet söderut måste dessutom byggas ut för miljarder för att klara elöverföringen söderut.

Alla vackra forsar i Norrland byggdes ut och förstördes för ett sextital år sedan. Nu är det skogen och naturens tur. Vår största rikedom ska exploateras. Ett nytt baggböleri är på gång.

Mer om vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun:
http://snurrigt.vildavastra.se/

Omsjö i Lidens socken av Richard Gothe

För några år sedan forskade jag en hel del på de s.k. Omsjöfinnarna; de första finnarna som bosatte sig i Omsjö i slutet av 1590-talet och dess ättlingar. Det blev en intressant forskning som jag kunde slutföra med god hjälp av en god vän, Rune Edström i Lövånger. På min hemsida finns en stamtavla av den förste omsjöfinnen Anders Andersson d.ä. utlagd.

Finnbygdsforskaren Richard Gothe (1883-1953) har i en bok från 1948 "Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland" gjort bebyggelsehistoriska undersökningar från 15-16- och 1700-talen och från den boken vill jag citera denna beskrivning över de första finnarnas bosättning i Omsjö.

Om finnbyn Grundtjärn, på andra sidan Storsjön, har jag skrivit om i ett annat inlägg - här.

"Liden var redan vid tiden för sexårsgärdens upptagning (1314) eget gäll. Genom k. förordning av 17 april 1885 ändrades sockennamnet till Ådals-Liden, för att undvika förväxling med Lidens socken i Medelpad, vilket då fick namnet Indals-Liden.

Bland de först upptagna byarna i socknen nämns det avlägset liggande Omsjö, enligt Hulphers ”äldsta byn, hvarets fordom finnar skola bott”

Våra äldsta kamerala längder bekräfta, att Omsjö redan vid 1500-talets mitt hade tvenne åbor, som tillsammans skattade för 18 seland. Sjön ”Vmsjöträsk”, nuvarande Storsjön, räknades också till bondeträsken denna tid. Den låg i sockengränsen mellan Liden och Anundsjö; ett råmärke Botarsten låg mitt i sjön. På Anundsjösidan kallas vattnet i regel för Grundtjärn, ehuru detta namn tillkommer ett litet vatten öster om Storsjön (Grundtjärn och Djuptjärn). I Lidens socken talar man om ”Ytterumsjön” när man menar östra delen av Storsjön.

Det blev finsk bosättning både på den västra och östra ändan av sjön. Den sistnämnda kallades Grundtjärn av Anundsjöborna, under det att Omsjö-hemmanet inom Lidens socken låg på ett ede mellan Omsjön (Storsjön) och Karfsjön. Från Omsjön rinner Um-ån genom flera smärre sjöar in i Ångermanälven.                          

En av de gamla gårdarna i Omsjö synes på 1590-talet ha övertagits av finnen Anders Andersson. Det är en tidig nedsättning så pass långt norrut och så avsides. Men man torde här kunna skönja en färdväg för finnarna. Från den nedre bygden vid kusten tog man sig upp till skogsbyarna Näs och Holm i Sidensjö, ibland kallade ”Sedersjö finnmarck”, ty där blev det en ganska folkrik fnnkoloni under 1600-talet. Så går vägen till Hermansjö i rågången Anundsjö-Sidensjö (Gammelgården där tycks vara äldsta nedsättningen) och därifrån uppåt Grundtjärn-Omsjön och till Kläppsjö finntorp, likaledes i rågången mellan Anundsjö och Junsele, varifrån man kommer över åt Gafsele-hållet i Åsele lappmark.

