NEJ till vindkraft på Fängsjö/Storsjöhöjden!

 Vindkraft i Omsjö. Bildmontage Forsca

Vilken kväll det blev igår! Trots att jag fått ett förhandsbesked om att V sagt nej till Fängsjö/Storsjöhöjden så blev (V):s officiella kommuniké på kvällen en enda stor happening av glädje, känslor och kontakter med vänner och bekanta som ville dela glädjen.

Opinionen i Sollefteå kommun ser ut att äntligen ha svängt mot den gigantiska vindkraftsexploatering som ffa det förra styret (S) är ansvariga för. En exploatering som förstör vår natur, vår livsmiljö, samernas och många människors liv på flera sätt. En exploatering som andra ska tjäna på, men är till ingen nytta för dem som bor här. En exploatering som inte behövs!! En exploatering som likt kolonialism utnyttjar Norrland och vår natur för sina egna vinstsyften och andras behov.

Jag är rörd, lycklig och ffa så oerhört tacksam till de politiker som lyssnade, förstod och hade modet att säga nej till denna storskaliga onödiga industri i vår livsmiljö. TACK VI, C, V och SD för att ni beslutade med kunskap och hjärta. Ni vågade och vann.

TACK ALLA! <3 span="">

Dagens ord om vindkraft..

Du vet väl att Sverige ska rädda hela världen med vindkraft? Att Sverige inte behöver, och kommer inte att använda vindkraft i sin elförbrukning, är väl inte så viktigt. Att Sverige förstör naturen med vindkraft är ett marginellt problem. Att många människor och samebyar far illa av vindkraft spelar väl ingen roll? Att investeringspengarna till vindkraftsbolagen betalas av skattemedel är väl heller inga problem? Vindbolagen blir ju rika och Sveriges befolkning får dyrare el fakturor. Vad är problemet? Le och var glad att du gör världen en tjänst. :) Åtminstone för en dag..

Mer om vindkraft i Sollefteå kommun: https://vildavastra.se/snurrigt/

MMÖD avslog vindkraften i Fängsjö/Storsjöhöjden!

 

 

 

SVT nyheter.

Den 25 april i år så kom då äntligen den dom vi emotsett och väntat på i mer än sju år;  Mark- och miljööverdomstolen avslog vindkraftprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden i vår närmiljö. Den gigantiska vindkraftsutbyggnaden i Fängsjö/Storsjöhöjden som skulle förstöra hela vår livsmiljö där vi bor blir inte av!! Jag har ibland fortfarande inte förstått att det är sant. Eller på riktigt sant. Men alla övriga stunder så känns det helt otroligt skönt. Och fantastiskt underbart att kampen är över.

Så här skrev jag 2011 om industrin som hotade vår livsmiljö.

Men idag utropar jag som Gert Fylking; ÄNTLIGEN! Det är en underbar, fantastisk känsla av befrielse.

Det har varit en lång, tuff kamp som tagit mycket kraft och energi. Det har varit många möten, demonstrationer, protestmöten och kontakter med myndigheter, politiker och tjänstemän för att försöka påverka och motivera våra klagomål och synpunkter. Det har blivit många skrivningar och överklaganden under årens lopp och många reportage i tidningar och TV. Ofta har det känts som en alltför stor och tung börda vi har varit tvungna att bära och driva vidare. En kamp mot en stor aktör, SCA, som känts som David mot Goliat. Men samtidigt så har det varit en lärorik, mycket lärorik resa. Jag har genom vindkraftsmotståndet fått många nya vänner och jag har lärt mig otroligt mycket om det energislag som, helt i onödan, är på väg att förstöra hela Norrland och dess natur om utbyggnaden av vindkraft får fortsätta att exploateras. Det är ett energislag som vi inte kommer att få någon som helst nytta av, bara orsaka en enorm kostnad och naturförstörelse. Vindkraften i Norrland kommer att säljas/exporteras söderut, främst till Europa och i första hand till Tyskland. Det är en felsatsning utan dess like som allvarligt skadar Norrlands natur och som drabbar samerna och alla övriga berörda mycket svårt.

Men för vår del, när det gäller Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsprojekt, blir det inga fler sömnlösa nätter inför en ny överklagan, inga fler pappershögar som skräpar ner i bokhyllan och inga fler möten med ovilliga och oförstående politiker och tjänstemän. Lättnaden är så ofantligt stor att vi äntligen har nått vägs ände på denna kamp. Vi är minst lika glada och rörda över att så många gläds med oss att det största naturområdet i Sollefteå kommun är räddat från en gigantisk naturförstörelse.
       

Jag vill i första hand tacka mina otroligt fina och kunniga vänner i arbetsgruppen som från alla första stund varit med mig i arbetet med Fängsjö-projektet. Deras kunskap och grävande efter material har varit enorm.  Deras peppning har aldrig sviktat. Tack från hjärtat, främst till Monica, Christer, Åke, Brita  och Per.  Ni är guld värda!

Ett jättevarmt tack också till grannar, bybor och många, många flera som stöttat oss i den här långa kampen.  Thomas Birkö, ÅOF:s ordf.har varit till stor hjälp och stöd liksom samebyn Voerneses ordf. Thomas Kroik, som blev en fin samarbetspartner.  Tack också till Västra initiativet, det enda partiet i Sollefteå kn som aktivt motsätter sig vindkraftsexploateringen i vår kommuns naturområden. De har varit och är en stor draghjälp i motståndet mot naturförstörelsen.

Kampen mot naturförstörelsen med vindkraft kommer att fortsätta på olika sätt, men vi hoppas att projektet Fängsjö/Storsjöhöjden är över för alltid.

Den som vill läsa mer om processen och om vindkraftsexploateringen i vår kommun kan läsa vidare på hemsidan "Snurrigt" som jag administrerar.

/ Anita B.

Vindkraftsdemonstration i Stockholm den 25 feb.

Lördagens demonstration i Stockholm mot snurriga vindkraftsbeslut blev en positiv och fin manifestation i soligt väder. Det var en jättefin stämning bland deltagarna och en stor beslutsamhet att kampen mot naturförstörelsen måste fortsätta tills politiker, myndigheter och domstolar tar sitt förnuft till fånga.

