Translate

onsdag 20 september 2023

Det gamla skåpet har kommit hem..

 Kopierat från ett inlägg i "Ådalslidens församling, vår historia" i Facebook: 


Det här gamla och vackra skåpet har ikväll kommit på plats i Ådalslidens Hembygdsgård. Sept. 2023. Tack L-O Eriksson m.fl. för flytten! 
Skåpet har stått i den gamla Hembygdsgården när gården stod på sin ursprungliga plats i Norrmoflo. Skåpet ägdes av nämndemannen och bonden Pehr Josefsson (1808-1892) som var ägare till gården mellan 1849-1858. Hembygdsgården brann senare ner 1973 på dess senare plats på Prästnipan i Näsåker.
Pehr Josefsson var en duktig träsnidare och finsmed; en färdighet som gick i arv till flera av hans söner och sonsöner, men om det är P.J. som gjort det här skåpet är oklart. Skåpet är tyvärr inte signerat. Skåpet gick dock i arv till Pehr Josefssons son Erik Olof Persson (1845-1931). När E.O. Persson sålde sitt hemman i Norrmoflo följde skåpet med när familjen flyttade till Rå i Näsåker 1893.
Efter flytten till Rå Näsåker 1893 skapades kurbitsmålningarna på skåpet av Pers´ Hans Olsson Lundin 1837-1926 (”Målar-Hank”) i Näsåker’. Han var farfar till hembygdsforskaren Paul Lundin (1922-2003) i Näsåker. ”Målar-Hank” Lundin var född i Gerdsjö, Rättvik i Dalarna. Han flyttade till Näsåker 1859. ”Målar-Hank” blev en välkänd s.k. ”dalamålare” i Näsåker med omnejd.
Skåpet är en gåva till Hembygdsföreningen i Näsåker av Pehr Josefssons ättling Kenneth Eriksson, Näsåker.
Nu är det gamla skåpet på plats i Hembygdsgården i Näsåker, och det känns som att det har kommit till den plats där det hör hemma. 🤗 




fredag 23 juni 2023

GLAD MIDSOMMAR 2023!

 


Det är inte så ofta jag skriver numera i den här bloggen, men jag lovar att bättra mig! 

Vi har haft en underbart vacker försommar där vi bor och det känns så fint. Vi hoppas att den fortsatta sommaren fortsätter med samma fina väder. Det är vad vi behöver efter senaste årets kalla och mörka vinter. Midsommaren är den vackraste och finaste högtiden på året tycker jag. En helt oslagbar och vacker högtid i vårt land.

I bondesamhällets folktro var midsommarnatten viktig. Den ansågs vara en av årets mest magiska nätter då naturen fylldes av övernaturliga krafter. En natt då fantastiska saker kunde hända. Jag tror fantastiska saker händer fortfarande! 

Önskar alla som tittar in här en riktigt vacker, magisk och fin midsommar!!


tisdag 11 april 2023

Den gamla hembygdsgården i Ådalsliden.

 


Detta är den gamla Hembygdsgården (i mitten på bilden) när den stod på dess ursprungliga plats i Norrmoflo, Ådalsliden. Bilden återfinns i Sollefteå bilddatabas.
Platsen där gården stod i Norrmoflo kallades "Per Jösopsbacken". Namnet kommer efter nämndemannen och bonden Pehr Josefsson (1808-1892) som var ägare till den gamla Hembygdsgården i Norrmoflo mellan 1849-1858. Pehr Josefsson var f.ö. min mans ffff.
Den gamla hembygdsgården flyttades senare till Prästnipan 1938, men brann tyvärr ner 1973. Mer om den gamla hembygdsgårdens historia finns att läsa i Ådals-Lidens hembygdsbok sid. 193.


lördag 1 april 2023

Bokhandeln "Shakespeare & Company" i Paris

 




Ikväll råkade jag hitta en gammal bok som jag köpte sommaren 1969 i den välkända gamla bokhandeln "Shakespeare and Company" i Paris. Jag pluggade franska i Paris den sommaren. Jag och min väninna besökte ibland denna unika gamla bokhandel från början av 1900-talet, som översvämmades av böcker från hela världen. Det var en mötesplats för alla som älskade litteratur, konst och möten med andra likasinnade.

