fredag 30 december 2011

Vinterbilder från Omsjö





Vindmasten på Tannflohöjden i horisonten..

På årets näst sista dag gav jag mig ut på vinterns första skidtur. En strålande vacker dag,  minus 10 grader och vintersol. Det var så ljuvligt skönt att kunna skida iväg, njuta av tystnaden i skogen och åter igen uppleva en orörd vinternatur.

När jag skidade hemåt igen fick jag se något som påminde mig om det jag helst inte vill tänka på .. Långt borta i horisonten kunde jag se en av de fyra vindmasterna som vindbolaget satt upp för att mäta vindförhållandena inför det projekterade vindparksområdet. Den här vindmasten ligger ca 7 km från där jag stod och är 120 meter hög. Vindmasten syntes tydligt från den plats jag stod.

Och jag kunde inte låta bli att fundera över hur det kommer att se ut om det stora vindprojektet realiseras: ca 200 vindsnurror, 210 (!) meter höga  i ett område ca 1,6 - 2 kilometer från vår by.. Det är helt osannolikt overkligt "snurrigt", och jag kan inte riktigt sätta mig in i hur det kommer att bli... Jag slår helst bort tanken. Det får inte ske.

Idag finns reportaget om omsjöbornas motstånd mot vindprojektet i tidningen Ångermanland. Vi fick ett stort utrymme, både på första sidan och två sidor inne i tidningen. Det känns bra! Men reportern "glömde" skriva om vår nya hemsida och om de namnlistor som är på väg att läggas ut i Västra dvs Näsåker, Junsele och Ramsele. Men även på hemsidan finns en namnlista! Namnlistorna kommer förhoppningsvis att samla många namn mot de storskaliga vindprojekten i Västra, och listorna kommer sedan att överlämnas till ansvariga politiker i Sollefteå kommun och till Länsstyrelsen.

Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter sa det är vargarnas skog, spindlarnas skog, rävarnas skog, trädens skog – inte er skog!”)


Låt oss hoppas på ett positivt 2012! Jag hoppas det. Vi hoppas det.


Till er alla som tittar in här vill jag önska ett riktigt

GOTT NYTT ÅR!

lördag 24 december 2011

Verner Solander berättar julminnen

Verner Solander spelar fiol i Mobodarna Resele.

I en gammal inspelning från 1987 berättar Verner Solander (1911- 2004 (?) ) från Rödsta, Resele sina julminnen från sin barndom. Jag hade glädjen att lära känna Verner på ålderns höst och jag blev så glad att att hitta dessa gamla inspelningar av honom på Länsmuseéts hemsida. Jag vill gärna dela med mig av Verners julberättelser!

Del 1: Om julförberedelser, grisen och julmat


Del 2: Om bad i tvättstugan i ladugården, om att de hade häst, kor och smådjur, om hur bryggstugan användes vintertid och att de bodde i Vinterstugan, om julklappar, julgran och ljusstöpning.


Del 3: Om att kasta in julklappar till grannar, om julotta på juldagsmorgonen, om alla hästar i kyrkstallarna vid Resele kyrka, om kappkörningar hem längs älven efteråt, om vatten på isen ibland, om bjällrorna, risslorna och hästarna.

tisdag 20 december 2011

Julhälsningar

Foto: Leif Milling

Tyvärr har jag den sista tiden  inte haft möjlighet eller tid som jag önskat för att titta in hos alla mina bloggvänner, men jag har inte glömt er! Min urusla internetuppkoppling har blivit ett allt större problem så jag drar mig för att surfa runt mer än det jag måste. Jag måste prioritera mitt internetanvändande till det som känns viktigast nu, för att inte all min tid ska ägnas åt datorn. ;)

Tack alla kära bloggvänner och övriga besökare på min blogg för att ni fortsätter att titta in och skriver ibland! Jag är så glad att ni finns!!

Jag kan berätta att vi i Omsjö kommer att få en riktigt vit jul. Det har kommit mycket snö. Träden är tunga av snö och naturen är så vacker. Än så länge är det lagom temperaturer ute, minus 5-10 grader, och vi hoppas att temperaturen håller sig så över julhelgen. :)

Jag vill önska er alla en riktigt, riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR! 

Kram, Anita

torsdag 15 december 2011

Så går det till i Sollefteå kommun!

Nej, nu går "skam på torra land"! Ju mer man sätter sig in hur det här planerade vindprojektet i Fängsjö/Storsjöhöjdens område gått till i Sollefteå kommun så blir man mörkrädd. Jag har någonstans trott att vi lever i en form av demokratiskt styre och i ett styre som ska/vill arbeta för invånarnas bästa i kommunen, men nu börjar jag ge upp den tron...

Vi har ett socialdemokratiskt styre i kommunen sedan urminnes tider. Ett styre som väljs av trogna gråsossar i vår röda bygd, ett styre som tyvärr inte kommer att förändras förrän invånarna förstår vilket slutet och enväldigt partistyre som har makten i kommunen. Högsta hönset i det partiet heter Elisabet Lassen och hon lär ha fingrarna i syltburken i alla beslut som tas i komunen. Hon har några trogna partikamrater som hjälper till att behålla makten i kommunen. Insynen i vissa demokratiska beslut är minimala. Så uppfattas kommunstyret av de flesta jag talat med, även av tjänstemän och politiker i kommunen, och det gäller i högsta grad hanterandet av det vindparksprojekt som just nu projekteras i vårt område.

Jag har av flera hört rykten om en märklig presskonferens i våras om en miljardsatsning av ett vindprojekt i Näsåker. En presskonferens som skedde under stort hemlighetsmakeri. Ytterst få i kommunen kände till presskonferensen utan fick först veta vad som hänt via en kort notis i tidningen. Nu har notisen i TÅ (2011-05-12) hittats och så här står det:

http://allehanda.se/start/solleftea/1.3156778-miljardsatsning-pa-vindkraftverk-i-nasaker

Ingenting om vindplanerna har läckt ut till berörda i vindparksområdet  efter att vindplanen antogs 2008 (den antogs i Kommunfullmäktige av alla dåvarande partiledamöter). Varför har våra lokala politiker i Näsåker, som borde känt till planerna, inte sagt något? Det kan det inte tolkas på något annat sätt att informationen om den här storskaliga vindsatsningen i Fänsgjö/Storsjöhöjdens område skulle hållas så hemligt som möjligt. Detta för att inte ortsborna skulle börja protestera mot miljardprojektet..

I en samrådsredogörelse i Sollefteå kommun samma år, 2008-09-03, har många byalag, instanser och föreningar yttrat sig. (Samrådsredogörelsen, Pdf-fil, finns på Sollefteå kommuns hemsida) Vindplanen underkänns på många punkter och ska revideras. Näsåkers byalag uppges inte ha yttrat sig trots löfte..

Sedan vindprojektet blev känt i höstas har jag sökt Elisabet Lassen flera gånger via mail och försök till personligt besök, men hon har inte svarat mig över huvud taget. Jag tolkar det som hon vill inte tala med mig. En annan bybo, som även sitter med i vår arbetsgrupp, fick träffa Elisabet Lassen igår. Han berättar att på en rak fråga varför ingen information givits tidigare till berörda bybor om vindprojektet svarade Lassen: "Det stod ju i vindplanen"! Hon sade vidare att informationen om vindplanerna för vårt område gått vidare till byalagen när vindplanen hade antagits 2008. De lokalpolitiker jag talat med som sitter med i nuvarande Lokala rådet, verkar inte ha fått den informationen och därför undrar man vilka lokalpolitiker i Näsåker har känt till planerna?