Vi var flera deltagare från Sollefteå kommun som deltog. Vi tror att manifestationen gav oss alla en fortsatt inspiration för att fortsätta vår gemensamma kamp mot alla snurriga vindkraftsbeslut i vårt land. Inte minst för oss i Sollefteå kommun som i många år kämpat och kämpar mot flera stora vindkraftsprojekt som kommunen beviljat. Sollefteå kommun leder så här långt vindkraftsligan om alla beslut realiseras.

Ett stort tack till Alberga Duvhällans ordförande Esther Koster som tillsammans med sina medarbetare organiserat och genomfört den här demonstrationen på ett fantastiskt sätt!
Kampen fortsätter i hela vårt land. Inte minst i Sollefteå kommun!

Flera bilder från demonstrationen här: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=4684

Vindkraft kan orsaka konkurs för markägare

Vindkraftsutbyggnaden pågår fortfarande för fullt i Sollefteå kommun. Sollefteå kommun leder  "vindkraftsligan" i vårt land. Många projekt ligger i olika processtadier pga överklagningar, medan andra ligger i startgroparna inför processen fram till beslut. Än ser vi inte slutet på denna kommande miljöskandal i vår kommun (Sollefteå kn)

En sak som sällan diskuteras är ansvaret för återställandet, när ett vindkraftverk har tjänat ut efter 15-20 år. Vilket ansvar har den private markägaren för återställningen och saneringen efter vindkraftverk ? Många privata markägare har arrenderat ut mark till vindkraftsbolagen, men få vet eller känner till hur avtalen ser ut mellan vindkraftsbolaget och markägaren. Jag tror att det finns ett behov att berätta om miljökonsulten Martin Atterbys rapport igen.

Miljökonsulten Martin Atterby skrev en rapport om detta på uppdrag av Energimyndigheten 2008. Han pekade bland annat på att staten måste ta ett större ansvar och ställa högre krav på vindkraftbolagen. Han menar att systemet inte fungerar Men rapporten väckte ingen större uppmärksamhet. ”När vi var klara med den lades den tyvärr i en skrivbordlåda”, säger Martin Atterby. ”Man ser ansvarstaganden när det gäller nedmontering som en kostnad och någon måste stå för det. Och då vill man inte flagga för det i onödan utan man vill istället främja vindkraftsutbyggnaden. Man vill inte stå i vägen för den ”gröna ekonomin”.

Atterby beskriver vidare i reportaget att för många privata markägare kan det bli en riktig en riktig kalldusch om vindkraftsbolaget går i konkurs. Bara att frakta bort fundamenten kan kosta miljoner i avgifter. Men om detta faktum talar operatörer och myndigheter tyst om. Några kommuner har svarat att de ser inte det som sitt ansvar utan säger att de monterar ned vindkraftverken och skickar räkningen till markägaren och så är problemet ur världen. De personer som drabbas blir förvånade när de får veta att de har den här skyldigheten, och det kan innebära en svår konkurs för markägaren.

Reglementet säger att när en vindkraftsoperatör söker byggnadstillstånd för att bygga vindkraftverk så ska Miljöprövningsdelegationen meddela vindbolaget hur mycket som ska sättas av för eventuella återställningskostnader. På vissa ställen gör man så, därför att MPD ställt dom kraven. – "Men i de flesta län gör man det inte, därför man vill främja en vindkraftutveckling och är därför generös och inte så hård med den delen, säger Atterby. Man låter någon annan betala helt enkelt.

Atterby informerar vidare att i vissa fall får operatören avsätta 200.000 per vindkraftverk, men kostnaderna handlar istället om miljoner. Om operatören går i konkurs så måste någon annan träda in och där är lagstiftningen solklar. Det är markägaren som arrenderar ut marken som är ansvarig för saneringen. Och det kan bli en dyrbar kostnad. Det kanske är okey om markägaren är en kommun, svenska kyrkan eller SCA, men om markägaren är en privatperson då kan det bli fråga om personlig konkurs.

Markägare som arrenderar ut mark till vindkraftsoperatörer riskerar att bli rejält blåsta. Därför att markägarna kan få stå för hela nedmonteringskostnaden, om vindkraftbolaget går i konkurs eller saknar pengar. Och detta är något som varken myndigheter eller operatörer informerar markägarna om.

Källa: http://www.efn.se/2014/10/02/vindkraft-kan-orsaka-konkurs/

Många undrar nu: Hur ser arrendeavtalen mellan vindbolagen och markägare ut i Sollefteå kommun?”

I dagens TÅ Allehanda finns en insändare i detta ämne som är värd att läsa:

"Plåtskrot, tonvis av betongfundament, kvarlämnade snurror – vem tar ansvaret för vindkraften?"

Vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden i Näsåker

Jag vill gärna visa den här animerade filmen hur det kommer att bli där vi bor i Omsjö utanför Näsåker om vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden blir av. Vi bor strax nedanför de 60-tal vindkraftverk som syns i filmen, ca 2,5 km från vårt bostadshus.  Det är vindbolaget Forsca som skapat filmen, men det är Örjan Andersson har satt texten till filmen. Tack Örjan!

Med alla de konsekvenser som denna naturförstörelse kommer att föra med sig av buller, ständig hinderbelysning och en förstörd skog och natur i vårt närområde, så kommer vi att bli tvungna att lämna vårt hem. Vi kan inte bo kvar när tystnaden försvinner och den vackra natur vi dagligen nyttjar förstörs på grund av andras vinstintressen. En gigantisk bergtäkt planeras också i vår bys omedelbara närhet vilket kommer att förorsaka ytterligare enorma bullerproblem.

För er som vill läsa mer om denna naturkatastrof i vårt närområde rekommenderar jag hemsidan Snurrigt :  http://snurrigt.vildavastra.se/

Stöd gärna också vår namninsamling mot vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun här: http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6166

Var gärna med och delta i vår nästa demonstration mot vindkraftsexploateringen.  I Sollefteå den 21 mars!

Varmt välkommen!

