Translate

lördag 31 januari 2009

Näsåkers skola 1935

 

Översta raden från vä: nr 2 Paul Lundin f 1922, nr 6 Tage Eriksson f 1921, nr 8 John Håkansson (?)
Den mellersta raden: från. vä: nr 4 Alice Norlén, nr 6 Astrid Johansson, nr 10 Hulda Svensson, nr 12 Astrid Själander.
Sittande från vä: nr 2 Gunnel Forsberg, nr 5 Ann-Sofie Tänglund, nr 7 Hulda Håkansson, nr 8 Mildred Jonsson.
Lärare: Gunnar Lundberg.

Det här är det sista skolkortet i min svärfars fotosamling. Tyvärr är väldigt få av eleverna identifierade, så jag skulle bli mycket glad om jag får hjälp med att komplettera namnen på eleverna.


Uppdatering 22/1
Ett stort TACK Roger och till din mamma för hjälp med kompletterande namn på eleverna!

torsdag 29 januari 2009

Dagens vinterbild

Pelle Molin i Bodö

Pelle Molin vid Laxbäcken i Näsåker, fotograferad 1890 av lärarinnan Maria Lindbom. (Originalfoto. Ägare Anita B)  

Uppföljning från föregående inlägg om Pelle Molins tid i Bodö.

Pelle Molin försökte under sin korta tid (1884-1886) i Bodö att få komma med nordpolsfararen Andrés expedition till Spetsbergen. Pelle skrev ofta reportage i olika tidningar och han ansåg det projektet skulle vara lämpligt för honom att delta i.

Pelle var en äventyrare men samtidigt kroniskt utan pengar, så det var väl orsakerna till att han ville följa med och samtidigt kunna tjäna lite pengar på att göra ett reportage om expeditionen. Jag råkade hitta ett brev på en norsk hemsida, som Pelle Molin skrev till chefredaktören Henrik Hedlund på Göteborgs handelstidning den 5/2 1896 där han har en önskan om att få chefredaktörens tillstånd att skriva om expeditionen. Tyvärr blev det varken någon resa till Nordpolen eller reportage skrivet, för Pelle insjuknade i en förkylning efter en resa till Sulitelmaglaciären och avled i sviterna av den i Bodö den 26 april 1896.

Pelle Molin - målaren.

Om Pelle Molin - Karins blogg

Om krönikerspelet "Sagornas Ådal"

Pelle Molins kärleksbrev



onsdag 28 januari 2009

Bodö


En av Ådalens största diktare och konstnärer ligger begravd i den här staden.


RÄTT SVAR: Bodö i Norge och Pelle Molins gravsten.

BRAVO Elisabet som gissade helt rätt, och Christina som var hack i häl med att gissa på nordnorge!


Tidigare inlägg om Bodö och Pelle Molin:

Om uppförandet av krönikerspelet Sagornas Ådal i Bodö sommaren 1989. Om Pelle Molin.

Vilken stad?


Det pågår små bildtävlingar här och där på olika bloggar. Kul, tycker jag! Jag vill inte vara sämre, så jag lägger in det här fotot av en hamn och undrar:

I vilken stad är det här fotot taget?

Belöningen för rätt svar är äran! :)

Auschwitz. Minnet av förintelsen










Igår var det årsdagen av befrielsen av koncentrationslägret Auschwitz. Detta systematiska mord på över 6 miljoner judar, romer och homosexuella är det mörkaste kapitlet i den moderna mänsklighetens historia. Trots det finns en stor och ökande rasism runt om i världen och även i vårt land som oroar.

Igår visade TV ett skakande reportage om en av dem som överlevde koncentrationslägret Ravensbruck i Polen. Jag har själv mött flera överlevande från Auschwitz när jag bodde en tid i Israel. Jag minns deras intatuerade fångnummer på underarmen och jag glömmer aldrig deras lågmälda berättelser som var djupt präglade av sorg över alla dem som inte överlevde.