Anders Andersson finne i Umsjö (Omsjö) tog gifte från odalbygden (Lidgatu) och blev bofast. Han betalade t.ex alla sex terminer till Älvsborgs lösen (1613). När lantmätare Oluf Tresk avritade alla finntorp häruppe 1639, har han bara tagit med tvenne torpen på Anundsjösidan, alltså Grundtjärn, under det att Omsjö saknas. Det året har enligt boskapslängden Peder Andersson finne i ”Umasjö i Liden” 7 kor, 2 kvigor, 3 getter, och 10 får samt ett utsäde av 2 spänn. Enligt jordeböckerna räknades Omsjö som 8 seland. Fyra seland sköttes av Anders Anderssson och de andra fyra av hans broder Pål Andersson. Den sistnämnda flyttar emellertid 1664 till Södergård i Nätra socken, där han köpt sig ett hemman. Brodern Anders löste då Påls del i hemmanet för 160 daler k.m:t. En son till Pål flyttar från Nätra till Åsele lappmark, kanske via Omsjö, ty det heter i 1682 års DB, att ”Matts Pålsson i Umsjö vill upptaga nybygge på Cronones allmänning vid namn Gafsele-Hällan, 2 mil från öfversta byn i Junsele”. I 1660 års jordebok står åter Per Andersson skriven för de 8 selanden.

Tvisterna om rätt rågång mellan socknarna Resele-Liden och Anundsjö tycks vara av gammalt datum (se Jos. Westins ”Ångermanlands gränser”). Grundtjärnsfinnarna på Anundsjösidan ha faktiskt under ett par århundranden försökt komma under Liden, men deras ansökningar blevo städse avslagna. De påpekade, att de hade nio gamla mil till Anundsjö kyrka, och ”bara” fem till Resele, varför de önska ha både kyrkorätt där och få erlägga sina utlagor till det sistnämnda stället. Dessutom ansågo de sig bo inom Lidens rå och rör och tingsnämnden där intygar 1650, att Anundsjöbornas gett orätt namn (Grundtjärn) åt den ort där finnarna bo. Resele rå säges gå ända till Björnhusberget (som ligger sydost om Grundtjärnen, intill Orfvasjön och Kattajerfvi). Man passade även på att framlägga sina klagomål inför Kgl. Wästernorrlandskommisionen 1670. Grundtjärnsfinnarna säga sig då vilja ”åtnjuta ett landzens sunebref av 1505 om råskillnaden mellan Nordanskog och sunnan”, efter vilket de hörde till Resele gäll och icke under Anundsjö.

I ett par kartarbeten av lantmätare Nils Spole från 1703 omnämnes dels ”ett gammalt finntorp Omsjö på Lydens allmänning”, dels redogör Spole här för Omsjöhemmanets område: Åbo är nu för tiden Anders Erikson, som skattar för 8 seland. (se kartbild) Vid Jufvansjön jämte sockenskillnaden mellan Anundsjö och Resele pastorater har Omsjöman av gammalt där såväl som utmed den s.k. Um-ån haft dess förnämsta slåtter, vilka, oaktat att de äro belägna utom dess skatteskog och på allmänningen, äro alldeles omistliga för Omsjöman. Slått av starr och grovt stertingsgräs. Vacker fällningsskog jämväl näver- och lövskav, timmerfångskog och rikligt mullbete. Fiske i Omsjön och Karfvsjön efter gädda, abborre, mört och småsillen, som här kallas rapoxefisk, vilket ger en god näring i hushållet och i fiskeliga år samlar torrgäddor 4 eller 5 lispund till salu. Kvarn har Omsjöman avlägset i Umån. Bäckekvarn hemma vid gården. Ingen humlegård. Djurfång med älggravar och led, med bössa samt med flakar och lemmar för fågel och hare."

TACK!

Jag är så glad för alla stödjande mail, kommentarer och telefonsamtal jag fått för mitt engagemang mot det vindkraftsparksprojekt som planeras i vårt område och all den storskaliga vindexploatering som vi ser är på gång i hela Norrland. Det är många som är lika upprörda och ledsna som jag är. Det stärker mig att vi är många som känner likadant och som inte tror på att en vindexploatering av den här storleken gagnar oss som bor i Norrland/Sverige eller miljön. De som blir nöjda och som tjänar på projekten är enbart vindbolagen och SCA.

Igår fick jag ett mail som gjorde mig väldigt glad. Jag har fått lov att citera valda delar av mailet och det vill jag gärna göra!

TACK alla för stödjande mail och telefonsamtal! Det känns fantastiskt fint.