PS. Vid en sökning på nätet så förstår jag att bokhandeln fortfarande finns kvar. Jag hittade nedanstående information (plus en massa fina bilder av bokhandeln på Google)

Jag rekommenderar alla som besöker Paris att titta in i den gamla unika bokhandeln om det blir tillfälle! Den är verkligen mycket speciell och intressant.


Shakespeare and Company

17 532 recensioner på Google

Bokhandel i Paris, Frankrike
Alternativ för tjänsten: Möjlighet till köp i butik · Upphämtning i butiken

Beskrivning

Shakespeare and Company, 37 Rue de la Bûcherie, Paris, är en bokhandel och ett förlag, som grundades av Sylvia Beach. Framför allt under mellankrigstiden var detta en samlingspunkt för engelskspråkiga artister ur den "förlorade generationen" som bodde i staden. Wikipedia
Adress37 Rue de la Bûcherie, 75005 Paris, Frankrike
Öppettider

onsdag 8 mars 2023

Mamma o jag. "Für Elise" Performed by Lang Lang

Mamma o jag tyckte om att resa tillsammans. Det har jag skrivit om bl.a. här. Vi gjorde många resor tillsammans, resor som jag minns med stor glädje och tacksamhet idag när mamma inte finns mera.

Vi tyckte också om att besöka konstutställningar och konserter tillsammans. Mamma var duktig att teckna och hon tecknade ofta bilder av djur, ffa hästar som mamma älskade så mycket,  men hon tecknade även naturbilder. Vi delade intresset för konst och det var så intressant ibland att lyssna till mammas synpunkter när det var något konstverk som hon tyckte extra mycket om.

Några gånger gick vi på konsert tillsammans. Jag minns särskilt en gång, på 1990-talet tror jag, när vi reste tillsammans till Norrköping för att lyssna till den då mindre kände kinesiske pianisten Lang Lang. Det visade sig vara en imponerande duktig pianist som då var i början av sin karriär. Han visade under den konserten att han var en begåvning av stora mått. Idag är Lang Lang en stor och världsberömd pianist som reser jorden runt och konserterar.

Det var en fröjd att få uppleva denna konsert tillsammans med mamma. Hon gladde sig som ett barn att vi fick uppleva konserten tillsammans. 

Idag finns inte mamma mer. Men när jag lyssnar till Lang Lang så njuter jag av musiken tillsammans med mamma i mitt hjärta. 



tisdag 17 januari 2023

Min älskade mor

 

                                        

17 januari 2023.

Min fina, älskade mamma somnade in i natt. ❤️❤️❤️❤️
Mitt hjärta gråter..
Lilla mamma, någonstans inom oss är vi alltid tillsammans.

❤️❤️❤️❤️

31 jan. 2023.


"När mammor dör, då förlorar man ett av väderstrecken. Då förlorar man vartannat andetag, då förlorar man en glänta." (Göran Tunström)

Mamma, jag saknar dig så. ❤️❤️

söndag 15 januari 2023

"Tätt intill dagarna". Bok av Mustafa Can.


Jag har nyss läst ut en underbar bok som heter "Tätt intill dagarna" skriven av en kurdisk författare, Mustafa Can. Jag kände inte till författaren eller hans författarskap tidigare, men jag känner mig helt uppfylld av författarens underbara språk och tankar i boken. Boken handlar om hans mors liv och den tid som föregick hennes bortgång. Boken skrevs 2006 och är tillägnad författarens mor.

Mustafa Cans bok delar så många känslor och tankar jag har dessa dagar, när min egen mor (100 år) är på väg att avsluta sitt jordeliv. .

Mer om boken och författaren finns att läsa här:



onsdag 28 december 2022

Hällås med Stig Lindblad

För några år sedan hade Stig Lindblad i Moliden och jag ett samarbete om den numera förfallna byn Hällås inom Resele sn. Det blev en mycket intressant period med många samtal, forskning och möten. Vi besökte den numera ödebyn ett flertal gånger och vi fick möjlighet att berätta och visa byn vid ett flertal tillfällen för olika grupper. Vi höll kontakt och varje jul hördes vi av per telefon eller julkort.

I år fick jag inget samtal från Stig. Jag har nu fått veta att Stig lämnade jordelivet i höstas. Det känns otroligt sorgligt. Jag minns Stig med mycket värme och tacksamhet. Tack Stig för din fina vänskap.