Förra våren fick jag tillfälle att besöka Auschwitz/Birkenau i södra Polen. Det var en stark upplevelse eftersom det mesta finns kvar av det som en gång var det största utrotningslägret under kriget. Jag kunde känna under huden hur mycket fasor som funnits i detta läger och jag kan fortfarande inte förstå hur så mycket ondska kunde uppstå under nazismens täckmantel. Det är helt obegripligt.

Låt oss hoppas att förintelsens fasor aldrig upprepas igen.

måndag 26 januari 2009

Rå byskola 1947


Översta raden: Paul Danielsson, Sören Ledin, Margot Andersson, Viola Sehlin, Vivi-Anne Lindström, Torsten Boman, Göte Nilsson, Hasse Westin, Ingemar Lindström.
Nedanför: Maud Bergman, Eina-Britt Karlsson, Solveig Sundin, Egon Westin.
Sittande: Marianne Strandberg, Birgit Sjödén, Sten-Olof Lidén, Stig Thor, Birger Lidén.
Längst ner: Rigmor Sundvall, Vanja Englund, Rut Nilsson, Birgitta Boman, Sig-Britt Östman, Elsa Lidén, Ragnar Olofsson.

Lärare: Albert Näsström och Ellen Andersson.

Ett skolkort från Rå byskola. Skolkortet är från 1947 klass 1-3.

Ett jättevarmt TACK ,Vivi-Anne, för skolkortet!

Uppdatering: Tack Birgitta och Eina-Britt för kompletterande namn!

söndag 25 januari 2009

Hur gick det sedan?


SVARS hemsida finns ett sökregister på ca 7000 straffarbetsfångar mellan 1877–1925 som man kan få ta del av om man har ett abonnemang. Akterna innehåller fotografier, datum för ankomst till fängelset, namn, yrke, hemort, brottets art, typ av straff m.m. Den här mannen till exempel, skomakeriarbetaren Erik Johan Näslund från Ådals-Liden, hittade jag i registret för frigivna straffarbetsfångar.

Magnus hemsida hittar jag bland annat följande uppgifter om Erik Johan Näslund:

"Erik Johan Näslund, född den 29 november 1858 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Erik Johan var dömd tre gånger för stöld. Första gången dömdes han för stöld 1875 till 6 månaders straffarbete. Andra gången dömdes han för stöld 1876 till 2,5 års straffarbete. Tredje gången dömdes han för inbrottsstöld 1879 till 5 års straffarbete som slutade den 11 oktober 1884. Samma dag tog han ut attest från Långholmen för att resa till USA."

Och mycket riktigt så emigrerade Erik Johan Näslund till Amerika. Han emigrerade samma dag som han frigavs från Långholmens fängelse i Stockholm den 9 oktober 1884. Destinationsorten var Chicago.

Hur gick det sedan för Erik Johan Näslund? Förhoppningsvis gick det bra för honom trots sin tråkiga bakgrund i Sverige.

Apropå "sluring"..

För ett par år sedan skrev jag om den gamla ångermanländska rätten "sluring" a la Nicke Sjödins recept. Idag fick jag ett mail som tyder på att det finns andra varianter av samma rätt. För min del tycker jag slutresultatet ser ut att bli densamma, men eftersom jag inte är någon expert på sluring så låter jag andra bedöma.. :)

Vad säger du Nicke?

"Apropå Nicke Sjödins "Sluring"! Jag kan banne mej inte känna igen något av denna förträffliga rätt. Om det har intresse vill jag gärna ge dig receptet till denna förnämliga rätt som fortfarande får mina smaklökar att rulla ihop sig av förtjusning.

Kokt kall mandelpotatis.

Rimmat sidfläsk

Vetemjöl

Mjölk.

Koka potatisen med skalet på. Skala den och låt den kallna.

Stek rimmat sidfläsk. "mängder" och spara själva flottet.

Av flottet görs en vitsås som ska koka (dra) länge. Gärna en halvtimme. Tillsätt mjölk vid behov. Salta och peppra.

Väll ner den kalla potatisen i såsen och låt det dra ca 15 min.

Sås och potatis ätes med det stekta fläsket. Gärna med lingonsylt. "Limbära" som vi kallade lingonen.

Mosa potatis med såsen och NJUT!