"Jag är själv inte närmast sörjande, men bevistade ändå samrådsmötet i Näsåker häromveckan. Då upptäckte jag bland annat att inte heller de som bor i byarna i älvdalen (på västra sidan) kommer att undgå att se vindkraftverken. Enligt den färgglada karta som visar antalet synliga kraftverk kommer mellan 80 och 120 kraftverk i blickfånget då man går upp på de övre lägdorna. Givetvis inte i närheten av den förödande inverkan på landskapsbilden som de har för er som bor i Omsjö och Grundtjärn mfl ställen men ändå inte roligt. I alla fall inte om man nu saknar förmågan att, som en av Forscas representanter uttryckte det, se kraftverkens ljus som nya stjärnor på natthimlen….

Jag är i grunden positiv till vindkraft som energikälla, men utbyggnaden bör ske med förnuft och måtta. Huvuddelen av Sveriges framtida elbehov borde kunna tillgodoses genom energieffektiviseringar, besparingar och minskad energianvändning. Dagens miljömässigt ohållbara konsumtionsnivå med ständigt ökande tillväxt och därmed ökande energibehov kan knappast bestå om klimatpolitiken ska kunna tas på något som helst allvar. För visst är klimatförändringarna en realitet. De 13 varmaste åren som registrerats sedan temperaturmätningar påbörjades har inträffat de 15 senaste åren… Skall klimatmålen ha någon som helst chans att uppnås behöver hela västvärldens samhällssystem omprövas och helt nya levnadsvanor skapas. Vi måste inom inte alltför lång tid minska våra utsläpp av växthusgaser med 80-90% och enligt vissa forskare med så mycket som 100% för att inte riskera att komma över en kritisk temperaturökning på 2 grader. (troligen är det redan för sent, men ändå... ) Och det är knappast ett teknikintensivt högenergisamhälle som är lösningen och ej heller en tilltro till att kärnkraften skall vara en del av framtidens energiförsörjning. (Den är långtifrån koldioxidneutral, trots att många vindkraftsmotståndare hävdar detta, t.ex. i den länkade Timbro-rapporten på FFSV-Lillhärdals hemsida, en annars mycket bra hemsida.)

Om och när kärnkraften avvecklas så återstår ändå nästan 50% av nuvarande elförsörjning, huvudsakligen i form av vattenkraft (och dess trista konsekvenser kan knappast göras ogjorda). Vattenkraften i kombination med viss elproduktion ur biobränsle och solenergi bör vara tillräckligt för vårt framtida energibehov. Begränsad vindkraftutbyggnad i områden som redan är ”förfulade” och industriellt exploaterade, alltså längs motorvägssträckningar eller i anslutning till industriområden och gigantiska köpcentra må vara hänt. (Dessa företeelser saknas lyckligtvis ännu i Sollefteå. ) Då finns det också en naturlig och visuell koppling mellan miljöbelastande verksamheter och deras energibehov. Sen är det så klart så att dessa lägen ofta är mindre intressanta för vindkraftsbolagen som vill placera kraftverk på höjder med tillförlitliga vindförhållanden, men det bör vara deras problem och inte något som vi ska lösa åt dem.

Jag har de senaste åren letat efter en gård i Västernorrlands inland men också i Jämtland och Västerbotten. Vid några tillfällen har jag också hittat objekt som uppfyllt min kravlista, men min entusiasm har svalnat ganska snabbt då jag granskat kommunernas vindkraftsplaner och nästan undantagslöst funnit kommande vindkraftsetableringar i närområdet. Jag tror inte jag är helt ensam om denna syn på vindkraften. Vill man locka fler att bosätta sig i ”en vacker och orörd natur med tystnad och storslagna utsikter” etc etc som det så vackert heter i turist- och inflyttningspropagandan så ser jag inte någon plats för storskalig vindkraft. Och än mindre med tanke på hur lite den ger tillbaks till bygden i form av arbetstillfällen och kapital (precis som uranbrytning).