Vi har fått igång ett bra arbete för att skapa opinion mot denna miljardindustri som är på gång i vårt närområde. Cirka 200 snurror a´210 meter höga (!) planeras och projektplanerna är redan i full gång. Följ gärna vårt arbete via vår nya hemsida:

http://snurrigt.vildavastra.se/ 

och vår gruppsida på Facebook:

https://www.facebook.com/?ref=tn_tnmn#!/groups/297209270313107/

På hemsidan finns också en länk till namnnsamligen mot den storskaliga vindsatsningen i västra Ångermanland:

http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6166

söndag 11 december 2011

Ny hemsida mot vindexploateringen i Ångermanlands inland! / Uppdatering!

Bilden lånad.

Nu sjösätter vi den nya hemsidan mot vindexploateringen i Ångermanlands inland! Det känns som vi har medvind ;) just nu mot den storskaliga vindexploatering som pågår. Det planeras för 600 vindsnurror bara i Sollefteå kommun av 1000 i hela Ångermanland! Det är många vindparksprojekt på gång på flera platser i kommunen.

I vårt område, Fängsjö/Storsjöhöjden, planeras för över 200 (!) och 210 höga (!) snurror med blinkande ljus och roterande blad dygnet om. (Turning Torso i Malmö är 190 meter..) Dessutom kommer de att placeras på höjder mellan 300 och 500 meter. Den totala höjden på kraftverken blir således 500-700 meter och kommer att synas miltals.

Det känns helt vettlöst. Vi kan inte stillatigande se på hur vårt största naturarv skogen förstörs av groteska monster av vindsnurror. Vi kan inte stillatigande se på hur politikerna kör över människor utan att ha fått stöd för det bland kommuninvånarna. Vi kan inte stillatigande acceptera att vår boendemiljö förstörs med vindsnurror och blinkande ljus utanför våra hus. Allt har skett så snabbt vilket känns som en medveten strategi från politikernas sida..

Jag tror vi är många som är emot den här exploateringen av flera skäl. Det visar det stöd vi redan har fått genom telefonsamtal, mail och insändare/kommentarer i TÅ.

Hemsidan har just sjösatts. Vi kommer fortlöpande att skriva om det som händer med vindkraftssatsningarna och vad som görs för att försöka stoppa det som stoppas kan. En namninsamling kommer inom kort bland annat, som vi hoppas många ska skriva på. Det finns även en gruppsida på Facebook där vi diskuterar vindparksprojekten.

Välkommen!

Hemsidan: http://snurrigt.vildavastra.se/

Facebook:  https://www.facebook.com/#!/groups/297209270313107/


Uppdatering: Vi har nu startat en namninsamling på nätet mot vindexploateringen:


Stoppa vindindustrins naturförstörelse i västra Ångermanland.

Var är tanken på hållbar utveckling av naturhänsyn, turism, och boende.
SCA hoppas utöka sina inkomster från sitt väldiga skogsinnehav i Västra Ångermanland genom att återigen skövla orörd natur. Ett nutida baggböleri.

Och tyvärr med blåögda lokalpolitikers gillande - en ovanlig och märklig enighet från vänster till höger på politikerskalan. Med undantag av det lilla lokala partiet Västra Initiativ, som kämpar för naturen och de lokalt boende, när t.o.m. ”de gröna” gett sig in i industridirektörernas varma famn.

Ingen tanke verkar politikerna lägga på vad bygderna ska ha för framtida nytta av industrialiseringen av naturen – som hållbar utveckling av naturhänsyn, turism, och boende inte minst. Utländska och svenska bolags vinstintressen främjas genom att våra lokalpolitiker förordar just Västra för exploatering.


 
Vill du stödja motståndet mot den storskaliga vindindustrin i våra skogar? Namnlistan finns..

HÄR.

lördag 10 december 2011

onsdag 7 december 2011

TACK!

Jag är så glad för alla stödjande mail, kommentarer och telefonsamtal jag fått för mitt engagemang mot det vindkraftsparksprojekt som planeras i vårt område och all den storskaliga vindexploatering som vi ser är på gång i hela Norrland. Det är många som är lika upprörda och ledsna som jag är. Det stärker mig att vi är många som känner likadant och som inte tror på att en vindexploatering av den här storleken gagnar oss som bor i Norrland/Sverige eller miljön. De som blir nöjda och som tjänar på projekten är enbart vindbolagen och SCA.

Igår fick jag ett mail som gjorde mig väldigt glad. Jag har fått lov att citera valda delar av mailet och det vill jag gärna göra!

TACK alla för stödjande mail och telefonsamtal! Det känns fantastiskt fint.


"Jag är själv inte närmast sörjande, men bevistade ändå samrådsmötet i Näsåker häromveckan. Då upptäckte jag bland annat att inte heller de som bor i byarna i älvdalen (på västra sidan) kommer att undgå att se vindkraftverken. Enligt den färgglada karta som visar antalet synliga kraftverk kommer mellan 80 och 120 kraftverk i blickfånget då man går upp på de övre lägdorna. Givetvis inte i närheten av den förödande inverkan på landskapsbilden som de har för er som bor i Omsjö och Grundtjärn mfl ställen men ändå inte roligt. I alla fall inte om man nu saknar förmågan att, som en av Forscas representanter uttryckte det, se kraftverkens ljus som nya stjärnor på natthimlen….

Jag är i grunden positiv till vindkraft som energikälla, men utbyggnaden bör ske med förnuft och måtta. Huvuddelen av Sveriges framtida elbehov borde kunna tillgodoses genom energieffektiviseringar, besparingar och minskad energianvändning. Dagens miljömässigt ohållbara konsumtionsnivå med ständigt ökande tillväxt och därmed ökande energibehov kan knappast bestå om klimatpolitiken ska kunna tas på något som helst allvar. För visst är klimatförändringarna en realitet. De 13 varmaste åren som registrerats sedan temperaturmätningar påbörjades har inträffat de 15 senaste åren… Skall klimatmålen ha någon som helst chans att uppnås behöver hela västvärldens samhällssystem omprövas och helt nya levnadsvanor skapas. Vi måste inom inte alltför lång tid minska våra utsläpp av växthusgaser med 80-90% och enligt vissa forskare med så mycket som 100% för att inte riskera att komma över en kritisk temperaturökning på 2 grader. (troligen är det redan för sent, men ändå... ) Och det är knappast ett teknikintensivt högenergisamhälle som är lösningen och ej heller en tilltro till att kärnkraften skall vara en del av framtidens energiförsörjning. (Den är långtifrån koldioxidneutral, trots att många vindkraftsmotståndare hävdar detta, t.ex. i den länkade Timbro-rapporten på FFSV-Lillhärdals hemsida, en annars mycket bra hemsida.)

Om och när kärnkraften avvecklas så återstår ändå nästan 50% av nuvarande elförsörjning, huvudsakligen i form av vattenkraft (och dess trista konsekvenser kan knappast göras ogjorda). Vattenkraften i kombination med viss elproduktion ur biobränsle och solenergi bör vara tillräckligt för vårt framtida energibehov. Begränsad vindkraftutbyggnad i områden som redan är ”förfulade” och industriellt exploaterade, alltså längs motorvägssträckningar eller i anslutning till industriområden och gigantiska köpcentra må vara hänt. (Dessa företeelser saknas lyckligtvis ännu i Sollefteå. ) Då finns det också en naturlig och visuell koppling mellan miljöbelastande verksamheter och deras energibehov. Sen är det så klart så att dessa lägen ofta är mindre intressanta för vindkraftsbolagen som vill placera kraftverk på höjder med tillförlitliga vindförhållanden, men det bör vara deras problem och inte något som vi ska lösa åt dem.