Mvh
Sture Johansson" (min not: född i Tågsjötorp i Junsele)


Tack Sture!

lördag 24 januari 2009

Omsjö 1703

Klicka för större karta!

Lantmäteriet har en jättefin hemsida med bland annat möjligheter att söka historiska kartor. Det här är en karta från Omsjö 1703, som visar det då bebodda näset mellan Karvsjön och Storsjön (som vid den tiden hette Omsjön). Idag finns ingen bebyggelse på näset mellan sjöarna.

torsdag 22 januari 2009

Fadimes tal i riksdagen

Igår hölls en demonstration på Sergels torg i Stockholm mot hedersrevolterat våld och för att hedra minnet av de flickor och pojkar som blivit mördade (s.k. hedersmord) av sin familj och släktingar, på grund av de själva valt att få bestämma hur de vill leva och vem de vill älska. Bland dem som hedersmördats finns Fadime, Pela, Sara, Abbas m.fl.

Fadime var en av dem som rönte stor uppmärksamhet i medierna. Hon valde att lämna sin familj för att kunna vara med sin svenske pojkvän och göra sina egna val i livet. Fadime var stark när hon även valde att gå ut i media för att tala om sin utsatta situation. Fadime studerade till socionom i Östersund och hon hoppades på ett liv med personlig frihet. För detta fick hon sona med sitt liv. Fadime mördades av sin far och bröder som inte kunde acceptera att Fadime inte valde att leva som deras kultur krävde.

Jag visste inte att Fadime till och med talade i riksdagen om sin situation. Men den 20 november 2001 (några månader innan hon mördades) höll Fadime Sahindal ett tal i riksdagen under seminariet "Integration på vems villkor?" arrangerat av nätverket Våld mot kvinnor. På Annikas blogg finns Fadimes tal som hon höll i riksdagen. Det är ett gripande och starkt tal som verkligen berör.

Några månader efter talet i riksdagen mördades Fadime.

måndag 19 januari 2009

Januari


Akvarell av Laila Wikström


Januari

I kylan vandrar dagen
klädd i fårpäls
men ur byrålådan
kikar solen fram!

Ulla Ekh

lördag 17 januari 2009

Näsåkers skola anno 1934



Längst bak från vänster: nr 1: Tage Eriksson f 1921, nr 4: Pelle Näsström, nr 5: Hans Näsström f 1921. Nr 4 från höger: Bengt G. Andersson f 1920. Läraren Gunnar Lundberg.
Mittersta raden nr 5 fr. vä: Anna Eriksson f 1919. Nr 2 från höger: Sonja Sjöström f 1920. 
Flickan längst ner till höger heter Rigmor Lundberg (dotter till läraren Gunnar L.)

Känns flera elever igen? Jag blir glad för kommentarer.

Uppdatering 9/1: Tack Erika för din kommentar och komplettering!

fredag 16 januari 2009

Rå byskola 1928


Rå byskola 1928. Översta raden i mitten Anna Eriksson f 1919.

Går det att identifiera flera barn?


 

torsdag 15 januari 2009

Vår kost

Jag har som säkert de flesta följt kostdebatten och konfrontationerna mellan de kolhydratfattiga/fettrika kostrådsförespråkarna med bland andra läkaren Annika Dahlqvist och kostdoktorn Andreas Eenfeldt å ena sidan och etablissemangets förespråkare Livsmedelsverket och professorerna Rössner och Marcus å den andra sidan. De sistnämnda som envist fortsätter att råda människor att äta fettfattig och kolhydratrik kost, trots att allt flera börjar att inse att dessa etablerade kostråd har medverkat till att människors hälsa och vikt under de senaste 50-60 åren har försämrats.

Det är en intressant debatt som intresserar mig mycket eftersom jag alltid varit kostintresserad och intresserad av friskvård. Ju mer man läser och hör vad GI- och LCHF förespråkarna berättar om de hälsobefrämjande och viktreducerande resultaten med den kolhydratfattiga och fettrika kosten - så blir jag alltmer övertygad, men även fundersam över hur de etablerade kostråden kunnat överleva och accepteras av vetenskapen så länge.

