Dagens ord om vindkraft..

Du vet väl att Sverige ska rädda hela världen med vindkraft? Att Sverige inte behöver, och kommer inte att använda vindkraft i sin elförbrukning, är väl inte så viktigt. Att Sverige förstör naturen med vindkraft är ett marginellt problem. Att många människor och samebyar far illa av vindkraft spelar väl ingen roll? Att investeringspengarna till vindkraftsbolagen betalas av skattemedel är väl heller inga problem? Vindbolagen blir ju rika och Sveriges befolkning får dyrare el fakturor. Vad är problemet? Le och var glad att du gör världen en tjänst. :) Åtminstone för en dag..

Mer om vindkraft i Sollefteå kommun: https://vildavastra.se/snurrigt/

Höst och rusk

Jag hittade denna dikt för länge sedan i en gammal tidning. Tyvärr minns jag inte årtalet, men kanske någon som vet?

Höst och rusk känns verkligen passande en sån här dag, trots att det är december månad. Den vackra rimfrosten för några dagar sedan har förbytts till regn och slask. Även innehållet i verserna kan möjligen transfereras till hur det ser ut idag. Människor är förbannade på nedläggningar av sjukhus och andra vårdinrättningar, vindkraften som förstör människors livsmiljö, natur och skog i Norrland, pensioner som inte går att leva på, sjuka människor som kastas ut i kylan av Försäkringskassans  inhumana regelverk medan politikerna får skyhöga arvoden och överdådiga pensionsavtal. Bland mycket annat. Det finns mycket som gått och går snett i dagens samhälle.

Det är höst och rusk.

Tyvärr ser det inte ut som om politikerna har lekt färdigt heller i riksdagshuset. Nästan tre månader har gått efter valet och fortfarande har vi inte en beslutande regering i vårt land. Men trots det fungerar el, vatten och internet (åtminstone ibland). Och vete sjutton om inte SJ börjar gå i tid.. ;)

Behöver vi politiker?  

En riktigt Fin första advent trots allt!

Flygbilder från Västanbäck, Näsåker 1959

Jag har hittat ett mycket intressant arkiv i Arkiv Digital, nämligen ett flygbildsarkiv från 1959. Där fanns bl.a. flera bilder från min barndoms by Västanbäck i Näsåker. Även mitt föräldrahem på 1950-talet finns med i bildarkivet. Så roligt att se! Jag lägger ut några flygbilder från Västanbäck.

I samma bildarkiv finns också en serie flygfoton med ett 60-tal bilder från Näsåker. Mycket vackra färgbilder.

Om man vill se alla bilder så kan man ta ett abonnemang på Arkiv Digitals utmärkta släktforskningsarkiv.  Läs mera på deras hemsida. Adressen är:
https://www.arkivdigital.se/

Uppdatering. Det finns flera flygbilder från Näsåker. För er som har, eller kommer att skaffa, ett abonnemang på Arkiv digital så kan jag rekommendera att titta på nedanstående serie (nedan) på minst ett 60-tal flygbilder på gårdar i Näsåker från 1959. Mycket fina bilder, de flesta i färg.

Länk till serien (abonnemang krävs): AB Stockholms Aero Råkopior 3201-4800 (o) F:4663 (1959)

Mitt föräldrahem på 1950-talet; det större huset mitt i bild. Övriga gårdar tillhörde fam. K-A Lindström, Holger Englund och Lennart Eriksson (det sista även kallad "Magnussons stuga") Västanbäck 1959.

"Bengts handelsbod" (vita huset) och fam. Emil Håkanssons gård i fronten. Västanbäck 1959

Fam. Tage Erikssons gård i bakgrunden och fam. Halvar Lindströms gård i fronten. Västanbäck 1959.

Fam. Helmer Hörnings gård i Västanbäck 1959.

"Magnussons stuga" - det hus som mina föräldrar bodde i medan huset till vänster i bild byggdes. Det stod klart 1951.

Det sk "tattarhuset" där tattare bodde under 1920-30 talet. 1959 bodde Maria Jonsson i huset.

Fam. Roos gård i "Kalles backen". 1959

Albert Lundins gård 1959

Fam. Karl Karlström och Algot Sundelins gårdar i bakgrunden.

Fam. Nils Lundins gård 1959

Fd. Olle Sjöströms gård i Västanbäck 1959.

Ägare Hilmer Sidén, Västanbäck. 

Några gårdar i Västanbäck (?) som jag inte känner igen.. Kan någon hjälpa mig att identifiera dem?
Uppdatering. Ett stort tack till Hans G. Björklund för hjälp att identifiera flera av gårdarna!