Jag har de senaste åren letat efter en gård i Västernorrlands inland men också i Jämtland och Västerbotten. Vid några tillfällen har jag också hittat objekt som uppfyllt min kravlista, men min entusiasm har svalnat ganska snabbt då jag granskat kommunernas vindkraftsplaner och nästan undantagslöst funnit kommande vindkraftsetableringar i närområdet. Jag tror inte jag är helt ensam om denna syn på vindkraften. Vill man locka fler att bosätta sig i ”en vacker och orörd natur med tystnad och storslagna utsikter” etc etc som det så vackert heter i turist- och inflyttningspropagandan så ser jag inte någon plats för storskalig vindkraft. Och än mindre med tanke på hur lite den ger tillbaks till bygden i form av arbetstillfällen och kapital (precis som uranbrytning).

Men tillbaka till vindkraftparkerna i Fängsjön och Storsjöhöjden. Givetvis bör man i första hand försöka att helt stoppa etableringen av kraftverksparkerna och i andra hand rikta in sig på frågan om antalet vindkraftverk, höjden och placeringen. Just höjden på kraftverken tror jag det är väldigt få som reflekterar över, även bland dem som redan är skeptiska. 210 meter är extremt högt. Flertalet av de vindkraftverk som vi idag ser runtom i landet är mycket lägre. Ofta mellan 80 och 130 meter. Så sent som 2008 var världens högsta vindkraftverk 210 meter. Vindkraftverken på Möckelsjöberget utanför Härnösand, som jag hört en del vindkraftsförespråkare referera till, är t.ex. endast fem till antalet och bara 125 m höga. Sveriges högsta byggnad, Turning Torso är 190 meter och syns miltals över de skånska slätterna. Trots att den varken blinkar eller rör sig….

Vindkraftverken i Forscas parker kommer att vara över 200 till antalet med blinkande ljus dygnet runt och roterande blad. Dessutom kommer de att placeras på höjder mellan 300 och 500 meter. Den totala höjden på kraftverken blir således 500-700 meter. Deras visuella effekter på landskapsbilden blir naturligtvis förödande. De kommer att synas inte bara från Omsjö och Grundtjärn utan från många många andra platser i kommunen, med undantag för de gårdar som ligger längst ner i älvarnas dalgångar."


Ett varmt tack för dina synpunkter!

Vad hjärtat är fullt av.. / Uppdaterat

talar munnen...

Tills vår hemsida är i gång måste jag skriva här om vindplanerna. ;) Ursäkta till er alla som det inte berör! Jag lovar bättring. :)

Jag har några obesvarade funderingar ang. vindkraftsprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden ..

1. Är det något beslut taget öht i Sollefteå kommunfullmäktige om vindkraftsplanerna i kommunen? När beslutades det? Vilka partier röstade för och vilka röstade emot i så fall?

2. Den första vindplanen för Sollefteå kommun kom 2008. Varför har ingen från kommunen kontaktat berörda boende/fritidsboende i området kring "Fängsjö/Storsjöhöjden-projektet" i samband med vindplansutredningen?

3. Varför har ingenting skrivits i tidningarna (läs TÅ) om vindkraftsprojektet i vårt område? Första gången vi hörde talas om vindkraftsprojektet var när det första informationsmötet skulle äga rum i oktober i år. Varför den tystnaden?

4. Elisabet Lassen har på det senaste samrådsmötet i Ramsele sagt att det kommer en ny vindplan för Sollefteå kommun. När kommer den, och vad innehåller den?


Uppdaterat: Jag har fått ett ganska utförligt svar från Samhällsbyggnadskontoret som förklarar lite hur de beslutande processerna går till av ett sån´t här projekt. För mig låter det dock märkligt om Forsca AB kan sätta igång med ett projekt i den här omfattningen utan att några beslutande politiker medgivit detta. Sker sådana beslut i slutna rum? Det skulle vara roligt att få veta hur det går till. Kommunordförande Lassen var ju med på det första informationsmötet och var såå positiv till vindplanerna! Någonstans måste väl projektet vara förankrat??

Så här svarar Samhällsbyggnadskontoret:

"För varje tillståndspliktig vindkraftpark, som prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, ska kommunen lämna en tillstyrkan till vindparken, till länsstyrelsen. Det kommer länsstyrelsen att begära av kommunen först när alla handlingar i ärendet är inlämnade (miljökonsekvensbeskrivningen mm) till länsstyrelsen. Det är kommunfullmäktige som ska säga ja eller nej och säger kommunen nej så kan det inte bli något. Om Kf tillstyrker ska prövning ske hos miljöprövningsdelegationen och kommunen (samhällsbyggnadsnämnden) är "bara" remissinstans.

Ärendet avgörs alltså hos länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, under förutsättning att Kf tillstyrker. Det är alltså dit ni bör skriva och naturligtvis även till FORSCA. Sedan kan ni adressera
skrivelsen till samhällsbyggnadsnämnden, (som remissinstans), men också till kommunfullmäktige inför tillstyrkan. FORSCA:s tidsplan är att lämna in ansökningshandlingarna till våren 2012 och efter det kommer alltså Kf ta beslut om tillstyrkan."

Ja, kommunstyrelsekontoret arbetar med att ta fram en reviderad vindbruksplan. Vi på samhällsbyggnadskontoret har inte alls involverats i det arbetet, även om vi borde ha varit med. Enligt samhällsbyggnadsnämndens reglemente är den "beredande organ" i översiktlig planering. Så vi vet ingenting om när den kommer."


Tack Maria!

måndag 5 december 2011

Ditt och datt.. fast mest om vindparksexploateringen... ;)

Jag hinner inte riktigt uppdatera min blogg som jag vill just nu.. ;)  Mina tankar upptas till stor del av det som skakat om oss omsjöbor den senaste tiden nämligen det planerade vindparksprojektet i vårt område. Ett projekt som kommunen och vindparksintressenterna känt till och planerat i många år men inte aktivt gått ut med förrän i höstas. Sollefteå kommun har godkänt en vindplan med 600 (!) vindsnurror i kommunen av 1000 planerade i Ångermanland! Jag har fått veta att alla partier i kommunfullmäktige i Sollefteå har godkänt vindplanerna, vilket känns som ett stort skämt idag när vi vet hur planerna för vår kommun ser ut. 
Reviderat: Inga beslut ang. vindparksprojektet är tagna i Kf! Ännu.. Se nytt inlägg.

Ca 210 snurror är inplanerade i vårt område i Näsåker; Omsjö, Fängsjö och Storsjöhöjden på SCA:s skogsmarker. Det kommer att bli ett plockepinn av snurror i den skog som vi växt upp med, plockat bär och vandrat i sedan vi var små. Jag har fortfarande inte fattat detta och jag är väldigt upprörd men mest djupt, djupt ledsen.

I lördags hade jag en insändare i TÅ (i princip mitt förra inlägg i bloggen) som jag fått mycket positiv respons för. Jag har fått många mail, kommentarer i TÅ och telefonsamtal, och jag stärks av att det finns ett begynnande motstånd mot den här vindexploateringen i Norrland. En kvinna ringde mig från Höga kusten och berättade att hon och hennes man flyttat från Gotland till Höga kusten för att komma undan den explosion av vindparker som skapat en helt ny och störande landskapsbild på Gotland. Hon berättade vidare att opinionen har börjat svänga på Gotland och människor börjar alltmer aktivt sätta sig emot mera snurror på ön.