När jag var liten på 1950-talet fanns knappt några överviktiga barn eller vuxna. Jag minns inte heller några barn som var allergiska eller någon som hade astma. Jag kände en vuxen diabetiker. Idag har många och växande antal barn och vuxna övervikt och dras med allergier. Hjärt-och kärlsjukdomar, demenser och diabetes typ 2 (men även den allvarligare typ 1) har ökat med en alarmerande takt och är idag bland de största folksjukdomarna som finns. Kan den kolhydratrika och tillsatsrika kosten möjligen vara en "bov i dramat"?

Jag har lyssnat till "fettdoktorn" Annica Dahlqvist, läst några böcker om LCHF-kost och om hur de flesta livsmedlen idag, även viner, innehåller allsköns kemikalier (alla med E-nummer bl.a.)och frukt och grönsaker är besprutade av kemikalier som gör maten giftig och hälsofarlig. Idag är de flesta amerikaner överviktiga och välfärdssjukdomarna ökar markant i alla västländer. Är det verkligen så vi vill ha det? Hur kan ekonomiska och pseudovetenskapliga rön fått styra kostråden så länge? Livsmedelsindustrin börjar alltmer att synas i sömmarna och jag tror den kommer att gå en tuff framtid till mötes när människor till fullo inser vad den ställt till med med människors hälsa.

Det här är ett intressant ämne och jag följer ett par bloggar regelbundet som skriver om dessa ämnen . De är idag ett par av de största bloggarna i Sverige med högst antal besökare och jag rekommenderar dem gärna!

Kostdoktorn

Annika Dahlqvists blog

tisdag 13 januari 2009

Gamla ord / uppdatering

Det är roligt med gamla ord. I ett tidigare inlägg skrev jag om ett gammalt ord som jag möjligen trodde var ett lokalt, dialektalt ord nämligen "gôet", men som visade sig vara mer utspritt i landet än jag trodde. Gôet betyder att någon är lite galen eller "tokig" och kan möjligen vara ett gammalt fornnordiskt uttryck.

Min man är en fena på att minnas gamla dialektala ord som han har hört av äldre och när han var liten. Orden nedan är några av dem som var nya för mig men inte för alla. Jag lade in en fråga om dessa ord i Anbytarforum också och det visade sig att det finns andra ångermanlänningar som kände till orden.

Sôbb/Sôbben - att något är sôbbigt känner jag till - det betyder ungefär att väglaget tex. är sörjigt, smetigt. "Sôbben" däremot är ett nytt ord vilket lär betyda kraftfullt, innehållsrikt. Om en maträtt till exempel, men även om människor som är rejäla och pålitliga.

"Stöavén" (med betoning på e) betyder ungefär "stabilt".

"Sôln" (l:et hörs inte i uttalet) sägs om det som blir över av ved; bark och annat skräp. Jag gissar att ordet kommer av ordet "söla"/ "sölet" dvs "det som blev över"? (se uppdatering!)

Kanske finns det liknande uttryck med samma eller annan betydelse i övriga landet? Jag blir jätteglad för kommentarer!

Uppdatering:

En kommentar:

"På vebacken finns fyra kategorier av skräp nämligen:
Tvetn - tämligen stora flisor ur vedträn
Sôrn - bark och inte fullt så stora tvetbitar.
Bôsse - för smått att få med sig med kratta.
Môe - så smått - mindre än sågspån - att man inte ens kan borsta av sig det när man varit på vebacke,
Så är det.

Hälsn/Nicke
"

TACK Nicke Sjödin!

måndag 12 januari 2009

Orrsamling på Fransmyren


Från dagens skidtur hann jag ta detta kort av en samling orrar på Fransmyren innan de sekunden efter flög iväg som på en given signal! De är så skygga..

Fängsjö byskola 1926

Fängsjö byskola 1926
Främre raden fr.vä. Valfrid Johansson, Aina Johansson, Fanny Johansson, Agnes Johansson. Bakre raden fr. vä. Elof Boman, Karl Johansson, Evert Fängström och lärarinnan Jenny Andersson.

