Mot norska gränsen!
Endalsstugan med stormklockanÅter hemma efter vår fjällvandring i jämtlandsfjällen. Det har varit en underbar vandring trots en nästan olidlig värme - nästan 30 grader på eftermiddagarna! Men vi gjorde långa vilande stopp, bland annat i Blåhammaren där vi åt en underbar trerättersmiddag den andra kvällen på vår vandring. Vi gjorde flera trevliga bekantskaper efter lederna och på fjällhotellen och jag träffade till och med en gammal klasskamrat med make. Kul!
Vid BlåhammarenVi ändrade lite på vår planerade rutt till Sylarna. Vi lämnade tältet kvar i Blåhammaren och vandrade med en lättare packning in i Norge istället. Det blev en lång vandring fram och tillbaka. Vi hade tänkt gå till Storerikvollen i Norge men insåg att vi hade missbedömt avståndet så vi vände innan vi kom fram för att orka gå tillbaka. Det kändes tråkigt att missa Storerikvollen, som är en gammal "seter" på fjället. Storerikvollen har tjänstgjort som bostad för fjällmänniskor, uppehållsplats för pilgrimer och tillflyktsort för soldater och flyktingar under krigstider.
Det blev ändå en sträcka på över två mil så jag var rejält trött när vi var tillbaka i Blåhammaren på eftermiddagen. Det kändes helt underbart att sätta sig ned i hotellet med en god fruktsoppa, kall öl och ett glas vin när vi kom fram! Den kvällen blev det en enklare middag vid tältet som bestod av tortellini och rökt korv på trangiaköket, innan vi somnade till ljudet av ljungpiparens ensamma pip i fjällnatten.
Getryggen i fjärranDen sista dagen tillbaka till Storulvån gick vi delvis en annan led än den vanliga. Jag kände mig lite ledbruten efter förra dagens vandring och det gick ganska sakta att gå i den starka solen och med packningen på ryggen. Precis när vi kom fram till Storulvåns fjällhotell kom ett häftigt skyfall med åska! Vilken tur vi hade som slapp det åskvädret under vandringen!
En god middag på fjällhotellet med stekt röding och ugnstekt potatis fick avsluta vår fjällvandring för i år innan vi reste hem. Jag kände mig såå nöjd och glad att jag klarade en fjällvandring i år också! :) Nästan fem mil gick vi sammanlagt.
Men visst känns det att jag nyss fyllt 61, banne mig...
Jag fick tillfälle att fota den skygga ljungpiparen, som man vanligtvis bara brukar höra med sitt sorgsna pipande över fjället.
4 kommentarer:
Hej Smulan
Vilka vackra bilder du visar. Som vanligt får jag väl säga :-D
Måste säga att jag gillar bilden från gränsröset allra bäst. Tänk att få vandra och mötas av såna här vyer. Fantastiskt.
Ha en skön dag och glöm inte vandra en bit till så du inte stelnar till typ ;)
Hej från Evy
Evy! Tack snälla!
Jag lägger in några bilder till..
Och jag behöver nog ett par dagars vila till innan det blir dags för en ny promenad...! :)
Du har haft det underbart ser jag - vilka vyer, vilka bilder. Å vad jag längtar upp igen. Stockholm har varit olidlig de sista två veckorna.
Min syster åkte upp onsdag till Vålådalen med omnejd och jag gissar att de just nu njuter uppe på någon fjällrygg.
Kram och allt gott
Inkan
Inkan! Ja, vi hade tur med vädret, även om det var lite föör hett emellanåt.. Men hellre det än regn.
Hoppas din syster har det lika fint som vi hade!
Kram!
Skicka en kommentar