En drivande vindkraftsmotståndare i Ramsele kontaktade mig också och berättade om ett samrådsmöte  nyligen ang. en planerad vindpark i Ramsele. Kommunen med kommunordförande Elisabet Lassen (s) i spetsen fick ett stort motstånd från åhörarna vilket känns mycket positivt. Elisabet Lassen hade också nämnt på mötet att en ny vindplan är på gång vilket inger nya farhågor om fler vindparksprojekt i vår kommun.

Jag har fått telefonsamtal från en annan drivande vindkraftsmotståndare i Lillhärdal i Härjedalen. Han berättade att när byns invånare så småningom insåg vad som skulle ske i Lillhärdal så skapades ett starkt motstånd i stort sett hela byn och de satte sig emot vindprojektet. Kommunen ändrade sina planer och vindprojektet stoppades! Björn Törnvall har skickat en del material som kan vara till hjälp för vårt arbete mot exploateringen.

Lillhärdal har på sin hemsida beskrivit vindparksutvecklingen mycket bra www.ffsv-lillhardal.tk . De hade  fått hjälp av www.landskapsskydd.se där de kunde hitta massor av information och länkar till andra i samma sutuation.

Jag sitter med i en arbetsgrupp som ska försöka skriva en skrivelse till Samhällskontoret, som ännu inte (fått) yttrat sig i ärendet. Jag hoppas förstås att vi på ett bra sätt ska kunna beskriva på våra invändningar mot den här massiva exploateringen främst när det gäller de skogssbyar som berörs mest i området.

Jag hoppas också att hemsidan om vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun ska bli klar så snart det är möjligt. I den hemsidan vill vi samla information om projekten och förhoppningsvis skapa en opinion mot denna vettlösa exploatering i vår kommun.

Trots vindprojektet gläds jag åt att vi fått en vit och vacker snömatta i Omsjö. ;) Jag gillar inte mycket snö och kyla, men den här snömattan gör att landskapet blir så mycket ljusare. :) Förhoppningsvis ska stormarna ha lagt sig nu. Utegranen har tippat flera gånger i den starka blåsten. Adventsgranen är trots allt viktig för oss denna årstid för vi behöver allt ljus vi kan få. Varje kväll blir jag glad att se den vackra stjärnhimlen och v ä g r a r att tro att vi inom kort ska se vindsnurrornas ljusblinkningar svepa över byn istället!!

En riktigt fin Advent alla! <3



- När jag sitter och skriver de sista raderna i det här inlägget hör jag en kraftig duns på fönstret framför mig. När jag tittar ut ligger denna vackra domherre och kippar. Han dör inom några sekunder.

Stackars lilla fågel..

fredag 25 november 2011

Samrådsmöte ang. vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden

Montagebild. Vindkraftverk i Omsjö
Jag har haft svårt att samla mig och skriva efter det senaste informations- och samrådsmötet med vindbolaget Forsca AB för några dagar sedan. Det är många tankar som finns i mitt huvud, och jag har blivit mer och mer frustrerad, arg och ledsen över vad som kommer att ske med skogarna och på det sätt som vi boende i området blir behandlade av vindbolaget och Kommunen. Känslan av att vi blivit helt överkörda är mest tydlig och jag har en stor känsla av sorg. Jag är ledsen långt in i själen.

Jag upplever starkt att vad som händer nu i vårt område är början till ett nytt baggböleri i norrlandsskogarna. SCA har stora, mycket stora skogsmarker i hela Norrland och SCA medverkar nu till att arrendera ut sina marker för en starkt växande vindkraftsetablering i Norrland. Givetvis har SCA ett vinstintresse i detta - de äger 40% av Forsca AB.

Vår viktigaste naturresurs i Norrland har alltid varit skogen - det är vårt naturarv efter våra förfäder, det är vår "själ", vår livsmiljö. Det naturarvet håller SCA nu på att förstöra. Först förstördes norrlandsälvarnas forsar genom vattenkraftsutbyggnaden på 1940-och 50-talet (där SCA sålde sina andelar till Vattenfall!), och nu är Norrlands skogar på väg att gå samma öde till mötes!

Det som gör mig mest upprörd är vindbolagets (och SCA) uttalanden att man gör dessa vindkraftssatsningar av miljöskäl. Det är rent ut sagt skitsnack! De vindbolag som just nu etableras i parti och minut i Norrland (och som givetvis är statsunderstödda av "miljöskäl") gör det av inga andra skäl än av rent vinstintresse. Allt tal om att deras projekt är ett sätt att hejda utvecklingen av förhöjda koldioxid-värden på vår jord och att genom vindkraft skapa nya alternativa energikällor är rent ut sagt bullshit. För dem handlar det enbart om att göra så stora vinster som möjligt på skogens bekostnad!

Jag har inte haft något emot vindkraft tidigare rent generellt, men den här industriella storskaligheten som nu är på gång i våra skogar är helt vettlöst! Produktionskostnaden för ett vindkraftverk är ca 40 miljoner. Det tjänar vindbolaget in på två år (!). Muliplicera detta med ca 200 vindsnurror så kan alla räkna ut vindbolagets  vinster på den här vindparken! Alla vinster går direkt till vindbolaget - ingenting går tillbaka till oss som bor här i Norrland; allra minst i form av minskade elpriser. All el som produceras i vindkraftsindustrierna kommer att skickas söderut och elkostnaderna kommer istället att öka för oss som bor här.

Är detta rimligt??


Från vårt köksfönster. Bildmontage.

Vi flyttade inte till Omsjö för att bo i en vindindustri. Vi flyttade inte hit för att se ett stort antal vindsnurror utanför köksfönstret. Vi flyttade inte hit för att få minst 40 Db (o)ljud från vindsnurrorna dygnet runt eller se ett otal blinkande ljus på bergen istället för en stjärnklar himmel. Ca 11 mil nya vägar kommer att skapas i vindkraftsområdet, turismen, jakten och naturlivet kommer att påverkas och vår lugna boendemiljö är förstörd.

INGEN från kommunen eller vindbolaget Forsca AB har frågat oss boende om vad vi tycker om att få en vindkraftsindustri runt om vår by. Planeringen av vindkraftsprojektet är i full gång. Rennäringen i området rådfrågas, fladdermöss och fågelutredningar görs, naturvärden undersöks men VI SOM BOR HÄR struntar dom i!!! Renar, fåglar, fladdermöss och naturvärden är viktigare än människor!

Det kallar jag cynism.

Jag är arg, frustrerad men mest djupt, djupt ledsen.

PS. Detta inlägg blev en insändare som publicerades i TÅ Allehanda.

Jag tänker inte fortsätta "älta" vindkraftsfrågan i min blogg (åtminstone inte så ofta ;)  Jag och en god vän kommer inom kort att starta upp en hemsida där vi vill fortsätta diskussionerna och ge information om den fortsatta planeringen av vindkraftsindustrin, och vad projektet kommer att innebära för oss som bor i byarna runt om och i vindkraftsindustriområdet. Jag återkommer om hemsidesadressen så snart hemsidan är klar. Tills vidare fortsätter diskussionerna på Facebook och på en ny gruppsida på Facebook 

Men du får förstås gärna skriva en kommentar i min blogg också! ;)

Uppdatering: Hemsidan om vindkraftsmotståndet finns här.

fredag 18 november 2011

Vindkraftsindustri i Omsjö!



Det här är ett fotomontage över Karvsjön och Campingen i Omsjö lånat från Vindkraftsbolaget Forsca AB:s hemsida. En utsikt över bergen fullt med vindsnurror! Så är planerna hur det kommer att se ut i vår lilla by om ett par år.