Skolkortet ovan är från min mors hemby Fängsjö, och fotot är taget utanför byskolan år 1926. Byskolan startade i Fängsjö någon gång på 1910-talet och den första lärarinnan i Fängsjö hette Helga Eriksson (det lilla fotot).

Jag fick tillfälle, genom mitt arbete, att lära känna Helga sent i hennes liv. Helga blev nästan 100 år och hon behöll ett mycket gott minne livet ut. Helga mindes mycket väl sina första år som lärarinna i Fängsjö, och hon berättade för mig att hon bodde i ett litet rum intill skolsalen i det hus som vid den tiden tillhörde "Nicke Pers" från Lidgatu - senare ägare blev Gustaf Åsander. Det lilla rummet rymde en vedspis, säng, bord och en stol. Det var allt som fanns i det lilla rummet.

Lärarinnan på skolkortet ovan heter Jenny Andersson (gift Tidvall) Hon tog vid när Helga Eriksson slutade sin tjänst i Fängsjö. Byskolan i Fängsjö upphörde 1933 och fortsatte sedan ett par år i Jansjö innan skolan centraliserades till Näsåker.

söndag 11 januari 2009

Gôit / gôet - Uppdatering

Häromdagen hörde jag ett nytt ångermanländskt (?) dialektalt uttryck som jag gärna vill veta om det är flera som har hört?

Ordet är "gôit" eller "gôet". Det är ett adjektiv och betyder ungefär att personen är vilseledd/ möjligen något naiv. Sagesmannen berättade att ordet användes ofta förr där jag bor, när det talades om personer som fångades av olika religiösa förkunnelser alt. extrema politiska ideér. Beteendet var då "gôit"/"gôet".

Eftersom ingen jag talade med hade hört talas om ordet ställde jag frågan i Anbytarforum (ett forum för släktforskare) och fick då följande svar:

1. "I min barndom i Björna socken sa vår mamma det om oss barn när vi var lite för busiga " ha je vorte alldeles gôet båner" med ett skratt i rösten."

2. "Kanske samma som (Åsele!; Lycksele?): vara eller bli göjvut = galen/-t, tokig/t, snurrig/t... på vilket etymologiboken verkar gå bet."

3. "Ordet Göjvet är bekant för mig, men jag vet inte var jag hört det, men jag tror inte det kommer från mammas Anundsjöhemtrakter, utan kanske från mina Umeå-kompisar. Riktigt exakt när och varför vi använde ordet vet jag inte heller, men att det betyder tokig, det vet jag."

Nu undrar jag om det finns någon bland läsarna som har hört ordet? Finns det möjligen en liknande/annan variant av ordet gôit / gôet i övriga landet? Och vad betyder det i så fall?

Eller är det gôet? :)


Uppdatering:

Tack för kommentarerna! Kul! I Anbytarforums diskussion så är det någon som tror att gôet kan härstamma från ett fornnordiskt ord.

Ett mycket gammalt, inte helt smickrande uttryck är det i alla fall. Här är några fler kommentarer i Anbytarforum:

1. "Pehr Stenbergs /Ordbok över umemålet /(1966) förtecknar *gödut* i betydelsen 'galen, tokig, fjollig' och *göde* med betydelsen 'tok, galning'. Ordboken ger även uttalsanvisningar. Uppteckningen är från slutet av 1700-talet och de första åren av 1800-talet."

2. "Då kan det möjligen komma från fornnordiskt /gö/ (såväl i södra som norra Sverige; tydligen 'hårt' g-uttal ?, isländskans /gaula/) om skällande, ylande, tjutande hundar..."

3. "Ytterligare en dialekt; på Pitemål heter det göudat (tokig), en göud (en tok). Man kan säga "hä vart nalta göudat" (det blev lite tokigt)."

lördag 10 januari 2009

Sista hoppet ute..

Svenska EU-kommissionären, socialdemokraten Margot Wallström, kan glädja sig åt cirka fem miljoner kronor i avgångsvederlag som utbetalas under tre års tid efter att hon slutar i juni.

Margot Wallström får nära 293.000 i månaden i lön varav 55.000 kronor består av utlandstillägg, familjebidrag, representationsbidrag, barnbidrag och utbildningsbidrag (för barnen).