Vindkraft – en dans runt guldkalven i Sollefteå kommun

Animeringbild Omsjö

Det råder ren yra i våra skogar. Utländska riskapitalister, storbolag, markägare inklusive svenska kyrkan, konsulter samt politiker hoppas att vindkraftprojekten skall ge klirr i kassan. Utländska städer köper hela anläggningar i syfte att kunna påvisa att man är miljövänlig såsom fallet är i Sidensjö. Myndigheter som skall bevaka att regler följs är ointresserade av nya vetenskapliga rön som kan störa festyran. Politiska partier slår sig för bröstet och talar vitt och brett om hur duktiga vi är i Sverige är på förnybar energi. Det som pågår påminner om andra investeringsbubblor som inte sällan slutar med en kollaps. Skeendet liknar bibelns berättelse om dansen runt guldkalven ( Mose bok 2, 32 kap).

Allt detta sker nu på bekostnad av livsmiljön för både djur och människor. Vi har försökt få till stånd en paus i tillståndsgivningen i avvaktan på erfarenheter från de stora projekt som snart är i drift vid Jämtlandsgränsen men detta krav avfärdar de flesta politiker. Nu börjar människor i detta område att vakna till liv. Bullerstörningarna är besvärande på sina håll och värre lär det bli när vintern närmar sig. Därtill kommer en rad andra störningsorsaker som ljusblixtar, blinkande lampor, skuggor, iskast mm. Kommunalrådet Lassen säger i TÅ den 19 augusti att ”Vi har bra på fötterna” Detta yttrande blottar en okunskap om vad som händer i verkligheten. Den tycks inte vara anpassad till de nu åldersdigna regler som myndigheterna tillämpar. Uttrycket ”om verkligheten inte stämmer med kartan så är det kartan som gäller” kan tillämpas på vad som sker.

I Sollefteå kommun finns en vindbruksplan sedan december 2008. I den anges 10 områden som lämpliga för storskalig vindkraft. Under 2009 får vi höra att man kommer att öka detta antal högst betydligt. Vi kräver då att en översiktsplan skall tas fram innan ytterligare områden pekas ut. Ett arbete med detta startar men det går sedan i stå. I stället fattar kommunstyrelsen beslut i april 2013 om att behandla nya projekt utanför vindbruksplanen, ett för ett, med beaktande av s.k. kumulativa (sammanlagrade) effekter. Detta är vad som gäller idag och i praktiken så finns det ingen vindbruksplan längre. Alla områden är öppna för storskaliga projekt så länge man möter miljökrav som vi av erfarenhet vet är helt otillfredsställande. Denna situation är mycket olustig och hela hanteringen sker nu utan medverkan från andra intressen.

Vi har under tiden fått veta att kommunledningen redan 2009 träffat avtal om att utarrendera ett antal områden till olika storskaliga projekt för områden som ej finns med i vindbruksplanen. Nordanvind skriver således att de tre projekt ( Kärmsjön, Ranasjön samt Salsjön) som man söker tillstånd bedöms komma att ingå i den revidering som är på gång. Det är anmärkningsvärt att Nordanvind startar en dyr projektering för områden som inte finns med i vindbruksplanen från 2008. Vår bedömning är att Nordanvind och ett antal andra projektörer har fått underhandslöften om att ett antal områden kommer att ingå i en reviderad vindbruksplan. Kommunledningen har i och med detta satt sig i en sits där man inte kan riskera att en ny översiktsplan kan skapa hinder för de utlovade områdena. Vi förstår därför varför man envist vägrat att genomföra arbetet med en översiktsplan där alla olika samhällsintressen kommer till tals. I stället rundar man problemet i och med beslutet i april 2013

Hela processen är djupt odemokratisk och manipulativ. Man följer inte lagstiftningens intentioner om en aktuell översiktsplan, medborgardialoger samt samråd med närboende intill de nyligen av kommunen antagna storskaliga vindkraftsetableringarna. Vindbruksplanen från 2008 är förpassad till papperskorgen och där tycks den få förbli tills vi täckt de flesta kullarna i kommunen med megastora vindkraftverk.

/ Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå

Pelle Molin - början till slutet

Den här eposén av Carl-Henrik Berg delar jag gärna. Det är en bra sammanfattning av konstnären Pelle Molins liv. Jag har kursiverat några rader i artikeln som känns aktuella även i vår tid. Jag tror att Pelle Molin skrev som han kände, och de tankarna tror jag många delar dessa dagar. På Pelles tid var det skogsskövlingen och industrialiseringen av skogen i Norrland som innebar den största naturförstörelsen utan jämförelse. Kanske både på gott och ont med facit i hand.. Femtio år senare våldfördes de flesta forsar i Norrland för att utvinna elkraft - ännu en naturförstörelse utan tanke på de eviga värden som förstördes.

Idag står vi inför en ny gigantisk naturförstörelse i Norrland; vindkraftsexploateringen, som tillsammans med gruv- och mineralindustrin kommer att innebära den största förstörelsen i norrländsk natur någonsin. Vår unika vildmarksnatur är åter igen hotad. Hotad till döds. Norrlands natur ska med våld exploateras för att några ska tjäna pengar på den.

Pelle Molin kände troligtvis rätt. - "Norrland är icke något framtidsland. Där skall bli ödemark."

Pelle Molin och Fredrik Lindskog innan avfärden till Bodö hösten 1894.
 

(Västernorrlands Allehanda den 30 augusti 1995)

"Myten Pelle Molin kan sägas ha gått i frö för i dagarna jämnt 100 år sedan. Det var i slutet av augusti 1895 som han under en tur upp till Sulitelma (från norska sidan) fullbordade den romantiska "Historien om Gunnel", under det han satt ensam och isolerad i ett fjälltält i två dygn, under en storm som troligen kom att kosta honom såväl hälsa som liv. Jämnt åtta månader senare var Pelle Molin död, och snart började myterna spira kring den unge författaren och konstnären, som hade mött döden i de norska fjällen.
Molin hade vandrat över till Norge hösten 1894 i sällskap med en ung medicinare, Fredrik Lindskog, och under året som följde reste han runt som tidningskorrespondent i nordligaste Norge, oftast i fiskebåtar men även i ett par olika räddningsbåtar. Så skedde t.ex. under den dramatiska påskhelgen 1895, då flera fiskare fick sätta livet till under en stormnatt i Lofoten, och detta äventyr har Molin skildrat i den mästerliga berättelsen "En olycksdag i Lofoten", som liksom "Historien om Gunnel" återfinns i Ådalens poesi (1897).