Det planeras för ca 165 vindsnurror på ca 70 km2 i området Omsjö/Fängsjö och det har mer och mer har gått upp för oss vilken förändring detta kommer att bli. Jag har svårt att ta till mig att vi kommer att få ett otal vindsnurror på ca 2-3 kilometers avstånd på alla berg runt om oss.

Vi flyttade hit för ett femtontal år sedan för att vi älskar skogen och naturen, vi älskar att vandra i skogen, åka skidor på vintervit snö och njuta av tystnaden och fågelsång. För min man betyder en orörd skog det mesta. Han älskar att gå med hundarna i skogen och jaga. Vi flyttade inte till Omsjö för att se vindsnurror på alla berg runt om oss eller för att höra ett ständigt vinande ljud och få blinkande röda ljus kastade i ansiktet dygnet runt.

Forsca AB bildades 2011 för etablering av vindkraft på SCA:s marker i området i Omsjö och Fängsjö. Vi har förstått att vindprojektet i vårt område har planerats en längre tid, men inte förrän i höstas fick vi veta vad som är på gång. På det första informationsmötet i oktober stod kommunordförande Elisabet Lassen (s) och log så rart åt Forscas representanter. Kommunens ledning var såå positiva till  det här projektet! Men i n g e n hade frågat oss boende i området vad vi tyckte om att få vår boendemiljö så radikalt förändrad! Men det skulle väl vara lite för mycket begärt av det socialdemokratiska styret i vår kommun förstås...

Jag började skriva det här inlägget igår och tänkte fortsätta, men jag nöjer mig idag att återge lite av en något "hätsk" diskussion på Facebook med anledning av ett inlägg jag gjorde där av fotomontaget ovan. En  släktforskarvän i Frankrike lade in en länk från sin blogg i diskussionen, som retade upp en våra mest engagerade sk "miljökämpar" i Näsåker:

"Det var bland det mest dumma jag läst någon gång!" - "Kritik mot vindkraft som fenomen bör bygga på studier och vetenskap. Kritik mot nuvarande planer i Omsjö med omnejd bör också bygga på fakta. Fråga: Är det utsiktsproblem vi pratar om eller har någon några fakta (inte rykten spridna på bloggar av kärnkraftsanhängare). Eller är det möjligen en ilska över att vi (norrlänningar) återigen blir överkörda? Bra om man har ordning på sina argument. Gället det sista ovan kan man kanske fundera på vilka man röstar på... Själv tycker jag att infrastruktur ska ägas gemensamt och att någon form av kompensation ska utgå om man "förlorar" något. Ni som inte vill ha vindkraften "hos er", var ska den byggas? Eller med vad ska kol- och kärnkraft ersättas? Kol och olja ger klimatbekymmer som överträffar era vildaste mardrömmar. Uran är en ändlig resurs som snart är slut (7 år om all kol ska ersättas av kärnkraft). Dessutom innebär den risker som ingen kan ha undgått se, Fukushima i tankarna...

Därtill ska det brytas mer uran, bland annat i vår kommun, vilka konsekvenser innebär inte det? Utsiktsproblem är väl det minsta bekymret vi har framför oss...

Kräv att de mest störande snurrorna inte byggs, kräv att kommunen köper in sig i ett antal och att boende får del av både ekonomi och rabatterad el! Rösta i nästa val på parti som vill bygga det nya samhället på andra premisser än att bara bygga "mer av allt" som lösning på de globala problem som vi gemensamt ansvar för lösningen på. Era argument om utsikt är precis de samma som sörlänningar kört med. Därför vill man nu bygga i norra Sverige, trots överföringsförluster. Vi behöver inte mer el. Men Sverige behöver ställa om både förbrukning och produktion...

Själv blir jag glad när jag ser vindkraft och det har jag överfört till mina barn, eftersom jag också överfört kunskapen om konsekvenserna av alla andra energislag och överhuvudtaget vår livsstil som kräver all denna el. Och ja, vi ska få vindkraft även i ......, kul tycker jag."

Forskarvännen svarade förstås. Klart, koncist och vänligt, men hans svar återger jag inte i det här inlägget.

Jag svarade så här:

"Vad Jan skriver är några fakta som forskare kommit fram till när det gäller vindkraften. Ingenting annat! För min egen del är jag fortfarande i startgroparna av att lära mig mer om vad vindkraften är och dess ev. konsekvenser. För mig och många av oss som b o r på den plats där vi ska få 165 vindsnurror runt om våra hus kan jag garantera att det är inte trevligt! Vi har inte flyttat till Omsjö för att höra vinande snurror eller se blinkande ljus på bergen. Du gör mig besviken med din kategoriska inställning, och det hjälper då åtminstone inte mig att bli mera positiv till vindkraft (än vad jag egentligen hitintills varit)

Du är en fantastisk miljökämpe och starkt kritisk till att kraftverken förstört våra forsar och det ska du ha all heder för. Men jag förstår inte logiken: Du kritiserar förstörelsen av älvarna, men inte att man nu håller på att förstöra alla Norrlands skogar genom en explosionsartad vindparksutbyggnad i hela Norrland. För oss är skogen och naturen lika viktig som älvarna är för dig! Vi som är födda "i skogen". levt med den och älskar skog och natur, så är det lite som att förstöra vår "själ" att se hur skogen och naturen misshandlas och kommer att förstöras med vindsnurror. Ska hela Norrland bli en vindpark, är det så du tycker?

Att vi norrlänningar dessutom inte förstår varför ALL elkraft , vatten som vind, ska transporteras söderut utan att vi får något i gengäld är svårt att smälta . Det är en exploatering av Norrland som kan jämföras med många andra annekteringar av områden i världen där människor drabbas. Du får gärna arbeta för miljön och vår framtida elförsörjning, men lär dig att vi alla kan ha olika syn på hur vägen dit ska nås."

Jag borde ha skrivit: Vi arbetar alla för en bättre miljö och miljövänlig elförsörjning, men att vi har olika syn på hur vägen dit ska nås.

Min syn på vindparker i Norrlands skogar börjar i alla fall klarna...


Uppdatering: Nästa informationsmöte om den planerade vindparken i Fängsjö/Omsjö området är den 22/11 kl. 18.30 på Markusgården i Näsåker.


Uppdatering: En av de otaliga vindparker som planeras i Norrland är i Täfteå utanför Umeå. Täfteåbor har skapat en hemsida för information och diskussion om vindparkens konsekvenser. Där finns många bra och informativa länkar.

http://vindkraft.taftea.net/

Uppdatering: Jag nämnde i en kommentar "Stockholmsmiljöpartister", vilken ger mig anledning att länka till Jans underbara, sanna och roliga analys. Ni måste läsa den! :)

http://france-midi.blogspot.com/2011/08/ett-kluvet-land-for-miljons-skull.html?spref=fb

lördag 12 november 2011

Anders Håkansson Djerf f 1785-11-14 Hallaryd Småland

Det är roligt att släktforska. Speciellt roligt är det när man hittar vad man söker efter lång och ibland "besvärlig" forskning.  Besvärlig så till vida att ibland finns inte kyrkoböcker kvar (ofta pga brand), att man blivit vilseledd av uppgifter som så småningom visar sig vara felaktiga och saknar grund i källarkiven, eller för att man inte vet vilka vägar man ska gå för att komma vidare i sin forskning.

Men desto roligare är det när man till slut hamnar rätt och hittar det man söker! Vi släktforskare är lyckligt lottade att vi kan söka råd och vägledning i det eminenta forumet Anbytarforum (ett forum för släktforskare), där många av de mest kunniga och erfarna släktforskarna deltar och gärna hjälper till.

