Translate

fredag 31 oktober 2008

"Multråmannen"


I somras kom äntligen tillfället att gå upp på Multråberget i Sollefteå, och i samband med det hörde jag talas om "Multråmannen" för första gången. "Multråmannen" var en herre som främst under 1950-talet uppträdde som lindansare på höga höjder, samtidigt som han gjorde en avklädningsakt och kröp igenom två mindre ringar. Min man hade sett honom uppträda en gång på 1950-talet.

Jag har fått veta att "Multråmannen" alias Max Morris hette Sture Källman, föddes i Sollefteåtrakten och att han senare emigrerade till USA eller Kanada.

Någon som vet mera om "Multråmannen"?

Tack Harriet för kortet!


Uppdatering 1:

Jag har av en journalist fått följande mail:

"Den rätte och riktige Multråmannen hette Ingvar Andersson. Han finns också omnämnd i den förnämliga Norrländsk Uppslagsbok, som du förstås har i hyllan. Där står det att han levde 1922-76 och använde artistnamnen Mr Ingvar och Mr Moos. Han blev känd som Multråmannen när han 1950 gick på lina över en 250 meter lång skreva vid Multråberget."

Tydligen fanns det flera herrar som var lindansare på Multråberget när det begav sig! :)

Jag har av en släkting till Sture Källman på fotot ovan, alias Max Morris, fått veta att han var född 1929 och lever fortfarande. I Kanada.

Tack alla som skrivit och lämnat uppgifter om "multråmännen"!

Reportagebilder av lindansaren Sture Källman, alias Max Morris, som gör ett avklädningsnummer på slak lina uppe på Multråberget i Sollefteå 1950: http://digitaltmuseum.se/021015813930





Uppdatering 2:

Tala om "tio små negerpojkar", fast tvärtom! :)

Multråberget tycks ha varit någon sorts träningscenter för den tidens våghalsar:

"Dom var flera som sprang på lina vid detta berg, men om det var Ingvar Andersson eller Sture Källman som var först det vet jag ej, men båda kallas för Multråmannen. Allt började med att Ingvars äldre broder Atle som 1945 var med på en amatörtävling i Sollefteå. Han dansade på en telefonlina (han gick mig veterligen ej på lina vid Multråberget) och Ingvar, Sture och Hasse blev så att säga inspirerade av honom, så till den grad att Sture ställde upp en lina på kvällen när han kom hem och sprang fram och tillbaka på den hela natten. Sedan så hade vi Hasse Karlsson som också gjorde ett nummer sittande på en pall och läste en bok.
Mikael."


Ett stort tack Mikael för detta!



Atle Andersson strippar på lina! 1946. (se Mikaels mail ovan)

Tack Hans O. för bilden!

Diskussion Anbytarforum.

onsdag 29 oktober 2008

Ristas valpar


Kan inte låta bli att visa den här söta syskonskaran! Det är Rista - en syster till vår finska stövare Charlie - som fått dessa små söta telningar. Två hanar och två tikar av rasen finsk stövare.

Visst är de goa?

Många hälsningar till uppfödaren Tommy i Snällsböke och till Ristas husse Bosse på Sollerön!

Pyramidspel..

Från bloggen "Tankar i trappan" saxar jag följande tänkvärda inlägg om våra framtida pensioner:


"Någon som minns de albanska pyramidspelen? För så där en tio år sedan. Alla albaner lockades in i en gigantisk svindel. Alla kunde plötsligt bli rika. Sådan var kapitalismen, trodde man. Hela landet höll på att kapsejsa. Vi upplysta västerlänningar log överseende åt de stackars albanerna. Nu sitter vi där själva.

År efter år har vi fått höra att aktier är det enda som över tid ökar i värde. Och visst är det så, så länge det finns fler som vill köpa än som säljer. Precis som med pyramidspelen. Värva fem deltagare så blir du förmögen. Det här kunde vara resandes ensak. Om det inte vore för att det är våra framtida pensioner som nu ligger i potten. Och är det inte dessa gigantiska pensionsfonders växande inköp som år efter år drivit upp aktiekurserna. Den osynliga handen har fått spasmer och löper amok."