Men tillbaka till vindkraftparkerna i Fängsjön och Storsjöhöjden. Givetvis bör man i första hand försöka att helt stoppa etableringen av kraftverksparkerna och i andra hand rikta in sig på frågan om antalet vindkraftverk, höjden och placeringen. Just höjden på kraftverken tror jag det är väldigt få som reflekterar över, även bland dem som redan är skeptiska. 210 meter är extremt högt. Flertalet av de vindkraftverk som vi idag ser runtom i landet är mycket lägre. Ofta mellan 80 och 130 meter. Så sent som 2008 var världens högsta vindkraftverk 210 meter. Vindkraftverken på Möckelsjöberget utanför Härnösand, som jag hört en del vindkraftsförespråkare referera till, är t.ex. endast fem till antalet och bara 125 m höga. Sveriges högsta byggnad, Turning Torso är 190 meter och syns miltals över de skånska slätterna. Trots att den varken blinkar eller rör sig….

Vindkraftverken i Forscas parker kommer att vara över 200 till antalet med blinkande ljus dygnet runt och roterande blad. Dessutom kommer de att placeras på höjder mellan 300 och 500 meter. Den totala höjden på kraftverken blir således 500-700 meter. Deras visuella effekter på landskapsbilden blir naturligtvis förödande. De kommer att synas inte bara från Omsjö och Grundtjärn utan från många många andra platser i kommunen, med undantag för de gårdar som ligger längst ner i älvarnas dalgångar."

Ett varmt tack för dina synpunkter!

Herrar från Grundtjärn

 Johan Fritz  Blom f 1862 (längst till vä nedre raden), Oskar Forsberg, Erik Hägglund (övre raden nr 3 fr. vä)  Vilhelm Lundkvist, Erik Gradin, Henrik Edström, Albert Sjöström, Nils Sundström, Nils Gradin, Sven Petter Svensson.

Igår fick jag det här gamla fotot av några herrar, de flesta av dem från Grundtjärn. Kortet är taget 1908, men platsen är okänd.

Så här skriver Solveig som skickat mig fotot: "Skickar här bilden på "Grundtjärnsmännen" mfl på okänd trappa någon gång år 1908. Skickar bild på dels männen och dels namnen på dom som Iris Karlström har skrivit ner Jag fick hennes tillåtelse igår att skicka bilden till dig och efterlysa om någon kan veta VAR fotot kan vara taget. Själv trodde hon något av ställena i Näsåker."

Jag har skrivit ner namnen i den ordning som de skrivits. Det fattas ett namn. Vem är vem av herrarna? 

Var kan fotot vara taget? Och i vilken typ av sammanhang kan herrarna ha samlats tro?

All information om kortet tas emot varmt! :)

Tack Iris som lånat ut fotot och tack Solveig som förmedlade!

Sept. 2022. Fotot uppdaterat med ett par verifierade personer.

Grundtjärn - en finnby

När jag började titta på Grundtjärns tidiga historik så hittade jag en synnerligen utmärkt sådan med källuppgifter på Geni, en internationell släktforskningssite.  Historiken är skriven av Kristina Andersson och börjar så här:

"Finnen Pål Henriksson Tenhunen  (i Sverige identifierad som Påwel Hinderssson född ca 1575 död ca 1651. Min not.) var den förste nybyggaren i Grundtjärn, Anundsjö socken, nämnd 1623-1650. I juli 1623 hade Pål och en annan finne vid namn Olof Larsson fått rätt att anlägga torpställen på fjället mellan Anundsjö och Resele. 1653 finns Påwel i Hermansjö med Grels Stafuansson till granne. 1649 har Påwel Hindersson och Anders Andersson Finne bott så länge i Grundtjärn, att de skattar för 4 seland vardera. Inför rätten detta år sträckte de befallningsmannen hand och "utlovade ännu 2 sel. opå sig taga och härefter göra Cronone skatt för 12 seland tillhopa." När Pål Pålsson 1650 övertar gården efter sin fader, får han fastebrev på 4 seland...

Läs den spännande fortsättningen här.

Kartan hämtad ur "Finnkolonisationen inom Ångermanland, södra Lappmarken och Jämtland" av Richard Gothe 1948.