Den senaste tiden har jag parallellt hållit på och forskat på två olika familjelinjer (inte mina egna). Båda objekten blev spännande och intressant forskning, men där många knepiga vägskäl och frågor uppstod på vägen. I det ena fallet kom jag en ganska god bit på väg, men tyvärr lyckades jag inte ända fram. Men i det andra fallet blev det ett positivt resultat, vilket kändes mycket tillfredsställande och roligt!

"Smålänningen" August Jonasson Djerf 1857-1938
ohh Inga Dorotea Lidberg 1865-1930. Omsjö.
Det började med att jag fick veta att en vän och gästjägare från Halland visade sig ha samma anfader som en av våra grannar! Jag visste att grannens farfar "Smålänningen", August Jonasson Djerf f 1852, hade utvandrat från Småland till Omsjö, men eftersom "smålänningens" alla syskon hade stannat kvar i den småländska myllan så tycktes möjligheten att sentida ättlingar skulle träffas vara minimal. Allra minst i den lilla skogsbyn Omsjö!

För att göra en lång historia kort, så hade vännen och grannens gemensamme anfader, den indelte soldaten Anders Djerf f 1785, fått olika  patronymikom (dvs efternamnet efter faderns förnamn) av ett par forskare: Månsson och Håkansson. "Djerf" var det soldatnamn som Anders fick när han antogs som soldat i Markaryd omkring 1810. Inga källuppgifter fanns uppgivna på de uppgivna föräldrarna.

Födelseböckerna i Markaryd saknades för de aktuella åren, ingen födelseort stod uppgiven på Anders i Markaryds husförhörslängder och inte heller stod Anders patronymikom, som skulle kunna hjälpa till i sökandet efter Anders föräldrar. I soldatarkivets akt för  Anders Djerf hade han fått patronymikomet Månsson, vilket till en början kändes som en säker källa. Men det visade sig dessvärre vara fel.

När jag med hjälp av hjälpsamma och duktiga forskare på Anbytarforum så småningom hittade rätt spår till Anders Djerfs föräldrar så kändes det väldigt trevligt! Det visade sig att Anders Djerf även hade fått fel födelsedata i Markaryd.  Det var inte ovanligt att präster slarvade med både datum och födelseorter i kyrkoböckerna förr.

Anders föräldrar hittades i Hallaryd, några mil utanför Markaryd.

I Hallaryds Hfl A1:5 nedan hittas Anders Håkansson f 1785-11-14 i Hallaryd, Småland som son till Håkan Andersson f 1747 och hans hustru Lusse Persdotter f 1753.

Anders  fick senare soldatnamnet Djerf när han blev soldat i Ekhult rote i Markaryd omkring 1810.

Anders Håkansson Djerf 1785-11-14 i Hallaryd och hans hustru Lucia Nilsdotter f 1781-05-09 i Markaryd fick sex barn:, Johanna f 1809-1810, Nils f 1810, Johanna f 1813, Karl f 1816, Kristina f 1819 och Jonas f 1821. Jonas blev far till August Jonasson Djerf, "smålänningen", som flyttade till Omsjö ca 1886-87.


Källa: Hallaryd (G) A1:5 bild 43 (SVAR)

"Smålänningen".

Diskussionen i Anbytarforum

fredag 11 november 2011

Snart är det dags för saffransbullar!


Tiden går fort nu och snart närmar sig den tid när vi älskar att äta goda saffransbullar.

Jag måste visa den här vackra bilden som min vän Solveig har förmedlat.  Solveig skriver så här:

"Den vackra byn Consuegra i regionen Castilla-La Mancha (Spanien; min not) är känd för sina välbevarade väderkvarnar men också för att just i det här området odlas den dyrbara kryddan saffran. Saffran plockas och rensas för hand under tre intensiva veckor från slutet av oktober till början av november. Här firas varje år festivalen Fiesta de la Rosa del Azafrán, där just saffranblomman står i centrum. När du bakar lussebullar i jul använder du kanske saffran från Consuegra..."

Solveig skriver vidare: "Det är de små pistillerna som är själva saffranet som vi använder sen i våra lussebullar! Himla jobb att pilla ut dom, de har tävlingar i vem som gör mest på viss tid, kvinnorna är helt otroligt snabba!"


Visst är saffranet värt sitt pris?  :)

Tack Solveig!

(Tyvärr är bilden något oskarp pga för låg upplösning, och jag har inte photoshop... Men visst ser man skönheten hos saffransblommorna ändå? ;) )

tisdag 8 november 2011

Evigt kan ej bli det gamla..


Evigt kan ej bli det gamla,
ej kan vanans nötta läxa
evigt repas upp igen.
Vad förmultnat är, skall ramla,
och det friska, nya växa
upp utur förstörelsen.


Tegnér

lördag 5 november 2011

Träsnidaren Erik Olof Persson 1845-1931


Träsnidaren Erik Olof Persson är kanske inte lika känd i Näsåker med omnejd som sin släkting Zachris Persson i Lidgatu. Men minst lika duktig!

Erik Olof var som sin far Pehr Josefsson 1808-1892 en konstnärlig finsnickare i trä. Han gjorde möbler med vackert utsnidade figurer i form av bland annat rosor, djur och människor. Erik Olof Persson hade samma konstnärliga uttryck som sin mer kände släkting (Erik Olofs farmors bror) Zachris Persson i Lidgatu. Erik Olof Persson var även tremänning med konstnären Pelle Molin.
Erik Olof Persson föddes 1845 i Moflo Ådals-Liden. Han var son till träsnidaren, bonden och nämndemannen Pehr Josefsson 1808-1892 och hans hustru Caisa Greta Olofsdotter 1812-1898 i Moflo.

Erik Olof Persson utvandrade till Amerika vid ett par tillfällen under början av 1890-talet, men återvände till Rå, Ådals-Liden, där han bosatte sig med hustrun Inga Dorotea Zachrisdotter 1854-1907 och fem barn.

Erik Olof Perssons föräldrahem i Moflo blev Näsåkers första hembygdsgård. Hembygdsgården brann tyvärr ner 1973, och med den även en del av Erik Olofs konstnärliga alster som bevarades i Hembygdsgården.

(Fotot är en del av en soffkarm, skapat av Erik Olof Persson. Privat ägo.)

Tillägg: Erik Olof Persson var också min mans farfarsfar.


onsdag 2 november 2011

Trådlöst..


Det är knepigt ibland med den trådlösa teknologin... ;)


Fotnot: Både jag och småfåglarna undrar över varför den nya teknologin drabbar så orättvist? Det fasta telefonnätet har försvunnit i vårt närområde, mobiltelefonin och internet har urusel mottagning, bredband finns inte i sinnevärlden för oss, så vad återstår? Vi hänger alla i luften!!


måndag 31 oktober 2011

Vad händer i Ramsele?



Det har blivit alltmer uppenbart att en av våra grannbyar har blivit en plats för mycket kriminalitet, inbrott, misshandel och trakasserier där bland andra hela familjer är inblandade. Ramsele har blivit en otrygg plats där många är rädda. Det framkommer tydligt även i den här filmsnutten från SVT:s Mittnytt.

Det verkar som polisen står maktlösa inför problemen. Många av de kriminella är kända av ortsborna och polisen, men ändå går de fria på grund av brist på bevis.

Det är lätt att dra paralleller till en ort i Norrbotten där man har svårt att få bukt med familjära trakasserier, som har pågått där i åratal. Men för ramselebornas skull så får man hoppas att polisen och ortsbor ska kunna stävja den här brottsligheten i tid innan byn avfolkas och blir helt laglöst.

fredag 28 oktober 2011

Om allt möjligt..