Finns det någon som inte är orolig...?

tisdag 28 oktober 2008

Kommunfullmäktiges sammanträde

Igår var jag på en sammankomst som jag aldrig varit till tidigare i mitt liv; Kommunfullmäktiges sammanträde i Sollefteå. De här mötena är ju offentliga och eftersom det var ett par ärenden som intresserade mig, så tyckte jag det var ett lämpligt tillfälle att besöka denna beslutande samling i vår kommun :)

I vår kommun är det sossarna som styr. I evigheters evigheter, verkar det som.. Sossarna styr och ställer på sina egna villkor ibland, och i denna samling ledamöter finns en hel del ja-sägare, som jag tror blivit invalda enbart på grund av detta faktum..

Många av Vpk-, Miljöpartiet- och Allianspartiernas representanter var däremot på hugget den stund jag närvarade på mötet och de hade fräscha och intressanta synpunkter i olika frågor. De kändes som en "frisk fläkt" i samlingen.

Jag kunde tyvärr inte vara med på hela mötet, men jag åkte hem med nya intryck och många tankar efter mitt första besök i "maktens korridorer".

Jag tror inte att det första besöket blir det sista..

Faktiskt!


PS.
Idag på morgonen har första snön fallit för i år.

Det lär heller inte bli för sista gången..

måndag 27 oktober 2008

Botilsstenen i Storsjön



Det finns en mycket stor och lite märkligt formad sten i Storsjön, nära Grundtjärn, som kallas Botilsstenen. Det är en sten som enligt sägnen skall ha kastats dit av en jätte i Rocksjöberget i Resele i riktning mot Junsele kyrka. Jättar sägs vara kända för att inte tåla kyrkklockors klang och därför ville han tysta klangen genom att kasta en sten mot kyrkan. Jätten hette Bothal och därför har stenen fått heta Bothals sten. Idag kallar man stenen Botilsstenen.

Botilsstenen har jag sett många gånger när jag åkt skidor på Storsjön och under våra scooterutfärder på vintern. Vad jag däremot inte visste är att det lär finnas hällmålningar på Botilsstenen? Det ska finna tre små älgar inristade på stenen. Det är i så fall en av många hällmålningar från förhistorisk tid som finns i våra trakter i det inre av Ångermanland (de mest kända hällmålningarna är förstås de 4000-åriga hällristningarna i Nämforsen )

lördag 25 oktober 2008

Boktips. "Jag flydde från Auschwitz" av Rudolf Vrba

När förkylningen vägrar ge med sig och jag mestadels bara orkar titta på det vackra vädret utomhus så är en bra bok ett bra sätt att fördriva tiden. Jag har just läst ut en otroligt intressant bok som har gjort att jag glömt både förkylning, tid och rum. Boken heter "Jag flydde från Auschwitz" och är skriven av den nyligen bortgångne författaren Rudolf Vrba (1924-2006). 

Boken gavs ut första gången 1964 och har därefter getts ut på flera språk under årens lopp. Rudolf Vrba flydde tillsammans med en medfånge från Auschwitz - Birkenau 1944 efter att ha varit internerad i koncentrationslägren i nästan två år. Han berättar i boken om sina svåra upplevelser i lägret, den dramatiska flykten ut ur lägret tillbaka till sitt hemland Slovakien, och om hur viktigt det var för honom att informera världen och främst ungrarna vid tiden efter flykten - den s.k. Vrba-Wetzler-rapporten - om koncentrationslägren och de planer som nazisterna då hade att transportera de ungerska judarna till Auschwitz för slutlig likvidering. Rapporten nådde så småningom fram till de rätta aktörerna och många ungerska judar kunde räddas undan deportation på grund av rapporten. 

 Om författaren står att "Rudolf Vbra blev så småningom en erkänd biokemist och forskare, författare och professor. Han har medverkat i produktionen av flera filmer om förintelsen och han har gjort flera studier om olika aspekter på förintelsen i relation till den tyska ekonomin, militära strategin och läkarvetenskapen." Det är en dramatisk och unik skildring av en av de få som lyckades fly från dödslägret Auschwitz. Rudolf Vbra avled 2006 och boken har därför åter igen aktualiserats. Behöver jag säga: - läs boken! ..?

fredag 24 oktober 2008

Dockorna i Trastevere



Det här kortet är taget i den gamla stadsdelen Trastevere i Rom en vacker sommarmorgon för ett par år sedan. Min man och jag flanerade sakta i morgonsolen när jag plötsligt kände mig iakttagen....

Jag tittade upp och får se ett par dockor som sitter i ett par fönster och tittar ner på oss från det övergivna, gamla huset.