Måla ett isfall

Det var för att måla som Pelle Molin i augusti 1895 vandrat upp till nederkanten av en av Sulitelmas glaciärer. Han skulle för gruvbolagets räkning avmåla ett isfall och ett panorama från Sulitelma stortopp, men det redan från början dåliga vädret blev snabbt sämre, och regnet övergick i tung blötsnö.
Under de två stormdygn som följde blev Pelle Molin sittande i sitt illa förtöjda tält, visserligen väl försedd med proviant men sämre rustad mot kylan och vätan. I ett par brev skrivna efter detta äventyr påstod han att "Historien om Gunnel" tillkommit under dessa stormnätter, men det påståendet är med all sannolikhet en sanning med stor modifikation.
Av andra brev kan vi utläsa att berättelsen påbörjades redan i Näsåker, och att fullbordandet visserligen skedde på väg upp till Sulitelmas glaciärer, men inte i det stormpiskade tältet utan i en av gruvbolagets hyddor längre ned i dalen.
Historien om Gunnel kan i stor utsträckning sägas vara en kärleksförklaring till landskapet Ångermanland, men framför allt är det en kärleksförklaring till Pelle Molins älskade mor, som gick bort redan när Pelle Molin var tolv. I ett ofta citerat brev till en konstnärskamrat skriver han den 26 mars 1896 (dvs en månad före sin död): "Det fins mycket av min egen mor i Gunnel. Hon var så där. Och där finns ännu sådant folk. Diktareflickor i höga furuskogar." Ännu klarare besked om Pelle Molins intentioner med berättelsen får man i ett brev til norska väninnan Marie Engen, skrivet i Sulitelma gruvsamhälle i december 1895: "Mest var det för jag ville en gång skrifva en rad om min mor - Men här är icke den intensitet som jag kände då jag planlande biten."

Förhandlingar med VA

Det var sommaren 1894 som Pelle Molin var som mest uppfylld av tanken att skriva om sagolandet Ångermanland - och det låg helt i tiden att vilja rädda bondesamhällets bortdöende traditioner åt en föränderlig eftervärld. Molin låg i förhandlingar med Västernorrlands Allehanda om ett förskott på hela 2.000:- för att få möjlighet att resa kring i Ångermanland och intervjua gamla historiegummor och -gubbar. Tidningsstyrelsen avslog dock denna begäran, vars upphovsman ännu inte på något håll gjort sig känd för någon större arbetslust.
Man kan ändå inte låta bli att fundera över vad som hänt om Molin fått pengarna. Kanske hade han då känt sig bunden till löftet om regelbunden rapportering till tidningen, och därför avhållit sig från Norgeresan hösten 1894? Nej knappast, men sannolikt hade han då ändå återvänt till Sverige senast sommaren 1895.
Ett är i alla fall säkert: Utan Pelle Molins för tidiga död i Norge hade vi aldrig fått novellsamlingen Ådalens poesi, med sitt storslaget förljugna förord av Gustaf af Geijerstam. Med författarens oväntade frånfälle kunde myterna börja frodas. Boken gjorde snabbt succé med sin exotiska norrlandsromantik, och mest uppmärksammad av alla berättelserna blev just "Historien om Gunnel".
Med tiden ersätts gamla myter av nya. På Pelle Molins födelsedag den 8 juli hålls nu varje år det s.k. "Talet vid stenen" vid Molins födelsegård i Multrå. I år [1995] var det poeten Rolf Aggestams tur, och det visade sig att han - liksom många andra - fastnat för just "Historien om Gunnel".

Slarvern

Liksom så många andra har Aggestam också tolkat denna berättelse i första hand som ett försök till uppgörelse med fadern, Abraham Molin. En ytlig genomläsning ger också lätt det intrycket, men man bör känna till att det var Pelle Molin som svek fadern, snarare än tvärtom!
Pelle Molin gavs alla förutsättningar att lyckas: Han fick gå i skola i Härnösand, och därefter studera vid Konstakademien i Stockholm. Att fadern till slut tröttnade på att lägga ut pengar på den hopplöse slarvern Pelle är i högsta grad förståeligt, i synnerhet som han hade fler barn än Pelle att ta hänsyn till. Jag har i stället ett annat förslag till tolkning.
"Historien om Gunnel" är, som vi redan konstaterat, framför allt en kärleksfull berättelse vävd kring modern och allt det sagolika och och mystiska i ångermanländskt folkliv som hon kom att personifiera i Pelles föreställningsvärld. Gunnel representerade också det genuina och oförstörda, som nu stod inför hotet att gå under i mötet med ett skoningslöst industrisamhäle.
Fadersfiguren, "Professorn i sten", har alltså enligt min mening inte mycket att göra med Pelle Molins svala känslor för för sin egen far. Denne man representerar den moderna tiden, som tränger sig på utifrån i avsikt att exploatera Norrland. Mötet mellan Sago-Gunnel och stockholmsgeologen är alltså en skildring av mötet mellan Ådalens poesi och exploateringens prosa.

Skrev vad han kände

Pelle Molin såg ingenting positivt i industrialiseringen av Norrland. I brevet till vännen 26 mars 1896 skriver han: "Norrland skall icke gå framåt, som det står att läsa i avisorna. Norrland är icke något framtidsland. Där skall bli ödemark". Det kan förefalla insiktslöst av Molin att påstå något sådant, men han skrev helt enkelt vad han kände. Stora stycken av Ångermanlands skogar hade vid denna tid skövlats för snabba pengar, och för Pelle Molin kändes förmodligen dessa kalhyggen som brutala våldtäkter på den fäbodromantik han växt upp med i sin moders ömma vård.
Molin var realist i skrivandet men inte i vardagen, och "Historien om Gunnel" är ett avsteg från realismen i bägge avseenden. Man kan nu också med lite distans till denna novell fråga sig om fadersgestalten i historien rimligtvis kan ha vetat om att detta flyktiga enda sagolika möte med Gunnel Björklid faktiskt alstrade ett barn - och därmed var en svikare? Men Pelle Molin var så fångad av hela denna historia - och efter honom generationer av läsare - att frågan aldrig blev ställd. För honom var skuldfrågan redan klar.