Foto: Margot Bylund

Det har varit mycket nu en tid. Tiden har inte räckt till för att uppdatera min blogg så som jag önskat, men jag räknar med att det kommer mer tid framöver... ;) Vintern är ju lång, som alla vet!

Visar gärna den här vackra, lite magiska bilden från Omsjö. Bilden är tagen av en kusins fru Margot Bylund, efter en skogsbränning i Omsjö i somras. Man kan se en eld brinna och röken som skapar en trolsk stämning. Tack Margot för den vackra bilden!

Än har inte snön kommit i Omsjö. Och det tackar vi för! Det är snarare väldigt varmt för årstiden, vilket är till glädje för alla jägare och gästjägare som just nu är på besök.

Jag vill också passa på att tipsa om ett par andra hemsidor som är uppdaterade med nya inlägg och bilder. Välkommen att titta in!

Ådals-Lidens hembygdsförening.

Cissis hemsida.


Allt gott i höstmörkret!

söndag 23 oktober 2011

Årets Nickegala

Helen Sjöholm

Även i år blev gårdagskvällens Nickegala till minne av Nicke Sjödin en otroligt underbar gala! Vilka artister! Vilken konferencier! Vilken glädje! Och vilken stipendiat!!

Hela kvällen var en enda stor glädje. En glädje att vara med om så mycket musikalitet och genialitet som årets artister förmedlade är bara en enda stor LYCKA.

Östen "med resten" och Jens Kristensen, Ulrika Bodén med orkester, Nora-kören, Cissi Jakobsson, en helt fantastisk "Mullekör" av små sångare och sångerskor, hela familjen Sjödin med Jacke som formidabel konferencier och sist men absolut inte minst; årets stipendiat, vår alldeles "egen" (med rötterna i Näsåker :) Helen Sjöholm!! Helens sångtolkningar av Nickes "evergreens" på röåmål kunde inte ha gjorts bättre.  

Fyra timmars föreställning kunde få ha hållit på lika länge till.

Ett stort och varmt TACK alla medverkande för en magisk afton!


UppdateringArtikel i TÅ.

måndag 17 oktober 2011

Capri

Capri. Så mycket skönhet det finns på en enda liten ö! Ögat, själen och hjärtat är fullt av allt det vackra som vi fick se, och jag visar gärna några av bilderna..

Utsikten från vårt hotellrum på Hotell San Michele i Anacapri.



Ännu en underbar utsikt på Capri



Villa San Michele, skapad av Axel Munthe, måste man givetvis besöka. Det är en fantastiskt vacker villa högt uppe på Anacapris berg som lockar många besökare. Axel Munthe samlade på vackra skulpturer och konstverk från romartiden, och de fyller en stor del av villan. Otroligt vackert!




Den vackra sfinxen i Villa San Michele, som tronar på en av terasserna med en vidunderlig utsikt över havet måste man förstås klappa - då ska ens bästa önskan slå in, sägs det. Givetvis gjorde jag det! :)



Många av oss i sällskapet vandrade leden upp till berget Monte Solaro. Vi belönades med en underbar utsikt över Capris kust!



Vår reseledare Cissi gjorde succé med att sjunga italienska sånger i baren på Hotell San Michele! Underbart!



Det här magnifikt vackra golvet i den lilla kyrkan San Michele skapades 1761 av Leonardo Chiaiese, en av de mest berömda av Abruzzo konstnärerna i Neapel på den tiden.

Cissi sjöng Händels "Lascia Ch´io pianga" acapella i den vackra kyrkan. Så otroligt vackert! Akustiken var fantastisk och vi som lyssnade hänförda!


Kan man annat än fascineras av den här lilla vackra byn Positano efter amalfikusten?

lördag 15 oktober 2011

Tiramisu

    På en fantastiskt vacker restaurang i Amalfi


    med en bedövande utsikt över Amalfikusten,



    ett självspelande piano och ett vackert italienskt kakelgolv



smakade jag den klassiska italienska efterrrätten Tiramisu för första gången. Den var fantastisk god!! Tiramisu smälter i munnen och själen lättade flera gånger av smakupplevelsen! Tiramisu betyder för övrigt "dra mig uppåt" - och det var precis vad den gjorde! :)

Tänk, om man skulle försöka göra Tiramisu nån gång?

Den som vill försöka göra (jag kommer definitivt att pröva!) den här fantastiska efterrätten så hittade jag ett recept på http://www.recepten.se/ som kanske kan inspirera: http://www.recepten.se/recept/tiramisu.html

Jag citerar: "Tiramisu (Tìramisù) är en klassisk italiensk efterrätt med krämig mascarpone som är en italiensk färskost som smakar ungefär som krämig grädde, savoiardikex som är söta avlånga kex och så smaksatt med någon likör eller någon konjak. Receptet är inte svårt att göra vill man göra den på äkta italienskt sätt behöver man köpa hem de speciella ingredienserna, annars finns också alternativ på en försvenskad variant med lite vanligare ingredienser som kanske är troligare att man har hemma."


onsdag 12 oktober 2011

Citronodlaren Luigi i Amalfi

Jag är åter hemma efter en underbar resa till Capri och Amalfi. Vi var en grupp på fjorton personer inklusive vår italiensktalande reseledare Cissi Jakobsson, som under åtta dagar fick uppleva det mest exklusiva och intressanta som dessa platser har att erbjuda av fantastiskt vacker natur, sevärdheter, restauranger och god mat och dryck. Jag har många minnen och upplevelser som kommer att bevaras, och kanske berättas. Vi får se..

Ett besök hos citronodlaren Luigi Aceto (född i början av 1930-talet)  i Amalfi och hans anställda på den lilla fabrik som gör likörer och andra produkter av citroner gjorde ett outplånligt intryck på oss. Den lille farbrorn Luigi charmade oss alla med  berättelsen om sin kärlek till citroner och hur mycket hans citronodling har betytt och betyder för honom och hans familj.

Luigis livsverk är en berättelse om ett hantverk som gått i arv i hans familj i generationer. En tradition som en av Luigis söner kommer att föra vidare.

Tack Luigi för din underbara och kärleksfulla berättelse!

Det är Cissi och Luigi på de följande bilderna.


Citroner i Luigi Acetos trädgård.


 "Under ett sådant här citronträd blev jag till. Mina föräldrar bodde trångt i bara ett rum och de hade många barn så när de ville vara ensamma med varandra gick de ut till ett citronträd. Så då förstår ni varför jag älskar citronträd! ;)" 

"Det är en mycket arbete med att odla citroner. Det var 1825 som familjen Aceto började odla citroner i Ravello.Odlingarna växte och på 1930-talet kunde familjen börja exportera citronprodukter till andra länder. Under andra världskriget förstördes många av familjens odlingar, men mina föräldrar började om på nytt i Amalfi efter kriget. Jag tog över arbetet med citronerna 1968. Jag har många citronträd och alla får multi, multi kärlek för att de ska bära mycket skörd. Under vinterhalvåret skyddas de små citronerna med nät för att de inte ska förstöras. De gamla träden ympas med nya grenar för att de ska föryngras och bära  ännu mera citroner."


"Citronerna ska plockas försiktigt. Du ska få par citroner bara för att du är så söt! ;) "




"När jag är bland mina citroner är jag någon. Där utanför är jag ingen.."



Familjen Aceto, 1938. Luigi längst ner till höger.



"Sacramento... är ni här redan! Jag som inte är klar med mitt arbete att plombera likörflaskorna!"