Varför sitter dockorna i fönstret? Vem eller vilka har satt dom där? Varför? Onekligen sätter bilden fantasin i rörelse....

Har dockorna gjort en husockupation? Är det en konstnärlig installation eller har dockorna - enligt en möjlig albansk tradition - en uppgift att "vakta" det gamla, övergivna huset i Rom?

Nåväl, själv nöjde jag mig just då med att jag blev så glad av dockornas närvaro, att det blev ett fint  motiv i min kamera och att det var en ljuvlig morgon i Rom..

onsdag 22 oktober 2008

Jag bara undrar..

Jag hörde Per Nuder intervjuas i TV-soffan i morse med anledning av sin nya bok "Stolt men inte nöjd". Reporten frågade om han hade någon dröm kvar i livet, och Per Nuder svarade att han gärna önskade få höra Bruce Springsteen och Ulf Lundell igen..

Jag tycker mig ha hört denna önskan förut av ett annat socialdemokratiskt statsråd. Häromåret (förra året?) fick Mona Sahlin sin högsta önskan uppfylld, när hon skulle få träffa Bruce Springsteen efter hans konsert i Stockholm den 10 december. Mona Sahlin föredrog hellre att träffa Bruce Springsteen i stället för att gå på Nobelfesten..

Ingår det i det socialdemokratiska manifestet att man måste gilla Bruce Springsteen..?

Mona Sahlin gillar barbiedockor också har jag läst. Gör Per Nuder det med, tro...?


Sån´t kan man fundera på när man staplar ved i vedboden..

tisdag 21 oktober 2008

Höstorgel

Orion står högt i sydost
och i tomrummet
under Karlavagnen
ristar stjärnfall sina streck
Det är orgelbrus i tallkronorna
toccatan bryter fram som en mäktigt flod

Inkan©.


Autumn Organ

High in the south east stands Orion
and in the vacant space
below Charles's wain
shooting stars carve their streaks
There is organ music in the tops of the pine trees
the toccata pours forth like a mighty river

translation: Lillan

måndag 20 oktober 2008

Oävet

I morse hörde jag mig själv använda ett uttryck som fick mig att fundera till. Jag sa till min man "det här var inte oävet", när jag drack morgonkaffe igen för första gången på över en vecka..

"Oäven" är ett märkligt ord. Det betyder ungefär "inte så dålig, rätt så bra". Jag har tidigare trott att det möjligen var ett lokalt dialektalt ord. Här i trakterna används "o-" ofta före verb om något som inte har blivit gjort, som till exempel i "oäten" (inte ätit) och "okomme" (inte kommit).

Men när jag hittar "oäven" även i SAOB: "i förb. med negation, i uttr. icke (ej) o- även, inte så oäven o. d., icke (så) illa passande, icke (så) olämplig; ganska passabel; icke dålig l. otrevlig; ganska bra l. förträfflig; ss. adv. äv.: icke så illa", så förstår jag att det är ett ord som även (!) finns i svenska språket.

Adjektivet "oäven" används nästan alltid negerat det vill säga "inte oävet".

Men varifrån kommer ordet "även" i "oäven"??

Ja, sån´t kan man fundera på en måndagmorgon när morgonkaffet inte smakar oävet igen för första gången på över en vecka...


Uppdatering 1:

HÖRDD

Oföre i farsta.
Ostäda.
Odiske.
Ovädre.
Sänga obädde.

Otvätte,
okamme å oraka.
Skjorta oknäfft.
Krägan opåtejen.
Böxen opresse.
Strompen ostoppe.
Skona oborste.
Å ena hängselströppen oi.

/Birger Norman (1914-1995)


Tack Inkan, för att du påminde mig om Birger Normans underbara dikt "Hördd"! :)


Uppdatering 2:

I DN:s språkfråga står följande:

"Det finns några negerade ord som inte har någon onegerad grundform, i alla fall inte i bruk. Till otymplig, otadlig, oförglömlig, obönhörlig har vi inga "tymplig", "tadlig", "förglömlig", "bönhörlig".

Oäven kommer från tyskans uneben, det vill säga 'ojämn', 'opassande'.
Det har använts i svenskan i betydelsen 'klumpig', 'tafflig'. Thomas Thorild skriver om svenskarnas oävenhet i karaktären, "som dock uppvägs av en viss renhet och felfrihet".

I dag har denna levande betydelse hos oäven bleknat, och kvar står bara uttrycket inte så oäven, det vill säga 'inte så tokig', 'inte så illa'."