På min blogg finns flera inlägg om byn Hällås som skrevs under tiden vi samarbetade om byns historia. För er som är intresserade sök "Hällås" i sökrutan på min blogg så kommer alla inlägg upp.

Nedanstående reportage om Hällås med Stig Lindblad gjorde Katarina Östlund i tidningen Ångermanland år 2013.

 https://www.tidningenangermanland.se/2013-10-05/forfall-som-vacker-manga-minnen


                                      


torsdag 22 december 2022

GOD JUL 2022!

 


"Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna,
det är mörkt nu, men det blir ljusare igen."


                     Jag vill önska alla en riktigt, riktigt God Jul!

måndag 12 december 2022

Lucia - vad handlar luciasången egentligen om?

                                                                   Målning av Carl Larsson 1908


"Natten går tunga fjät, runt gård och stuva. Kring jord som sol förlät, skuggorna ruva."

Vad handlar Luciasången egentligen om?

Svaret hittade jag här:

"Fjät är ett gammalt ord för steg, fotspår. "Vapnen sina / ej vike en man / ett fjät ifrån på fältet" står det i en av översättningarna av den fornnordiska vishetsläran "Havamal", och det betyder att man inte ska avlägsna sig så mycket som ett steg från sina vapen när man är ute och färdas. "Ty ovisst är att veta / var på vägar ute /spjutets spets kan tarvas."

"O yngling! Om du hjärta har att trampa fäders fjät" - det vill säga att gå i fädrens spår - skaldar Bengt Lidner i slutet av 1700-talet, och här har vi urfrasen "O yngling!".

Stuva är en gammal variant av stuga. Den har levt kvar fram till våra dagar i ordet rådstuvurätt, en rättslig instans som i Finland fanns fram till 1993, då den bytte benämning till tingsrätt.

Nej, solen ska inte förlåta jorden. Förlåta hade i äldre svenska även betydelsen 'lämna', 'överge', och det är ett lån från tyskans verlassen.
Solen har övergivit jorden under dessa dagar runt vintersolståndet.

Catharina Grünbaum " 

lördag 5 november 2022

På alla Helgons dag..

En favoritdikt som jag gärna citerar igen...




På alla Helgons dag


Ett bloss för moster Lillie

Vi som lever
Är bara döda på semester
Nån sorts sommargäster

Ta ett bloss för moster Lillie
Ett halsbloss & ett glas rött
Ett bloss för moster Lillie för moster Lillie har dött
Hon gick bort i strumpor med sömmar
& dödliga rock´n rolldrömmar
Hon gick bort till någonstans-
Somewhere för att det fanns
En korsning med inbromsningsspår i
Ifrån West Side Story


Sätt dig på hennes gravsten
& dingla med dina smalben
Minns skymten av hennes lår
När du var tretton år
Hon hatade regler & tjat
& ord som hata och hat


Ta ett bloss för moster Lillie
Lucky Strike & ett stort glas rött
Ett halsbloss för moster Lillie har dött
Hon gick bort i vingliga klackar
I slippriga uppförbackar
Hon sa att hon var fyrtitvå
Sån´t ändrar man inte på

Fimpa på hennes årtal
Låt Waits hålla hennes bårtal
& låt henne gå när hon går
Till Singapore
& minns alla bloss hon gav
& aska på hennes grav
På Alla helgons dag


Ta ett bloss för moster Lillie
Ett djupt bloss – ett fullt glas rött
& skåla för Lucky Lillie som gått nånstans & dött
& minns hennes slitsade kjol
Parfymerna mysk kaprifol
& ringen från Samarkand
& svarta behåband
Minns bourbon & billigt vin
Minns doften av bränd bensin
& minns alla bloss hon gav
& dansa på hennes grav
På Alla hjärtans dag


Ta ett bloss för moster Lillie låt glöden inte dö
Ett svidande halsbloss Lucky Strike
För att hon måste dö
Hon gick bort med sin walkman på
Dit icke hon går att nå
Hon tog sitt Downtown Train
Till Prince i Purple Rain.

Av Bodil Malmsten

torsdag 3 november 2022

VARNING för reseföretaget Travellink!