Utöver det får hon en pension på runt 1,2 miljoner om året, drygt 112 000 euro, efter att hon fyllt 65.

Nu förstår man tjurrusningen till EU! Marita Ulvskog nästa...

Finns det någon som fortfarande tror på att socialdemokraterna är ett arbetarparti som står för jämställdhet och solidaritet...??

Inte jag.

Näsåkers skola 1919-1920

 
Övre raden längst till hö: Nils Lundin f 1911 och lärarinnan Hilma Wik. Nedersta raden längst till vä: Harald Lindström och längst till hö: Manfred Lindström f 1912.


Från Karins blogg "Gammalt och nytt" har jag lånat denna bild. Fotot är taget 1919 eller 1920 i Näsåkers skola. Karins pappa Nils Lundin f 1911 står längst upp till höger.

Så här skriver Karin:

"Skolfotot med 18 elever och en lärarinna är från "Skolan, Näsåker". Det kan ha tagits någon gång under skolåret 10 september 1919 - 3 juni 1920. Det året hette lärarinnan Hilma Wik.

Redan 1850 hade den första folkskolan inrättats i Ådals-Liden. En ung Oskar Frisendahl, bror till V. B. Frisendahl , blev den allra första folkskolläraren. I hela 38 år hade han den tjänsten. I början ambulerade skolan mellan byarna , sex veckor på varje plats. Undervisning bedrevs då i någon sommarstuga eller liknande byggnad.

Först 1874 ändrades folkskolan från flyttande till fast folkskola och Oskar Frisendahl fick sin tjänst helt förlagd till Näsåker.
"

Vilka är de övriga barnen på skolfotot?

Uppdatering: Tack Ulla för kompletteringar av namn på skolkortet!

torsdag 8 januari 2009

Rå byskola ca 1920 och 1924


Översta raden nr 5 fr. höger Astrid Eriksson (1912-1930). Flickan längst till höger andra raden nerifrån Anna Lindström. (klicka på fotot så syns personerna bättre)

Det här är ett gammalt klassfoto från ca 1920 i Rå byskola i Näsåker. Det skulle vara roligt om någon känner igen flera elever på klassfotot. Och vilka är lärarna?

Här finns ett ännu äldre klassfoto från Rå byskola. Nämligen från 1895. I kommentarerna till det inlägget finns en del gamla och nya uppgifter om den gamla byskolan i Rå.

Uppdatering: Tack Vivianne för ett kompletterande namn på skolfotot!


Nov. 2022

Jag har fått ett nytt skolkort att visa från Rå byskola. Detta är från 1924. Tack Siv Franzén för lånet! 



måndag 5 januari 2009

Evelyn Glennie / uppdatering



Evelyn Glennie - Maple Leaf Rag

Lyssna på den här tjejen - hon är en helt sagolik slagverkare, trots att hon i stort sett är döv sedan barndomen! Evelyn Glennie är en ny bekantskap för mig och ja.. jag föll direkt för hennes härliga musikalitet när jag hörde henne på Peters blogg Tjavvel.

Så här skriver Peter om Evelyn Glennie: "Att som åttaåring börja tappa hörseln för att bli näst intill totaldöv som tolvåring måste vara tufft, speciellt för någon med mycket musikalitet i släkten. När sedan denna flicka just som tolvåring prompt säger till sin musiklärare att hon vill studera musik kan man förstå att han tyckte att "We have a problem here, you see music is about listening!"

Historien kunde slutat där, om inte flickan svarat att "Yes, I agree with that, so what is the problem?" Och därvid blev det, Evelyn Glennie fick sin musikutbildning, hon tog sin examen vid Royal Academy of Music i London som nittonåring, har erövrat två grammypriser och anses idag som en av världens bästa slagverkare."

Lyssna och njuuut! Man kan inte annat än bli glad av Evelyn Glennie och hennes musik!

Uppdatering 9/1-09 : Evelyn Glennie skall vara gäst i Musikmagasinet kl 21.30 på svt2 den 13/1.

"Maria Larssons eviga ögonblick"

Scen ur filmen.