Tack Peter och Lillan för era utomordentliga kommentarer!

fredag 17 oktober 2008

While times goes by..

När jag häromdagen gogglade på ett ord, så hamnade jag på en blogg som jag genast tyckte om. Jag kunde snart konstatera att bloggaren hade sina rötter i Junsele. Hon nämner platser i junseletrakten - Vällingberget, Eden, Betarsjön - och hon använder i sin text dialektala ord ibland som känns mycket bekant och välkänt.

Gerda skriver så finstämt och ömsint, varmt och personligt, ofta om små händelser hon minns från sin barndom hemma i Junsele, men även om andra personliga minnen som står henne nära. Det är små berättelser som går rakt in i hjärtat.

Gerda citerar ibland dikter av Nicke Sjödin med igenkännandets glädje; såsom han skriver, så v a r det!

Det är en blogg jag blir glad av att läsa.

Här är Gerdas blogg "While times goes by..."

Helmer Osslund 1866-1938

Helmer Osslund. Höstdag vid Torneträsk med glödande höstfärger, som målades efter skisser från flera resor i Abisko.


Helmer Osslund (1866-1938) är en av min absoluta favoriter bland norrlandsmålarna. Han beskrivs ju också vara "hela Norrlands målare". Att Helmer Osslund har inspirerats av Paul Gaugains sätt att måla är tydligt. Helmer Osslund var elev hos Gaugain i Paris under en kort tid och det satte tydliga spår i hans konst. Helmer Osslund målade i jugendböljande stil och i varma jordfärger. Han målade även porträttkonst.

Sedan 1915 bodde och verkade Helmer Osslund i Granvåg i Sollefteå på somrarna. Han vistades och besökte ofta Österåsens sanatorium strax utanför Sollefteå (idag ett hälsohem), där han inspirerades av den vackra naturen och umgicks med andra likasinnade konstnärer som bodde på Österåsen. Flera av hans tavlor finns kvar på Österåsen, skänkta eller inköpta av dess dåvarande överläkare Helge Dahlstedt som var god vän till Helmer Osslund och därtill mycket konstintresserad.

Just nu pågår en utställning som Nationalmuseum visar på Waldemarsudde i Stockholm fram till februari 2009 om Helmer Osslunds måleri. Det lär ska finnas ett 80-tal målningar samlade där.

Jag h o p p a s att jag ska få tillfälle att se den utställningen!!


Elin Holmberg i TÅ har skrivit den här artikeln om Helmer Osslund och utställningen på Waldemarsudde, som är värd att läsa.


Uppdatering:

Även på Sollefteå museum pågår just nu en utställning av Helmer Osslund. T.o.m. 25/10.

Om Helmer Osslunds liv finns en fin biografi här

Vilken present!

Vad skulle ni säga om någon stegade in och vill donera en miljon kronor...??
(Jag skulle smälla av...:))

Just det fick Junsele IF uppleva häromdagen!

Visst är det fantastiskt!

Grattis Junsele IF!

torsdag 16 oktober 2008

Förkylt!


Förkylt. Jätteförkylt. Tack och lov är ju förkylningar övergående, och jag känner att jag är på bättringsvägen efter att i flera dagar varit nästan helt utslagen.

Jag hoppas att snart vara i form igen. Det har varit flera fina höstdagar som jag missat. Men fortfarande har vi soliga, vackra höstdagar och förhoppningsvis många tillfällen än att vara ute och njuta av naturen...

... innan vintern kommer.


I brist på nya naturbilder så visar jag gärna den här vidunderligt vackra vyn av Stockholm. Bilden måste klickas på - det är bara såå vackert! Tack Inkan för lånet :)

lördag 11 oktober 2008

Storsjöodjuret..?


Nej då, ... bara minst ett tiotal änder som simmar bort i fjärran!

Åtabak

"Åtabak – dvs bakåt, baklänges, ja det är väl dit man helst tittar i min ålder. Och det är väl när man tittar bakåt i tiden som man hittar sånt som är värt att hitta och att bevara, åtminstone i minnet.

Likt en ruggig gammal kråka blickar man ut över barndomens by, och minns. Bakgrunden till de flesta dikterna är barndomen, minnena, kärleken till hembygden, dess människor och deras språk. "

Så skriver Nicke Sjödin i förordet i sin nya bok "Åtabak". (Jengels förlag). Det är Nickes trettonde diktsamling på det mål (dialekt) som huvudsakligen talas i den by, Röån i Junsele, som Nicke kommer från. De fina illustrationerna i boken är gjorda av Lennart Jäger.