Luigi visar under tiden det lilla museét där de äldsta tillverkningsapparaterna visades upp.



En något modernare apparat för att fylla de små likörflaskorna i det lilla företaget "La Valle dei Mulini".



"Okey, nu kan ni få smaka av de goda citronlikörerna! Varsågoda! Jag gillar inte att ni kommer och stör mig mitt i arbetet, men bara för att ni har en så charmig ciceron så ska jag vara lite extra trevlig. Men.. ni svenskar får gärna ta tillbaka den där Zlatan. Han tar våra pengar, medan vi arbetare i Italien får slita i vårt anletes svett för att få ihop till brödfödan. "


Multi, multi grazie! Åh, så goda citronlikörer!

Det kändes att de var gjorda med mycket, mycket kärlek...


Mer om det lilla familjeföretaget "La Valle dei Mulini", dess produktioner och tillverkning finns på deras hemsida:

http://www.cata.amalfi.it/welcome_ing.htm

fredag 30 september 2011

Resklar!

Amalfi. Bilden från Cissis hemsida.

Det är inte bara sommarfåglarna som är resklara inför sin långa färd söderut... Även jag är resklar! ;)

I morgon åker jag tillsammans med ett gäng härliga människor till Capri och Amalfi i Italien. Italien är ett av mina absoluta favoritländer, och denna gång blir resan lite speciell så tillvida att jag ska få se och uppleva den underbara ön Capri som jag inte varit till tidigare, och för att att vi kommer att få en underbar reseledare som kan sitt Italien, talar italienska flytande och dessutom sjunger italienska sånger så man ryser av välbehag!

Titta gärna in på Cissis hemsida och låt dig inspireras av Italien!

http://ceciliajakobsson.se/

Multi Saluti!

torsdag 29 september 2011

Än är hösten vacker..


Fick tid en stund igår att sitta vid Ångermanälvens strand i Sollefteå. Njöt av det vackra vädret, höstfärgerna, laxfisket från båtarna och en vacker lomfågel, som verkade tycka att gratisskjuts med vattnets strömmar nedför älven är toppen!

måndag 26 september 2011

Skogspatronen J.P. Sjödin (1839-1931)

I inlägget om "Nicke" Sjödin i Jansjö uppstod en diskussion om hans äldre bror Jonas Peter Sjödin 1839-1931. J.P. Sjödin var en betydande skogspatron på sin tid i Resele och Ådals-Liden. Han köpte och sålde skog under senare delen av 1800-talet; den period som var den största och lönsammaste skogsexploateringen någonsin i vårt land. Om sin tid som skogs- och sågverkspatron har J.P. Sjödin utförligt berättat om i två böcker "Vår släkt" från 1924. (Böckerna finns att låna på Biblioteket)

J.P. Sjödin bodde under lång tid i Lidgatu, Ådals-Liden innan familjen i slutet av 1898 flyttade till Sollefteå. (Hemslöjdshuset, Storgatan 43) År 1903 flyttade J.P. Sjödin till Härnösand där han dog 1931.

J.P. Sjödin 1839-1931
Jonas Peter Jonsson Sjödin var född den 15 maj 1839 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 28 oktober 1866 i Ådals-Liden sn med Maria Dorotea Persdotter. Hon var född den 24 maj 1849 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Jonas Peter var först bonde i Kläpp, Ådals-Liden sn, därefter i Näsåker, Ådals-Liden sn. 1875 flyttade familjen till hemman nr 2 i Lidgatu, Ådals-Liden sn om 5 1/24 seland, där Jonas Peter skrevs som bonde och faktor. Maria Dorotea dog den 16 november 1884 i Lidgatu av lungsot. Jonas Peter gifte om sig den 31 juli 1886 i Maria Magdalena (Stockholm) med Katarina Lovisa Ritzén. Hon var född den 30 augusti 1853 i Junsele sn som dotter till skolläraren Erik Ritzén och hans hustru Brita Stina Ullstedt. Familjen flyttade 1894 till Ed sn.

Barn i första giftet:
Petter Sjödin f 1868 vid invigningen av en minnessten i samband med att han donerade sitt sommarhus "Pettersborg" till Sollefteå stad 1958.
Peter Sjödin, född den 22 maj 1868 i Kläpp, Ådals-Liden sn. Ägare av "Pettersborg", Sollefteå.

John Sjödin, född den 18 september 1870 i Näsåker, Ådals-Liden sn.

Märta Helena Sjödin, född den 9 januari 1873 i Näsåker, Ådals-Liden sn.

Petter och Georg Sjödin t.hö.
Georg Sjödin född den 20 december 1875 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. "Ägare av fastigheten Storgatan 37, skogsägare i Torsvik AB, sommarställe på Nipudden. Delägare i Forsmoforsen. Georg Sjödin jur. kand drev juristbyrå Storgatan 37" (Källa: Sollefteå bilddatabas).

Oskar Sjödin, född den 11 april 1878 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.

Maria Teresia Sjödin, född den 20 juli 1880 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.

Barn i andra giftet:

Einar Sjödin, född den 28 oktober 1887 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.

Siri Sjödin, född den 23 januari 1890 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.


Källor:
- Magnus Johanssons hemsida om Ådals-Lidens befolkning.
- J.P. Sjödins bok "Vår släkt del 2"
- Bilderna från Sollefteå Bilddatabas.
- Bok: Sollefteå Hembygdsförening 1987.

lördag 24 september 2011

Snart resklara..



Mer än ett hundratal kanadagäss (dessa var en bråkdel av dem) satt på en åker i Eden, Junsele när jag åkte förbi idag. Jag gissar att de håller på att samlas inför sin långa resa till västeuropa, Danmark eller sydsverige där de ska övervintra tills nästa vår.

Idag såg jag också en flock sädesärlor ute på gården. De ska inom kort flyga ännu längre söderut, ända ner till sydeuropa.

En lycklig resa önskar jag alla flyttande fåglar! Och varmt välkommen nästa vår igen!

måndag 19 september 2011

Ådals-Lidens hembygdsförenings hemsida


Det här gamla fotot av Prästnipan med Hembygdsgården och Pelle Molins stuga (i fronten) i Näsåker har jag lagt ut tidigare, men gör det gärna igen! Fotot är troligtvis från början av 1960-talet.

Fotot ger mig anledning att pusha för Ådals-Lidens Hembygdsförenings nya hemsida som är under uppbyggnad. Vi som arbetar med hemsidan vill gärna få hjälp av alla som har något att berätta om bygdens historia, berättelser från förr, gamla notiser från tidningar som rör bygden eller gärna gamla kort som kanske kan skapa diskussion och minnen!

Har du något att visa eller berätta kontakta oss! Vi blir jätteglada! Mailadressen finns under "Kontakt" på Hembygdsföreningens hemsida:

http://hembygd.adalsliden.se/

lördag 17 september 2011

En höstdag



Efter den första frostnatten i år följde en underbart vacker höstdag. Jag tog en långpromenad i skogen med ett par av hundarna och njöt av solen, den höga luften och alla vackra färger. Fortfarande är det mycket lingon och svamp i skogen (fast inga kantareller tyvärr...) Träden håller på att ändra färg men än är det mycket grönska kvar.

Jag slogs av att fåglarna har tystnat. Många fåglar har redan gett sig iväg söderut medan andra håller på att göra sig klara för den långa flytten. Den gamla lutande trädet med fiskgjusboet höll även i år, men årets fiskgjusar hade också givit sig iväg.

Det känns som naturen sakta börjar göra sig beredd inför den vinter som snart kommer.

Så fort sommaren gick..