För ungefär ett år sedan fick jag boken "Att människan levde - Maria Larssons eviga ögonblick" av Agneta Ulfsäter Troell i min hand. Det var förlaget som så generöst skickade mig boken när jag skrev i bloggen att det var en bok jag gärna ville läsa.

Nu går filmen och berättelsen om "Maria Larssons eviga ögonblick" på biograferna och den har blivit mycket bra mottagen och rosad. Regissör är Agneta Ulfsäter Troells make Jan Troell. Igår fick jag äntligen tillfälle att se filmen, och jag blev inte besviken! Den är en vacker och realistiskt filmatiserad film med många duktiga skådespelare i rollerna. Huvudrollerna Sigfrid och Maria spelas av Mikael Persbrandt och Maria Heiskanen.

Att vi sedan bara var ca 10 (!) personer i biosalongen kan man verkligen inte skylla filmen för. Det var den kallaste kvällen på länge med 35 graders kyla och jag gissar att många ställde in biobesöket på grund av den stränga kylan.

söndag 4 januari 2009

Kyla

Ett par av hundarna , Ida och Charlie, på kökssoffan..

Brr... 31 grader kallt idag. 33 grader i grannbyn. Tyst och stilla. Inte en människa eller bil ute.

Hundarna vill inte gå ut. Inte jag heller. Tur att det finns dator, tidningar, böcker och symaskin att fördriva tiden med.

Och jag som tänkte gå på bio ikväll med en väninna och se filmen "Maria Larssons eviga ögonblick" av Jan Troell... Kommer bilen att starta efter bion i den här kylan??

Nej, nu är det dags för en glögg.

fredag 2 januari 2009

Parisbilder anno 1969

Flera bilder från Paris anno 1969.

Det var länge sedan jag tittade på de här korten, men när jag ser dem nu så kan jag tycka att svart/vita bilder är mycket mer intressanta än färgbilder.













Paris 1969 - tänk, vad tiden går... Juliette Gréco





Christina berättar i sin blogg om sin tid i Nice Frankrike i början av 1970-talet, och då påmindes jag om min tid i Paris 1969. Jag läste franska där några månader och livet hade just börjat på riktigt. Det blev en helt underbar och rolig period i mitt liv!

För precis 40 år sedan - nyåret 1969 - hörde jag och min vän Juliette Gréco sjunga på Theatre de la Ville i Paris. Det blev en fantastisk kväll och ett fint minne som jag minns med stor glädje. Jag tog ett foto i smyg av Juliette Gréco och hennes orkester och så här blev det! Mer om detta här.

Flera bilder...



Vid Seine

Jag "lekte" reporter: Vad anser ni om politiken i Mellersta Östern..?

 
Boucher i Les Halles

Jag hann uppleva Hallarna, Les Halles, i Paris. I Hallarna kunde man äta den allra underbaraste löksoppa som ständigt stod kokande i stora kittlar. Mycket tidigt varje morgon hade slaktarna ett drygt arbete med att stycka kött. I Hallarna fanns också fiskar av alla de slag, havskräftor, krabbor och andra delikatesser med klor. Musslor och ostron. Och en jättelik bouillabaisse av alla sorts grönsaker.

Hallarna flyttades i början av 1970-talet till Rungis utanför Paris. En av slaktarna av år 1969 såg ut så här. En vänlig man som gärna bjöd in morgontidiga varelser till Hallarnas värme. Frid vare med Les Halles och den vänlige slaktaren!


torsdag 1 januari 2009

Årets första dag




Vinterns första skidtur tog jag idag på årets första dag. Det kändes skönt att ge sig ut trots att jag var lite småtrött efter gårdagskvällen. Det var 13 grader kallt så det bet riktigt i kinderna, men åååh så fint det var! Solen lyste på de öppna myrarna och scooterspåren var lätta och fina att åka på. Härligt!

Jag såg både älg- och harspår. Älgen har nog problem att gå i den djupa snön nu, och jag såg att den hade gått långt på det hårda scooterspåret i skogen. Några orrar satt och kurade i en björk.

Det nya året började bra.

Gott nytt år alla!