Jag tycker bäst om att höra Nicke själv läsa sina dikter. Jag tror, att Nicke har läst in alla de tidigare diktsamlingarna och de finns att köpa på CD.

Jag är förvissad om att även den här boken kommer att tas emot med samma glädje som alla de tidigare böckerna.

Tack Nicke för ännu en underbar diktsamling!


Här är en av dikterna från Nickes nya bok "Åtabak":


Vål int´

´Vål int´
sa vi för jämnan
då vi värna
å förmärna.

´Vål int´gå
nasnär åern int´
sa pappa åt´n Sören
då han börje häri
timmerflytte
här i Storåern.

´Vål int´gäckes, båner´
sa mammern
då kvadda sa:
”Nu buller ä –
dä hörs att pappa ä
däri timmervälta”,
då åska geck.

Nu om dan
är ä ingen som säg
sånnarn.

Dom hitt väl på
na modernt
kan jäg tro.

Men vål int´hitt på
nanting på engelsk.


Nicke Sjödin


vål int´= låt bli. (ev. från det gamla uttrycket ”värdes icke”)
värna = varna(de)
förmärna = förmanade
nasnär = i närheten av
gäckes = häda
kvadda = barnen
geck = gick
sånnarn = så där
na = något
nanting = någonting

fredag 10 oktober 2008

En formidabel fest

Nicke Sjödin på scen.

Nickes releasefest igårkväll - eller släppfest som Nicke sa - på Hullsta gård blev en underbar, fantastisk, rolig, varm och en formidabelt ljuuuvlig fest!

Alldeles, alldeles underbar! som Askungen skulle ha sagt.

Jag skrattade och grät om vart annat. Artisten och magikern Love Melander från Sundsvall - en helt ny artist för min del, men oj så skicklig! Han trixade med spelkort - ett kort fick han till och med att fastna i taket! - och andra magiska trick så hela publiken jublade.

När Östen Eriksson gjorde entre (i stället för Ronny Eriksson som hastigt blivit sjuk) kom skrattfesten igång på riktigt. Östen från Enånger ("Östen med resten") gjorde ett helt underbart uppträdande med sin sång, musik och roliga berättelser, och många, liksom jag, skrattade så tårarna rann. Succé!

Vår lokala skådespelerska och sångerska, Cissi Jakobsson från Sollefteå, sjöng flera av Nickes underbara sångtexter och hon avslutade kvällen med den fantastiskt vackra sången "What a wonderful world" på svenska. Jag lovar - det kändes i magen, så vackert var det!

Nickes son, Jacke Sjödin, var som vanligt en strålande konferencier och det är så tydligt vem han är son till. Samma ordekvilibrist som sin far och jag hade gärna hört alla de 110 sånger han "hotade" med att sjunga. Nu blev det "bara" tre sånger som Jacke framförde den här kvällen - men oj, vilka texter han skriver! Genialt.

När huvudpersonen Nicke till sist sakta äntrade scenen och läste ett par av sina dikter ur sin nya bok "Åtabak", så kom tårarna fram på riktigt. Nicke tackade alla som medverkat till att boken getts ut och många, många flera. Inte minst tackade han sin hustru Hervor, som Nicke även dedicerat sin nya bok, genom att travestera de kända bibelorden: "Gårdagen är förbi, morgondagen har vi ej sett, idag hjälper Her(ren)vor". Nicke fick stående varma applåder och jag tror alla var rörda till tårar. Den värme som strömmade mot Nicke kändes som ett stort tack till honom för allt han betytt och betyder för bygden genom sina böcker, dikter, revyer och engagemang.

Den underbara festen avslutades med mingel, champagne och annat smått och gott till, alltmedan Nicke signerade boken "Åtabak" till alla.

Tack Nicke för en alldeles, alldeles, alldeles underbar fest! Jag är lycklig ända ner i tårna för att jag fick tillfälle att vara med.