Hjärtekrossare

Pelle Molin levde inte som han lärde. Det svaga könets försvarare i "Historien om Gunnel" var i verkliga livet en hjärtekrossare av stora mått, alltifrån sina första allvarliga erövringar vid 19 års ålder. Genom hela sitt liv tycks han ha sökt efter en kvinna som skulle kunna ersätta den förlorade modern, och kanske fann han henne till slut i Marie Engen i Bodö, som förblev honom innerligt trogen till sin död år 1931, 35 år efter det att Pelle gått bort. I Marie Engens kvarlåtenskap fann man en lock av Pelle Molins hår, liksom man år 1896 bland hans få jordiska tillhörigheter i Bodö fann en hårlock efter Anna Helena Lidblom; Pelle Molins älskade mor."

 Text: CARL-HENRIK BERG  http://www.utflykten.se/VA950830.htm

Uppdatering. Pelle Molins dödsnotis i de norska kyrkoböckerna. Han dog den 26 april och begravdes den 2 maj i Bodö, Norge. Han skrevs som målare och journalist och avled av hjärtfel enl. dödboken. 

In the silence of nature

Sommaren är här. Naturen är så vacker, ängarna är full av blommor, fåglarna bygger bo i träd och holkar och rådjuren med sina kid dyker upp på ängen mest varje dag. Jag kan inte nog förundras över att allt i naturen vaknar till liv igen efter månader av vila. Fantastiskt. Det är bara att njuta av allt det underbara som bjuds. Jag är så lycklig att jag får bo som vi gör. Jag kan inte nog glädjas åt all den natur som omger oss och varje dag känns ibland som ett nytt äventyr.

Men vi lever med ett stort hot. En vindkraftsindustri är på väg att hota vår by och natur. Det är en oro vi lever med varje dag. Jag kan bara hoppas att den här sommaren inte blir den sista sommaren vi får uppleva den vackra, tysta och oförstörda naturen i Omsjö.

Men denna sommar tillhör naturen oss!

Jag önskar alla en underbar och naturnära sommar!



Vi Vägrar Vindkraftverk i Fängsjö/Storsjöhöjden!

Snurrigt - vindkraftsmotstånd i Ångermanland.

Den lilla människan på landsbygden..

Tecknare Robert Flygare

 

Tecknare Robert Flygare

November - en månad med mycket vind. Advent

Det har varit en hektisk och mörk november på flera sätt. Bildligt och andligt. Vårt vindkraftsdrama i Omsjö fortsätter med oförtruten energi, där vi som kämpar mot en gigantisk naturförstörelse oftast drar det kortare strået mot vindexploatörerna och etablissemanget.  Nya skrivningar och yttranden till Länsstyrelsens instanser tar mycket kraft och energi, och ibland känns det som man är slagen till marken av all oro och oförståelse från myndigheter, politiker och vindkraftskramare.

Ett informationsmöte om bl.a. vindkraftsbuller har planerats en tid. Det ägde rum för en vecka sedan i Näsåker. Nipakademin stod för inbjudan till det mötet. Bra och kunniga föreläsare och representanter från andra vindkraftsområden deltog och berättade om sina erfarenheter av bl.a. vindkraftsbuller. Mötet gav många nya insikter och kunskaper och förhoppningsvis kommer den kunskapen att spridas vidare till dem som makten haver över vår natur - och livsmiljö.

Vi kämpar dock i motvind. Vindkraftsexploateringen fortsätter i oförminskad fart i vår kommun och i Sverige, och än ser vi inget slut på denna gigantiska naturförstörelse. Politikerna i Sollefteå kommun fortsätter ivrigt att säga ja till nya vindkraftsexploateringar trots att de totalt saknar kunskap, förståelse och insikter om vad de håller på med. Politikerna, från höger till vänster, styrs av en maktlysten vindplanerare som av någon outgrundlig anledning bestämt sig för att Sollefteå kommun ska bli den största vindkraftskommunen i Sverige.

Det har blåst även andra, naturligare vindar. ;) Två rejäla stormar har vi haft i november. Första stormen "Hilde" klippte strömmen, telefonen, internet och vatten i vår by i två hela dygn. Tur att det finns elverk, gasolkaminer, gasolkök, vedspis, fotogenlampor och ljus när sådant händer! :) Allt gick bra, men oj så sårbart allting är när naturen visar sina krafter!

Advent står för dörren. Vi har ingen snö ännu vilket är väldigt ovanligt för oss den här årstiden. Bristen på snö gör att det blir ännu mörkare. Fast samtidigt är det skönt att inte behöva skotta! ;)  Det är bra med alla ljus som advent för med sig. Det är så mysigt att se ljusen på utegranarna och adventsstakar och adventsstjärnor i alla fönster i byn. På kvällarna lyser dessutom månen och alla stjärnor på himlen och det är så fantastiskt vackert!

Jag vill önska alla en riktigt skön och ljus advent!



Uppdatering:

Stora delar av vindkraftsmötet den 23 nov. filmades. På vår hemsida "Snurrigt" kan man se filmerna: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2743

En önskan..

"Jag mår inte så bra. Jag har inte gråtit så mycket förut, så det är inte förvånande att många har ignorerat mig så länge. Jag ber om ursäkt om du tycker att det är olämpligt av mig att gråta, men jag känner att jag gör det för det gemensammas bästa. Jag vill så gärna fortsätta att leva tillsammans med människor i många generationer till.

Jag har utsatts för många övergrepp och jag kämpar med många defekter orsakade av mänskliga handlingar. Jag känner smärtan av mina sår, och jag märker att det accelererande sönderfallet stör mig. Jag är inte längre den friska och osårbara natur jag en gång var. Vissa kommer att ta makten över mig. De kommer att dra nytta av mig och kommer inte längre att uppmärksamma mina behov. Det har nu gått så långt att jag måste be dig om hjälp innan jag förgås och förlorar min identitet och min värdighet.