Lantmätaren Oluf Tresk kartlade den nya finnbyn Grundtjärn 1642 för att byn skulle kunna skattläggas, och beskrev de två finngårdarna så här:

"A/ Östra gården; skatt: 2 seland, Utsäde båda åkren  1 1/8 tunna, mo- och sandjord, därpå födes 2 hästar, 8 nöt, 6 får, gott mulbete, svedjeskog, gott fiskevatten och kvarnställe. Lägenhet att uppgöra mera åker och äng.

B/ Västra gården ibidem, skatter 2 seland, utsäde i båda åkrarna 1 tunna, föder lika bo med sin granne, har lika skog, fiskevatten, ock andra tillagor med sin granne.

Under båda dessa gårdar, brukas Hermansjön, ett igenlagt torp, där de hava vardera 1 tunnland igenlagd åker, samt gott fiskevatten och svedjeskog, därför de ock skatta 4 seland."
(Texten moderniserad något från origianltexten)

Grundtjärn 1936

Grundtjärn 1936

Korten av Grundtjärn 1936 är hämtade från SCA:s bildarkiv via Länsmuseéts bilddatabas. Någon som kan berätta mer om korten?

Den här kartan från 1935 visar var Grundtjärn är beläget.

I 1880 års folkräkning bodde det 57 personer i Grundtjärn, och i 1910 års folkräkning 74 personer. Idag bor det ett tiotal personer i Grundtjärn. Grundtjärn tillhör Anundsjö fs i Ö-viks kommun.

Jag välkomnar alla tillägg, kompletteringar, gamla kort, berättelser och minnen från Grundtjärn!

Storsjön, mellan Omsjö och Grundtjärn

Marja-Lisa funderade i en kommentar till förra bilden hur många öar det kan finnas på Storsjön.

Det lär finnas 36 namngivna öar på Storsjön. Storsjön är en vidsträckt sjö - den är över en mil lång, ca 190 Ha och sträcker sig mellan Omsjö i väster till Grundtjärn i öster (Grundtjärn i öster finns inte med på kartan).

På den här skissade kartan är några av öarna utmärkta och namngivna. Klicka på kartan för att förstora!

Storsjön är en av de vackraste sjöar jag vet - inte minst för alla vackra öar och näs. Några av öarna har varit bebodda tidigare - idag är öarna populära natursköna platser att ankra vid och rasta på.  Både sommar som vinter.

Degersjöberg, Junsele

(Tack för lånet, Göte Byström!)

Jag blir alltid lika fascinerad av gamla kort av byar och hus som inte finns kvar längre. Det sätter fantasin i rörelse och jag funderar på hur livet gestaltade sig för de människor som levde där dåkorten togs. Ovanstående bilder har jag lånat från Tallnäsets hemsida. Bilderna är tagna 1936 i Degersjöberg, en gammal skogsby mellan Grundtjärn och Junsele där det en gång i tiden fanns gårdar och människor.



Arrendegård Degersjöberg 1921. Fotot lånat från SCA:s Bildarkiv.

Byn är idag en ödeby, eller snarare en ödegård, med bara ett mindre hus kvar som används som jaktstuga. Foto: Kaj Larsson.

Någon som har minnen eller vet mera om Degersjöberg?

Här finns en gammal karta där man kan se var Degersjöberg är beläget.

Nedanstående kort har jag lånat från boken "Kronotorpens folk" av Bo Malmberg.

Historik Degersjöberg.

"Förste nybyggaren i Degersjöberg var Olof Jakobsson från Eden Junsele. Han nämns första gången 1775 i Degersjöberg. På 1600-talet hade byn brukats av finnar, men blev senare öde en tid innan Olof Jakobsson kom dit." (Paul Lundin)

På hemsidan "Smedjan" har Göran Stenmark skrivit:

"...Ett sådant nybygge var Degersjöberget, och den var den 20 april 1770 som bondesonen Olof Jacobsson från Edens by i samma socken slog sig ner på östra sidan av Degersjön. Han hade två år tidigare gift sig med Brita Ersdotter från Östanbäck, och med tiden fick de sex barn. Ett av dessa barn var sonen Erik född 1769, vilken kom att ta över ena halvan av faderns hemman. Han gifte sig med en Malin Olofsdotter, och de fick endast ett barn, Brita född 1807. Brita blev faderlös redan vid åtta års ålder, och åtta år senare avled även modern Malin.