Nr 1 Ägare: Olof Pallin,  Kläpp Näsåker

Nr 2 Hilda Hambergs hus i Kläpp 

Nr 3 - Fam. Andor Sjödin Rå, Näsåker

Nr 4 Ägare Sigfrid Nilsson Kläpp, Näsåker

Nr 5

Nr 6

Nr 7 Fam. Artur Viklund (senare Ragnar Gideonsson) Kläpp

Kålflons fäbodar i Holafors

Min man och jag fick för en tid sedan anledning att göra en utflykt till en fäbod som tidigare varit okänd för oss båda. Nämligen Kålflons fäbodar i Holafors, Ådals-Liden. Det är gamla, nu övergivna fäbodar som på sin tid brukades av familjerna Lundin och Mähler i Holafors, Ådals-Liden. Fäbodarna är som många andra överväxta av sly och skog. Ett hus som fanns kvar var ganska intakt pga att det fått plåttak, men kohuset var på väg att raseras.

Som vanligt är det lika roligt att läsa alla gamla namn, inristningar och texter som skrivits under åren på väggarna. Jag fotade många av dem för skojs skull, kanske någon kan tyda några av initialerna?

Ofta hittar man även små verser inristade på väggarna och det fanns förstås även på denna fäbodstuga. Vad sägs om denna lite sorgliga vers:

"Troget förblev mitt hjärta, troget och lika ömt
Troget i sorg och smärta, troget men ändå glömd.
Kålflohöjden den 16 juli 1922"

Kanske en fäbodstintas besvikelse över gammal förlorad kärlek?

Den här gamla bilden av Albin Altin från Holafors vid Kålflons fäbodar var upprinnelsen till vårt intresse att se fäbodarna i Holafors. Bilden är tagen av framlidne hembygdsforskaren Paul Lundin i Näsåker.

Zakarias "Zacke" Håkansson f 1875 och Gårdbergsgrottorna.

I dagarna är det 28 år sedan jag första gången vandrade upp till Gårdberget (berget ligger mellan Omsjö och Överå på gränsen mellan Ådals-Liden och Junsele socknar). Idag fick jag i strålande höstsol tillfälle att än en gång vandra upp till Gårdberget och samtidigt gå till den mytomspunna grottan som ligger strax nedanför bergets topp. Berättelsen om grottan ingår i ett märkligt människoöde som bland andra hembygdsforskaren Paul Lundin beskrivit i sin bok "Sanningar och sägner" från 1982 (sid. 122)

En resumé av Pauls berättelse:  Under 1900-talets första decennium blev Gårdbergsgrottan  en tillflyktsort för den fågelfrie rymmaren Zakarias "Zacke" Håkansson f 1875 från Jansjö Ådals-Liden. Zackes far var en värmländsk finne som kom till Ådals-Liden i slutet på 1860-talet. Han gifte sig med en flicka från Kläpp, Ådals-Liden och familjen flyttade så småningom till Jansjö, Ådals-Liden där barnen växte upp. (se familjebladet längst ner)

Redan som liten var Zacke ett obekvämt barn, en vildbasare som orsakade sina föräldrar stora bekymmer. Han var vig och stark, simmade som en utter men samtidigt en pojke full av skoj och finurligheter. Trots en ganska hård uppfostran från fadern i första hand så verkade ingenting bita på den finska tjurigheten och envisheten.

Zacke började tidigt tjäna sitt eget uppehälle. Han reste på våren år 1900 upp till skogsarbeten  i Norrbotten och Lappland. Drygt två år senare råkade han ut för den stora olyckan i sitt liv. Zacke råkade i hastigt mod dräpa en kronojägare i Arvidsjaur. De närmare omständigheterna kring dråpet blev dock aldrig klarlagda. Han fängslades och skickades med vaktare på tåget till fängelset i Härnösand. När tåget stannade i Aspeå lyckades Zacke rymma från sina vaktare. Över skogarna tog sig Zacke fram till Hermansjö och sedan vidare till skogarna  runt Omsjö, Jansjö, Fängsjö och Stugusjön, platser han väl kände till sedan sin barndom. Trots att lagens långa arm många gånger var honom hack i häl så lyckades Zacke hålla sig undan. Han bodde ibland i de svåråtkomliga Gårdbergsgrottorna i Omsjö. Hans syskon hjälpte honom med mat och förnödenheter förutom det vilt han lyckades fånga genom fiske och gillring av fällor.