Vindbolagen kommer att spränga och bygga breda nya vägar genom mig, placera stora och bullriga vindkraftverk på berg och sträcka kraftledningar högt upp i luften ovanför mig genom ändlösa rader av höga stålkonstruktioner. Tanken på detta gör mig sjuk, och jag är rädd att jag nu kommer att förlora all min anknytning till människan. Ni får inte låta någon göra så här mot mig! Skär inte den gren du sitter på och som bär dig. Vi vet vet att det finns långt mer skonsamma och miljövänliga sätt att producera energi. Låt mig fortsätta finnas till!

Jag kan tack och lov glömma mina hälsoproblem och min oro när jag känner att jag fortfarande har förmågan att fascinera och inspirera människor. Jag kan se glädjen i ögonen på människor när de är med mig. Jag ser människor som sitter och betraktar mig och som tycker att jag är så vacker och unik att de börjar gråta av tacksamhet bara för att jag finns. Jag tycker om att se människor som upprepade gånger kommer tillbaka till samma ställen bara för att vara med mig. Jag ser dem finna frid när de lär sig att lyssna till den magiska tystnaden som bara jag kan ge. Jag tycker att jag fortfarande har förmågan att föra samman människor för att dela mina värderingar. I sådana stunder känns det bra att leva och finnas till. När jag känner sig älskad och uppskattad för den jag är så känner jag att vi fortfarande hör ihop.

Jag har ingen möjlighet att försvara mig, så därför tillåter jag mig att göra en önskan. Låt mig vara som jag alltid har varit, så att vi kan fortsätta att dela den glädje och tillfredsställelse vi känner så starkt när vi är tillsammans . I den vackra skogen och naturen, är vi tillsammans hela tiden. Det ger oss de bästa stunder och minnen som varar för evigt.

Jag har vissa grundläggande behov. Människan måste respektera mig, men jag är inte krävande. Jag delar mina råvaror med er. Men jag kommer att göra allt för att fortfarande få vara tillsammans med dig. Vi får inte glömma bort varandra. Jag har betytt så mycket för dig och vi har alltid varit beroende av varandra genom årtusenden. Framtiden kommer att bli en utmaning, men vi behöver varandra även i kommande tider. Jag vill fortsätta att finnas till för att lära känna nya generationer. Människor måste förstå att det finns viktigare och långt mer grundläggande värden i livet än pengar och ökad konsumtion. Jag har bara en önskan: en fortsatt framtid tillsammans.

Med vänliga hälsningar, Naturen"

Text Geir Ove Olsen. Fritt översatt av Anita Berglund

Vila för själen..

Igår var det dagen efter att Sollefteå kommun sagt ja till Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsindustri.. Huvudet är fullt av frågor och funderingar. Hur tänker politiker? Tänker de över huvud taget? Hur kan de tillåta att ett stort friluftsområde med stora naturvärden ska förstöras för all framtid bara för att Tyskland ska kunna kompensera sina kolindustriutsläpp med vindenergi från våra norrländska skogar?

Bästa sättet att vila hjärnan är att ge sig ut i skogen... Värme och sol. Underbara dofter. Naturen har vaknat till liv. Fullt av grodyngel i vattenpölarna.  Jag plockade murklor. Tittade till fiskgjusboet ute på Storsjön och såg att fiskgjusarna hittat tillbaka till sitt bo igen. Fiskmåsarna förde oväsen ute på sjön.  Hjortronblommorna är redan i blom. Jag vilade ögonen länge mot en vacker horisont på andra sidan Storsjön. Är det sista året jag får se den vackra orörda horisonten?

Men främst njöt jag av tystnaden. Vilan i tystnaden.

Det var precis det jag behövde, dagen efter ...

Till politikerna i Sollefteå kommun!

Läs detta: Artikel 2013-05-22 Affärsvärlden

Omställningan av förnybar energi i Tyskland har kört fast. Kostnaderna exploderar, elnäten är nära kollaps och grannländerna klagar. Efter höstens val i Tyskland görs elsystemet troligtvis om.

Den el som kommer att produceras i den massiva vindkraftsexploatering som nu planeras i Sollefteå kommun ska transporteras till Tyskland. Det svenska stamnätet söderut räcker inte till och måste byggas ut för flera miljarder. Är vindkraftssatsningen i Sollefteå kommun värd denna gigantiska naturförstörelse?

Vindkraften ger stora hälsorisker för människor och djur; det har forskning visat. Vår rika och vackra natur är den enda naturtillgång som kommunen har.

Rädda vår skog, vår natur och miljö! Vi vill fortsätta bo kvar!

SÄG NEJ TILL VINDKRAFTSINDUSTRIN FÄNGSJÖ / STORSJÖHÖJDEN PÅ MÅNDAG!!

Animerade filmer Fängsjö/Storsjöhöjden

Jag ber er att titta på de här animerade filmerna! Ni tror inte att det är sant!

På vindbolaget Forscas hemsida ligger de här nya animerade filmerna av vindsnurrornas visualisering i Omsjö och Grundtjärn om vindprojektet realiseras.

Animerad film Omsjö : http://www.forsca.se/wp-content/uploads/2013/05/omsjo.mp4

Animerad film Grundtjärn: http://www.forsca.se/wp-content/uploads/2013/05/grundtjarn.mp4

Till detta har Sollefteå kommunstyrelse sagt  ja tack!!

Läs även det här.

Vår Hemsida: http://snurrigt.vildavastra.se/


Välkommen till mötet den 16 maj i Näsåker!

Makten har talat..

Sollefteå kommunstyrelse sade igår ja till vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden i Näsåker. Två ledamöter reserverade sig; Västra initiativs Gunilla Fluur och Miljöpartiets Margareta Alton, båda från Näsåker. Heder åt dem som lyssnar på opinionen och inser det katastrofala för bygden om denna gigantiska naturförstörelse blir av. Tack Gunilla och Maggan!

Kommunordf. Elisabet Lassen

Än en gång visar Socialdemokraterna hur långt från människorna de står, och hur långt från den kompetens och debatt om vindkraftens negativa konsekvenser för människor, djur och natur som vindkraftsdebatten idag handlar om. Sollefteå kommun har ett socialdemoktratiskt styre sedan urminnes tider, och de som styr partiet idag är ett gäng inkompetenta och lättköpta ja-sägare som mer eller mindre sitter i knät på kommunordförande Elisabet Lassen.