Ovanstående digitala reseföretag måste varnas för! Jag och många flera har drabbats ekonomiskt av företaget Travellink som inte sköts seriöst på något enda sätt. Bluffkostnader, felaktig information och resor som inte finns i verkligheten. Många har lurats på tusentals kronor på resor som inte finns i verkligheten. Företaget går inte att nå, det är bara en robot som svarar på telefon. Det är mycket märkligt att företaget får fortsätta sin verksamhet i Sverige! Företaget har uppenbarligen svenska kopplingar (i Östersund) men är skrivet i Spanien. På nedanstående länk i facebook så kan vi läsa om om alla
anmälningar som gjorts av detta företag. Sprid gärna denna information, men ffa köp inga biljetter eller resor av Travellink!

måndag 10 oktober 2022

PS. Ang. sökning i den här bloggen

 


Tack för att Du tittar in på min blogg!

 På förekommen anledning..

Tyvärr försvinner både sökrutan och sök-etiketterna i telefoner, så det kan bli problem att hitta specifika inlägg i bloggen. Hemsidan är skapad på en dator vilket innebär att sökfunktionerna är alltid synliga på datorer, men tyvärr inte i de flesta telefoner. Hoppas att Du via google kanske kan hitta ev. sökta inlägg.

Jag är ledsen för detta. Tekniken är verkligen inte med oss alltid. 

Om Du söker något speciellt område i min blogg så skriv gärna en kommentar nedan, så kanske  jag kan skicka en länk/länkar till det Du vill läsa. Eller skicka ett mail till anita.omsjo(at)gmail.com 

Bästa hälsningar Anita

PS. Uppdatering: Upptäcker att om man scrollar längst ner på bloggen i telefonen så finns en länk till "visa webbversion". Då kommer de olika sökalternativen på bloggen upp! 

söndag 9 oktober 2022

Varmt TACK till Paul Lundins minnesfond



Jag är mycket hedrad och glad för det stipendium som jag fått av Paul Lundins minnesfond. Det minnesvärda eventet hölls till minne av hembygdsforskaren Paul Lundin som i år skulle ha fyllt 100 år om han hade levt.

På minnestavlan står följande motivering: "För att Anita Berglund i Paul Lundins anda och med hjälp av nutidens media sprider viktig kunskap till nya generationer om vår bygd och människorna som levat här."
En minnesvärd dag som jag kommer att minnas med stor glädje och värme. 💕💕
Ett varmt TACK! ❤️





söndag 2 oktober 2022

Höst..


Det är sent
och den sista sommarbrisen
lyfter sitt draperande hösttäcke över
landskapet.
Man anar en färgrik
tavla av skymning -
sedan mörker som sjunker
som letar i famlande mörker och
söker det ljus man har tänt
för att hitta en mening att leva – att
uthärda och finna sitt gryt
för att vila
och vänta vid dörren
på gryning.

Står man bara ut –
är det aldrig för sent.

Aldrig för sent för att
hoppas.


Dikt av Göran Hansson


fredag 22 juli 2022

Mormor och farmor - stora föredömen

Finns det fantastiska anmödrar så har jag det. Både min farmor och mormor gjorde storverk i det tysta. Att vara hustru och mor till många barn i stora familjer kräver sin kvinna; och sådana kvinnor var dom. Båda var ett par av de många otaliga kvinnor som gav så mycket men fick så lite igen under sin livstid. Ändå var de på något sätt obrutna i sin tro på livet, människorna och framtiden. Deras tro var till barnen, barnbarnen och framtiden. Deras framtid var vår framtid.

Min farmor fick 11 barn, min mormor 13 barn. Alla barnen överlevde till vuxen ålder. Både farmor och mormors familjer levde många gånger i ganska stor fattigdom. Barnen fick tidigt börja arbeta, dels hemma och i många fall fick de tidigt börja ta de arbeten utom hemmet som fanns att få. För flickorna var det tjänster som pigor och för pojkarna fick de tidigt följa med fäderna till skogen för att hjälpa till med skogshuggning. Det var inte lätt många gånger för farmor och mormor att släppa iväg de små, tonåriga barnen utom hemmet, men det fanns inget val när maten inte räckte till för alla.