Zackes fyra bröder och vänner lyckades så småningom samla in så mycket pengar så att Zacke efter dryga tre år på flykt skulle kunna resa till Amerika och på så sätt komma undan rättvisan. Zacke tog vägen över Jämtland på väg till Trondheim och Amerika. Huruvida han någonsin kom fram till Amerika vet man inte med säkerhet. En man hittades omsider drunknad i en norsk fjällsjö och det antogs att det var Zacke som till sist mött sitt öde där.

Grottan i Gårdberget där Zakaris "Zacke" Håkansson gömde sig.

Gårdberget

Utsikt från Gårdberget. Storsjön

Utsikt från Gårdberget. Storsjön.

Utsikt från Gårdberget. Storsjön.

Zakarias "Zacke" Håkanssons familj. Uppgifterna har jag lånat från Magnus Johanssons hemsida.

Håkan Kristoffersson var född den 20 februari 1841 i Norra Finnskoga sn, Värmlands län. Han gifte sig den 13 juni 1876 i Ådals-Liden sn med Sara Brita Zakrisdotter. Hon var född den 1 februari 1845 i Kläpp, Ådals-Liden sn. Håkan var först arbetare i Söderfors, Ådals-Liden sn. Därefter flyttade familjen till Jansjö, Ådals-Liden sn, där han också var arbetare. Håkan dog i Jansjö den 20 oktober 1906. Sara Brita dog den 4 april 1915 i Jansjö av ålderdomsavtyning. Håkan utflyttade 1867 från Norra Finnskoga sn, men först 1876 inflyttade han till Ådals-Liden sn. Under perioden 1867-1876 hade han inte varit kyrko- eller mantalsskriven någonstans. Dock kan han ha vistats i Ådals-Liden sn före 1876 eftersom Sara Britas tre oäkta barn antog namnen Håkansson eller Kristoffersson. När sonen Alfred föddes har man i födelseboken antecknat honom som makarnas femte barn.

Barn:

Olof Peter Kristoffersson, född den 20 december 1868 i Holafors, Ådals-Liden sn.

Erik Kristoffer Håkansson, född den 23 april 1872 i Söderfors, Ådals-Liden sn.

Zakarias Håkansson, född den 31 mars 1875 i Söderfors, Ådals-Liden sn.

Jonas Peter, född den 30 november 1879 i Söderfors, Ådals-Liden sn, död där den 23 januari 1880.

Alfred Håkansson född den 24 oktober 1881 i Söderfors, Ådals-Liden sn. .

Emil Håkansson, född den 19 maj 1884 i Söderfors, Ådals-Liden sn.

Anna Karolina, född den 18 augusti 1887 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Höstens resa till Mallorca

Höstens resa gick även i år till Mallorca. En underbar ö som vunnit mitt hjärta.

I resan ingick denna gång en kortare bergsvandring utanför Soller som gav mersmak! Att få möta åsnor, vacker natur med pinje- och olivträd och högst uppe på berget njuta av en vacker hacienda, där ägarna generöst bjuder på fika om man vill ha och med underbar utsikt och vacker konst, det ger inspiration och lugn i kropp och själ. Det kommer att bli fler vandringar på Mallorca i framtiden - det är jag säker på!

Jag gjorde även en tur till den lilla och gamla staden Santanyi för att bl.a. besöka den berömda marknaden där. Tyvärr var marknaden överbefolkad av turister så det blev svårt att röra sig. Några köp blev det inte men det fanns mycket att titta på om man fick möjlighet.

Palma, den underbara lilla storstaden, är en verklig pärla. Lagom stor med många fina stadsdelar. Jag bodde några dagar i gamla stan, vid La Lonja, och fick uppleva en riktigt gammal unik atmosfär i både lägenhet och plats. Underbart! Glassen på torget La Lonja går inte att ersätta - det blev minst en glass om dagen där! :)

Vi bodde i Port de Soller ett par dagar alldeles intill stranden, därefter på ett bra hotell nära Cala Major norr om Palma. Havet lockade mig, men vi nyttjade mest poolen på hotellet. Jättefin!

Ett par kvällar träffade jag både nya och "gamla" vänner i Palma. Sköna kvällar med god mat och trevliga samtal. Fick se en ny stadsdel som jag blev jätteförtjust i - den måste jag se igen!

Jag är urdålig att ta kort numera efter jag övergivit min fina digitalkamera. Men här är några bilder i alla fall, som jag tog med smartphonen.

Från marknaden i Santanyi

Kaffe och croissant i Santa Catalina

Port de Soller

                                      Några bilder från en underbar bergsvandring i Soller.

Una Campari i Port de Soller.

Utsikten från lägenheten i Palma.