Tyvärr är alliansens politiker lika goda kålsupare. Centerpartiets starke man Ingemar Jonsson är en sann anhängare av vindkraft och har under många år kämpat hårt för att få vindkraft på sin hemort. Att han har en hel del egna intressen i vindkraftsuppbyggnaden berättar han inte. Kallas inte detta jäv?

Moderaternas starke man Bengt Sörlin är en lika stark anhängare av vindkraft. Han vill inte ha någon dialog öht med kommuninvånarna om detta ämne. Han betackar sig för det.

Och övriga partiledamöter? Tja, de flesta är tysta, mycket tysta. Partipiskan viner och alla röstar som partiet tycker. Trots att vi vet att flera socialdemokratiska och centerpartistiska m.fl. kommunpolitiker har ändrat åsikt om vindkraftens betydelse för kommunen. Men på Kommunfullmäktiges möten är deras munnar tysta och röstar gör de som partiet tycker.

Sån är demokratin i Sollefteå kommun. Dvs det finns ingen demokrati alls. Besluten tas i slutna rum utan någon som helst dialog med kommuninvånarna varken före, under eller efter besluten.

Elisabet Lassen uttalar sig så här "insiktsfullt" ;) i dagens TÅ: ”Allt beror ju på vad man har för inställning, men nu får vi förhoppningsvis en satsning i kommunen som leder till jobb."

Häpp!

Att den gigantiska vindkraftsindustrin som planeras i Sollefteå kommuns västra delar, inte kommer att ge några lokala arbeten i framtiden, förstår hon inte. Att vindkraftsindustrin drabbar boende och fritidsboende väldigt hårt, att turismen och  fritidslivet i skog och mark förstörs, att djurlivet drabbas och att det kommer att innebära ohälsoeffekter på människor bryr sig inte Lassen om. Att  det kommer att bli en gigantisk naturförstörelse utan like i ett stort fritidsområde -  med 180 st.  210 meter höga vindturbiner, elva mil nya vägar i skogen, gigantiska cementtransporter- och fundament i området och bullriga, störande bergtäkter i området - så långt kan Lassen tydligen inte tänka..

Men en storsatsning på "Hotell Hallstaberget" i Sollefteå med kommuninvånarnas skattepengar- det går bra.  Det begriper Elisabet Lassen! ;)


Uppdatering. Lägger ut en jämförelsebild.

Moratorium vindkraft

Från hemsidan "Snurrigt" citerar jag följande inlägg.
Moratorium vindkraft.

http://www.tjust.com/vit/2012/moratorium.pdf


”Vindkraft är inte ett riksintresse. Det är däremot vackra landskap, god miljö och bra elenergi till låg kostnad. Det är lätt att nu fatta beslut som med vindkraft förstör våra landskap och vår miljö för människor, flora och fauna i generationer utan nytta. När det väl skett finns ingen återvändo.

Tillämpa försiktighetsprincipen. Ett temporärt nej till vindkraft kan när som helst omprövas och vi riskerar inte förstörda landskap och miljö till ingen nytta.”

Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott yttrande om energi och vindkraft:

www.svd.se/opinion/brannpunkt/meningslos-satsning-pa-vindkraft_7075891.svd

• Minskas våra svenska koldioxidutsläpp med hjälp av vindkraft?

Nej. Vår vindkraft minskar inte Europas samlade utsläpp. Ökande satsningar på
transportsektorn skulle däremot ge effekter eftersom den inte ingår i EU-ETS.

• Lider vi brist på (egenproducerad) el i Sverige?

Nej. Energimyndighetens långtidsprognos visar att vi redan år 2020 har ett
kraftigt elöverskott trots bara 11 TWh vindkraft.

• Ökar den förnybara energin med mer vindkraft?

Ja. Enligt statistik 2010 bidrar vindkraften med 1 procent av totalt 47 procent förnybar
energi, Ökande tillskott av vindkraft, bioenergi, värmepumpsenergi och vattenkraft gör att
vi klarar EU-kravet på 50 procent förnybar energi med råge oavsett mängd vindkraft.

• Är vindkraften dyr?

Ja. Den överdimensionerade vindkraftsutbyggnaden skulle inte ske utan elcertifikatstödet.
Dessutom orsakar vindkraften stora kringkostnader i form av fler nätanslutningar,
elledningar och reglerkraft.

• Minskas våra svenska koldioxidutsläpp genom vindkraftsexport till utlandet?

Nej, eftersom minskningen tillgodoräknas det ”mottagande” landet.


Fotnot: ”Moratorium innebär ett fördröjande (undantag) av verkställighet till dess att ett krav har uppfyllts eller ett tillstånd har upphört.”

Vårsalongen på Liljevalchs 25 januari – 24 mars.

Björn Carlén är konstnär men också en kraftfull motståndare mot den skövling som vindkraftsindustrin är på väg att åsatdkomma i Dalsland. Han ställer i år ut ett par grafiska bilder på Liljevalchs vårutställning om den naturförstörelse som hotar att förstöra den natur som han älskar.

Bilden ovan ”Det blev inte så mycket bär i år” finns med på utställningen. Bilden visar på ett tydligt sätt den begränsning som vindkraftsindustrin skapar för alla oss som värnar om naturen.

Utställningen varar fram till 24 mars på Liljevalchs i Stockholm. Önskar jag kunde se den! Gå dit ni som har möjlighet. :)

http://www.liljevalchs.se/utstallningar/varsalongen-2013/bjorn-carlen/

"Så här skriver Björn Carlén: ”Det har kommit ett påbud från Staten att vindkraften skall byggas ut med subventionerade medel. Vår kvot i Dalsland är beräknad till ca 19 st vindkraftverk, men våra ambitiösa politiker hade i första skedet tänkt vara riktigt duktiga och planerade för 700 st vindsnurror. Nu har de besinnat sig något och dragit ner planerna till 350 st, men det är ändå ca 330 fler än vad som kan vara lämpligt.