Trångboddheten var stor. I alla fall hos mormor och morfar. De bodde i ett litet torp med ett rum och kök, där de flesta sov i köket. Jag kan idag inte förstå hur det kunde fungera.. Eldstad fanns i köket och vintertid blev det många turer till spisen, dag som natt, för att hålla kylan borta. All matlagning skedde på en liten spis, disken sköttes på en liten diskbänk utan avlopp. Vattnet togs upp ur en brunn en bit utanför huset.

Farmor hade möjligen lite bättre förhållanden men hon fick istället finna sig i att flytta många gånger när farfar fick för sig att de hittat ett bättre boende eller där arbeten fanns. Jag har räknat ut att familjen flyttade elva gånger under barnens uppväxt..

Både farmor och mormor födde sina barn hemma. Ibland med hjälp av en grannkvinna om det fanns den möjligheten. Det är fantastiskt att allt gick bra utan större komplikationen och att alla barnen överlevde. För mig låter det som ett större under. Men så var ofta förhållandena på den tiden. 

Jag hann tyvärr inte träffa min mormor. Hon dog året innan jag föddes. Det finns så många fina eftermälen efter min starka och duktiga mormor och jag är ledsen över att jag inte fick möjlighet att lära känna henne. Jag är övertygad om att jag skulle älska henne minst lika mycket som jag tyckte om min farmor.

Farmor dog när jag var åtta år och jag har flera fina minnen av henne. Hon kom ibland med bussen och hälsade på oss när hon blev änka, och ibland hälsade vi på henne dit hon flyttade efter att farfar hade dött. Jag älskade farmor så liten jag var! Hon var så snäll och jag kände att hon älskade mig tillbaka och även alla sina många barnbarn.

Jag är så tacksam för alla de minnen och berättelser jag har fått höra om min farmor och mormor.  De är en del av min historia och de är stora föredömen för mig. Jag tänker på dem ibland och har ofta önskat att jag hade fått möjlighet att träffa dem i vuxen ålder. Nu blev det inte så men de lever i mitt hjärta och jag skänker dem ofta många varma tankar.

Jag är så tacksam och stolt över mormors och farmors livsgärningar! 

/ Hämtat från min hemsida: Smulans hemsida (anitaberglund.se)

 

söndag 19 juni 2022

Mitt möte med en björn

2022-06-19

För ett par dagar sedan var jag med om en mycket otäck händelse. Jag stötte på en björn på ca 1,5   meters håll under morgonpromenaden på en skogsväg med min lilla vovve Sally.

Björnen stod något skymd bland lite sly alldeles intill skogsvägen som jag gick på. Jag upptäckte inte björnen förrän jag var alldeles intill honom. Jag tror inte att björnen hade sett/hört eller uppmärksammat mig heller. Björnen var troligtvis fokuserad på Sally, min lilla Cocker Spaniel som var ett tiotal meter före mig.  Sally hade uppenbarligen inte heller uppmärksammat björnen. När jag upptäckte björnen så trodde jag  först att jag såg fel. Helt galet fel. Det var så totalt overkligt! En björn stod alldeles intill mig på nära håll!!

Björnen var något skymd av sly intill vägkanten, men hela bröstet och det stora huvudet syntes på ca 1,5-2 meters håll. Jag kunde inte avgöra om den satt eller stod. Jag såg rakt in i björnens ögon på nära håll. Det var så totalt overkligt alltihopa. Jag förstod först inte vad jag såg. Jag trodde en sekund att det var en skylt om varning för björn eller liknande. Men jag insåg snabbt att det var på riktigt. Jag blev  helt iskall. Björnen såg dock snäll ut och hen verkade mest nyfiken på mig. Men jag insåg att jag hade bara ett val, nämligen att ge mig därifrån så snart som möjligt.

Jag skrek åt Sally att komma medan jag snabbt sprang tillbaka till bilen som stod ca 75-100 meter bort. Jag tror att Sally uppfattade allvaret på rösten och sprang snabbt efter mig till bilen. Björnen försvann uppenbarligen, för jag såg den inte mera.

Jag kände mig väldigt skakad, trots att allt gick bra. Jag tror dock inte att Sally hann se björnen eller uppfatta faran. Jag körde direkt hem. Jag var rejält omskakad. Det tog många timmar innan jag kunde släppa tanken på vad jag varit med om. Jag såg hela tiden framför mig björnens stora huvud och hans granskande små, men snälla ögon. Det var så overkligt alltihopa.