Detta innebar att hon som sextonåring var enda arvtagare till hemmanet. Hon var endast sjutton år när hon gifte sig med Per Jacobsson Åkerström, vilken nu blev bonde i Degersjöberget. Den första tiden gick allt bra för familjen, men en dag kom det några herrar från ett skogsbolag upp till Degersjöbergets nybygge. De ville köpa den skogsmark som tillhörde byn, och bjöd då Åkerström samt hustruns farbroder. Olof Olofsson, en summa pengar för de två hemman som fanns i byn. Olof avöjde erbjudandet, men efter några supar böjde sig Åkerström. Det tragiska i affären var att Britas far Erik och farbrodern ej hade något upprättat dokument på att de ägde var sin halva av hemmanet. Detta innebar att även Olof Olofsson tappade sin mark. De blev nu i stället landbönder på sina egna gårdar.

Per Erik Mähler kom till Degersjö-berget genom gifte med Per Åkerströms dotter Magdalena, född 1830. I Degersjö-berget hann Per Erik och Magdalena få fem barn innan de 1864-65 flyttade till Svanåsen inom Ådals-Lidens socken. Där fick de ytterligare fyra barn. Per Erik avled där 1891 och hustrun Malin 1899.

Per Eriks bror, Isak Aron Mähler, kom 1867 att gifta sig med hustruns syster Cajsa Dorotea Åkerström, och de var bosatta i Degersjöberget från 1869."

Göran Stenmark, Junsele


* Hemmanet Degersjö nr. 1 överflyttades enligt k. brev 1889-03-08 under benämning Degersjöberg fr.o.m. 1890 såväl i kyrkligt och kommunalt hänseende som i jordeboken från Junsele till Anundsjö.


Paul Lundin noterade att Degersjöberget beboddes först av finnar. Jag har tittat lite på detta och hittat följande:

Degersjön hade en tidig nybyggelse av finnar. Degersjön återfinns i fiskerilängden från Anundsjö sn över "bondetresk" 1569. På landstinget 1639 står skrivet: "framträdde Anundsjöborna och besvärade sig över en hoop finnar som på deras skoga will sig nedsättia, dem til men och skada, emot deras willia; blev av h:h: (landshövdingen) befalet, at almogen hafver lof att utrifva de huus, som på torpet Degersiöö är opsatt, och finnarna derifrån drifva".  Försöket att bosätta sig vid Degersjön verkar inte ha kunnat fullföljas.

Nybygget vid Degersjön kom åter till stånd när Olof Jakobsson kom dit 1770. Olof Jakobsson skattade för 2 seland och fick 20 frihetsår. Nybygget kom att tillhöra Junsele.

Källa: "Finnkolonisationen inom Ångermanland, södra Lappmarken och Jämtland" av Richard Gothe 1948.

I ett häfte som heter "Byarnas historia i Anundsjö" av Erik Jonsson står det så här om Degersjöberg:

Degersjöberg hörde till Junsele till 1883, då den överfördes till Anundsjö. Byn anlades troligen omkr. 1820. Den 26 augusti 1861 var inspektör Hedlund, Näsfors sågverk, J. O Rydin och C. Rydin ägare av byn. Degersjöberg var då bebyggt av 2 bondgårdar, som vinterföder 4 hästar, 12 kor och 20 får. Längre fram kom en Markus Mäler från Junsele, f. 1865 till Degersjöberg. Den siste i byn var en Gradin, som flyttade därifrån omkr. 1945 och byn blev öde. Byn kom tidigt i bolagens ägo." / Tack Lena!

Ivar Wallgren har i flera kommentarer nedan skrivit mera om Degersjöbergets historik. Ett stort tack Ivar!