Det är inga små vindkraftverk (gårdsverk) som vi är vana att se, utan de planerade snurrorna kommer att vara 160-210 meter höga, alltså högre än Kaknästornet, och placeras på bergen och vid Vänern och delvis längs den populära kanotleden Dalslands Kanal. I huvudsak i Åmåls, Bengtsfors och Eds kommuner.

Det som är det värsta här är att man vill sälja ut mycket känsliga rekreationsområden. Det är endast några få politiker och giriga markägare som är intresserade av det här. När ekonomiska intressen går före miljöfrågan blir man konfunderad. Dalsland upptar mindre än 1% av Sveriges yta och då skall inte landskapet förstöras av 350 verk istället för proportionerliga 19-20 stycken.

Jag har här med två bilder i protest mot den besinningslösa utbyggnaden av vindkraften i Sverige. I den här bilden Det blev inte mycket bär i år vill jag peka på att runt varje verk måste man ha en säkerhetszon med en radie på ca 500 meter. Så det där med bär- och svampplockning blir starkt reducerat.”

Må det alltid se ut så här!

Soluppgång i Omsjö.

En ny gruppsida:   Vi Vägrar Vindkraftverk i Fängsjö/Storsjöhöjden! - Tack för att du "gillar"!

Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftprojekt, Näsåker.

Hoppas att ni inte tröttnar på att jag åter igen vill skriva om det som "huvudet är fullt av"; nämligen den vindkraft- och naturförstörelse som är på gång i vår by och i vårt område i Näsåker. Det är en naturförstörelse av stora mått, det kommer att bli det näst största vindprojektet och med de högsta vindsnurrorna i Sverige (!), ett industriområde som kommer att ödelägga vår plats på jorden.

Jag har i dagarna skickat ut ca 200 brev till fastighetsägare i berörda byar runt Storsjön och till ansvariga på Länsstyrelsen och Sollefteå kommun. Vi berörda kommer inom kort att samlas till ett möte med Länsstyrelsen, Kommunen och vindbolaget Forsca och jag tror och hoppas det kommer att bli ett bra och klarläggande möte. :)

Jag citerar delar av den information som skickats ut till alla fastighetsägare nedan. Brevet inkluderar även de krav som vi ställer till ansvariga på Sollefteå kommun. De krav vi ställer till de som är ytterst ansvariga för att situationen blivit som den blivit;  i första hand kommunordf. Elisabet Lassen (s) och vindplanerare Ulla Ullstein, Sollefteå kommun.

"När Vindbruksplanen planerades och beslutades 2008 i Sollefteå kommun togs inga personliga kontakter med året runt/fritidsboende i berörda byar för att redogöra för omfattningen och konsekvenserna av planeringen för en storskalig vindkraftsutbyggnad på SCA:s marker i Omsjöområdet. Vindprojektet kom som en total överraskning för alla berörda hösten 2011.

Montagebild Omsjö

Forsca vindbolag har nyligen lämnat in en tillståndsansökan till Länsstyrelsen (okt. 2012) för att bygga ett storskaligt vindindustriområde med 180 vindkraftverk a´ 210 meter höga (de högsta i Sverige!) på SCA:s marker. Fängsjö/Storsjöhöjdens vindprojekt kommer att bli den största vindkraftsindustrin i Sollefteå kommun, och den näst största i Sverige! Alla vindverk kommer att ha blinkande ljus som kommer att synas flera mil över bygden. Det kommer att bli en stor påverkan på naturen och landskapet. Dessutom planeras två gigantiska mark- och bergtäkter strax utanför Omsjö resp. Fängsjö, som kommer att förorsaka buller och massiva vägtransporter genom våra byar. Cirka elva mil vägar kommer att byggas, kraftledningar kommer att dras genom skogarna som kommer att ge stora effekter på närområdet och till närliggande orter.

Montagebild Grundtjärn

När Sollefteå kommuns vindbruksplan antogs 2008, fanns endast en gammal, ej aktuell Översiktsplan för kommunen från 1990 att tillgå. För ett par månader sedan startade Sollefteå kommun arbetet med att göra en ny Översiktsplan efter påtryckningar från Länsstyrelsen och kommuninvånare. En Översiktsplan ska förnyas vart fjärde år, men det har Sollefteå kommun struntat i. Den nya översiktsplanen beräknas vara klar 2014 och ska då fungera som ett samlat beslutsunderlag som beskriver kommunens vision och strategi för framtida utveckling. Planen skall klarlägga allmänna intressen, riksintressen för friluftsliv, miljösituationen samt visa på hur kommunen ser på mark och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingen. Den nya översiktsplanen ska/bör förhoppningsvis innehålla nya, aktuella revideringar och uppdateringar av gamla och nya områden aviksintressen för alla näringars behov, och för skydd av den vackra och unika naturen och miljön i övre Ådalen.

Ett s.k. riksintresse gäller områden med många möjligheter till Friluftsliv, som i kommunens vindplan 2008 undantagits från storskaliga vindkraftsprojekt. I samma vindplan gäller att riksintresse för Friluftsliv finns i dalgången efter Ångermanälven från Undrom –Sollefteå – Näsåker. Omsjö, 1,6 mil från Näsåker, är den största fritidsbyn i Sollefteå kommun med nära hundra fritidsboende, en mycket välbesökt och naturvacker Camping och med tio mantalsskrivna boende idag. (Inte fyra som det står i vindplanen 2008!) I Grundtjärn finns ett tjugotal mantalsskrivna och ett hundratal fritidsboende. (Grundjärn tillhör Ö-viks kn) I Fängsjö och Tallnäset finns totalt ett tjugofem-tal fritidsboenden som direkt kommer att beröras av vindkraftsexploateringen. Vi anser att Omsjö med intilliggande fritidsbyar ska klassas som ett riksintresse för friluftsliv.

Vi ställer följande krav till Kommunen:

- Stopp för VK-etableringar och ytterligare utredning av planer och områden tills Sollefteå kommuns nya Översiktsplan är upprättad och beslutad (2014).

- Att Omsjö, Fängsjö och närliggande berörda fritidsbyar ska klassas som riksintresse för Friluftsliv i den nya Översiktsplanen.

Mer om vindkraften finns att läsa på vår hemsida "Snurrigt": http://snurrigt.vildavastra.se/

Jag vill inte bo i en vindpark!