Det var mitt första nära möte med en björn. Jag hoppas dock att det var den sista..


torsdag 19 maj 2022

Minnet av en vän..






 Av en händelse hittade jag denna minnesruna efter en mycket god vän som jag lärde känna och arbetade tillsammans med några år i början av 1970-talet på St Eriks sjukhus i Sthlm. Peter Furst ingick i ett forskningsgrupp med njurspecialister där även jag hade en roll som sjuksköterska. Det var en mycket spännande och intressant tid, det varade ett par år om jag minns rätt. Jag ansvarade för de patienter som ingick i gruppens forskning med infusionsbehandlingar, provtagningar och dokumentation kring detta.

Peter och jag blev mycket goda vänner. Vi delade flera intressen och han lärde mig mycket om bl.a. musik och konst. Peter var mycket musikalisk och han hade studerat musik och musicerat i sin tidigare hemstad Budapest. 

Vi förblev vänner även sedan han slutade på St Eriks sjh och blev professor i nutrition i Stuttgart 1981. Men med tiden ebbade kontakten ut och jag visste inte förrän jag hittade denna dödskrönika att Peter hade gått bort redan 2004. Alltför ung. 

Tack för din vänskap Peter. Jag minns dig med mycket stor värme. 

torsdag 12 maj 2022

Min hemsida om släkt- och bygdeforskning ..

                     


 

"Min släkt är full av hjältar, decennier av slit / brustna hjärtan, trötta leder, deras stolthet bar mig hit / nu är de gömda bakom stjärnor, vid vintergatans kant, dom är glömda men dom talar, genom pennan i min hand / och dom bar mig ända hit" 

(De inledande raderna av sången ELITE framförd av rockgruppen KENT, text och musik: Joakim Berg)

Länkar från min hemsida

         - Historik Fängsjö

         - Omsjöfinnarna

         - Maria Karolina Persdotter, min mormors anor

         - Johan Anders Johansson, min morfars anor

         - Ada Johanna Nygren, min farmors anor

         - Anders Olof Berglund, min farfars anor


 Min hemsida: anitaberglund.se   


Omsjöfinnarna.

Från min hemsida:


Omsjö - "finnbyn".

Den finska invandringen till Sverige började kring 1560 (Sverige och Finland var samma rike) på grund av en befolkningsökning. Trots att det inre av Finland med våra mått mätt, var relativt glest befolkat uppstod ett överbefolkningsfenomen under 1500-talet. Detta och det ökade skattetrycket i Finland bidrog till att befolkningen levde i misär. Markerna för nyodling räckte inte till för det svedjebruksodlande savolaxarna. Krav på dagsverken från allmogen och utskrivningar till de många gränskrigen ledde också till flykt.

De finska invandrarna kom från det norra Savolax i Finland via Österbotten, till Sverige. I Sverige fick nybyggarna skattebefrielse i sex ibland upp till femton år vid nyodlingar av skog. De savolaxiska finnarna var duktiga på svedjebränning och de norrländska barrskogarna innebar stora möjligheter till svedjor och nyodlingar och därmed möjligheter till försörjning.

De allra äldsta beläggen på savolaxisk kolonisation i Ångermanland är från slutet av 1580-talet i Viksjö och Graninge. I Omsjö hittar man de första finnarna 1590, som senare sprider sig till Grundtjärn som också räknas som en genuin finnby.

Paul Lundin, hembygdsforskare i Näsåker, har i sin hembygdsforskning forskat om omsjöfinnarna och jag citerar följande ur en artikel han skrivit:

  "I sin avhandling om den finska kolonisationen inom Ångermanland, säger prof. Richard Gothe att Omsjö är en genuin finnby. Alldeles riktigt är väl ej detta påstående, ty när Gustaf Wasa år 1535 började ge ut sina skatteböcker (jordeböcker som de också kallades) så fanns redan två bönder upptagna för byn, nämligen Anders Person och Tomas Nilsson. Däremot började den finska invandringen ta form främst under 1500-talets senare hälft. Omkring 1570 synes de första finnarna kommit.

År 1535 i den första skatteboken, hette byn Ymmesjö och skrevs senare för Ummesjön och sjön hade här samma namn som själva byn. Namnformen Ummesjö skall enligt vissa urkunder ha varit uttrycket "ha varit nolaskogs" och syftat på folket umma (ovan) sjön. Redan i nästa skattebok som utkom 1542 står dock Omsjö i sitt naturliga namn. Detta år upptas byn till åtta seland. Språkforskaren Torsten Bucht säger i sin bok "Ortnamnen i Västernorrland" att namnleden av orden "om -" är oklart. I Gustaf Vasas inventering av norrländska fiskesjöar, år 1569, står sjön skriven som "Omsjiöträsk".

Åbon Tomas Nilsson avlöstes i 1542 års skattebok av sonen Hakon Tomasson och denne i sin tur av sin son Jon Hakonsson vilken skrevs för knekt. Egennamnet Hakon var typiskt norskt, och här kan man ev. gissa på en anknytning att Tomas Nilssons hustru var norska. Den andre åbon från 1535, Anders Persson, satt vid sitt hemman ända till 1571 då hemmanet övertogs av den förste finske kolonisatören Erik Andersson medan en annan finne Anders Andersson började bryta mark på Karfsjönäset. Annars synes Omsjö-brännan och den s.k. Gammåkern vara byns äldsta stycken. Här kan tilläggas att de finska invandrarna gavs svenska namn av prästerna, eftersom de finska namnen var svåra att både uttala och skriva.

Omsjöfinnarna skall närmast ha kommit från Savolaks, och år 1590 skrivs bröderna Anders och Pål Andersson för hela Omsjö by med fyra seland vardera. År 1639 skrivs en viss Peder (troligen Pehr i Rune Edströms stamtavla; min not.) Andersson Finne för hela Omsjö by och av allt att döma var han en storman på sin tid. I en mantalslängd från sagda år skrivs han vara ägare till sju kor, två kvigor, tre getter, tio får och två spänns utsäde.

I november 1647 får han skattebefrielse sedan hela hans hus, ladugård och magasin förstörts av vådeld som inträffade när Peder med sin familj bevistade ett bröllop i Kläppsjö. I Nordlanders norrländska samlingar återges en böneskrift från den branddrabbade Peder Andersson i Omsjö där han anhåller om skattebefrielse då han förlorat allt vad han äger och har genom denna olyckssaliga brand. Böneskriften är vidimerad av komministern i Näsåker, Ericus Michaelis (Erik Mikaelsson) som också anger att hemmanet är taxerad till 12 ½ seland. Sägnen vill också göra gällande att denne Peder Andersson Finne skall ha gömt en silverskatt någonstans på Ljusmon eller Karfsjömon. Många lär ha sökt efter skatten utan att lyckas hitta den.

I en samtida kartförrättning omnämns finnhemmanet Ummesjö (Omsjö) på Ådalslidens allmänning. Här omnämns också att Omsjöfinnarna upptagit odling vid Juvansjön och Juvanån som förskaffat dem god slåtter- och ängsmark. På bergshöjderna invid Omsjön växer vacker fällningsskog och riklig tillgång på näver- och lövskav. I Omsjön och Karfsjön finns riklig tillgång av gädda, abborre, mört och småfisk, kallad rapoxefisk. Fyra till fem lispund torkade gäddor säljes årligen. Kvarn brukas av finnhemmanet vid Juvanån och bäckkvarn invid gården. Uppgifter som ger belägg för att det var duktigt och arbetsamt folk, dessa finska kolonisatörer."  Slut citat av Paul Lundin.

De s.k. "omsjöfinnarna" har givit upphov till många ättlingar i Norrland och många, många har dem bland sina anor. Eftersom jag bland mina egna anor har en av dessa finska invandrare  (Ella Andersdotter f 1650 ca) har jag själv forskat lite på dessa omsjöfinnar. Jag fick då god hjälp av, nu bortgångne,  Rune Edström i Lövånger, som genom sin rika databas kunde ge mig en utomordentligt fyllig stamtavla på den förste finske invandraren i Omsjö, Anders Andersson. Om någon är intresserad av stamtavlan, kontakta mig.


Historik om Omsjö skogsby av Paul Lundin.


Litteratur:

"Rötter i Anundsjö- en bygd Nolaskogs" Bengt Sjöberg. 1999.

- "Det skogsfinska kulturarvet", Finnsam. 2001.

-  Artikel av hembygdsforskaren Paul Lundin, Näsåker

- "Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland" av Richard Gothe      1948