För er som inte hade glädjen att vara med på festen så har Mikael Wiklund (som även gjort filmen "På min breda och fula dialekt" om och med Nicke Sjödin) lagt ut en kort videosnutt från gårdagens releasefest på sin hemsida.

tisdag 7 oktober 2008

Länktips

På torsdag ska jag gå på fest. Releasefest. Det är en fest som Nicke Sjödin kallar "släppfest". Och visst är det en släppfest för Nickes nya bok "Åtabak"! Över 350 biljetter tog slut på en timme, så man förstår att det kommer att bli en riktig fest! Det blir artister, teater, mingel och försäljning av Nickes nya bok och förhoppningsvis kommer Nicke själv att vara med. Han har lovat att läsa en dikt om han orkar vara med. Ledsamt nog är Nicke svårt sjuk och han känner sig osäker om han kan vara med och medverka på sin egen fest. Men jag hoppas verkligen att han kan komma. Nicke bloggar också. Jag tror att Nicke blir glad för hälsningar, så titta gärna in till Nicke!

Nickes hemsida

Nickes blogg

Det är svårt att välja en dikt ur Nickes rika och ljuuvliga produktion av dikter på dialekt - det finns så många att välja av! - men här är i alla fall en av dem. Jag kommer förhoppningsvis att skriva lite mer om Nickes nya bok "Åtabak" senare, och även lägga ut en av hans nya dikter från boken, men tills dess; njut av den här!

För den som händelsevis inte vet vad "Åtabak" betyder så kan jag berätta att det är ett ångermanländskt, dialektalt ord som betyder "baklänges"..


Återbesök

Då jäg feck na
åt galla
gatt jäg tell doktorn.

Han skrev ut
e recefft,
å på apoteke
feck jäg
’n stor ’n burk
vä pillren.

Dom va ålldeles lik
ållihop,
grön
å jussom e streck
på mitt’n.

Jäg åt opp
åll ä dänn pillrern,
- ’n par tri om dan.

Sen vart jäg kålle
tell återbesök
hävä’n dänn doktorn.

Han fråge mäg
om jäg hadd märkt
nan skellne,
sen jäg hadd
ete opp
ä dänn pillrern.

Å jäg svära
som sanninga va:
”Ja, int’ vart jäg
då sämmer int’”

Då hörles’n
farli brydd
å nästan som
hålvsur.

”Sämre ska ni
väl inte bli”,
sa’n.

”Nä, dä va ju dä
jäg sae”,
svära jäg.

Bätter beröm
kan väl knappast
nan doktor
begära.


Nicke Sjödin


------------------------------------------------


Ett alldeles nytt "Anbytarforum" har sett dagens ljus! Släktforskarnas eget forum, Anbytarforum, har fått konkurrens. En nyttig sådan, tror jag, eftersom det "gamla" Anbytarforum har fått en allt sämre regi, och det har dessutom blivit ett betalforum. Man måste betala för att få skriva i Rötters Anbytarforum, vilket har retat och skrämt iväg många släktforskare från forumet.

Men här har vi ett alldeles nytt forum - Arkivguidens forum - för släkt- och bygdeforskare som förhoppningsvis kommer att bli lika välbesökt som Anbytarforum. Och det kostar ingenting att skriva och ställa frågor i Arkivguidens forum!

Arkivguidens forum

fredag 3 oktober 2008

Norén och vedbacken..

Uj, vad har jag gett mig in i..? Jag har börjat läsa Lars Noréns tjocka bibel "En dramatikers dagbok", och den verkar vara som herr Norén själv ; svår och komplicerad. Norén äter sushi var och varannan dag, reser, repeterar, bråkar med C eller A och fikar på stan. Få se om jag orkar läsa färdigt boken..

En annan bok som ligger och väntar är P.O. Enquists "Ett annat liv". Den är nog heller inte så lättsmält, tror jag..

Röstrusk ute. Jag lägger böckerna åt sidan några dagar till.

Jag förbereder vintern med att bära in ved i vedboden ..

Och då räcker verkligen inte orken till att läsa Norén, det kan jag lova! :)

torsdag 2 oktober 2008

Anders Matsson 1836-1924 Hällås, Resele.



Det här fotot föreställer torparen Anders Matsson 1836-1924 och hans hustru Brita Stina Olofsdotter 1836-1920. De bodde i det västra torpet i Hällås finnby i Resele.

Jag tycker det är ett underbart kort av det gamla paret. Man riktigt känner hur högtidligt och ovant de tycker det är att fotograferas... Kortet är taget 1910.

Hällåsbor.  I mitten Anders Matsson 1836-1924 och hans hustru Brita Stina Olofsdotter 1836-1920.



Anders och Brita Stina bodde på det västra torpet i Hällås. Husen är rivna idag. Anders och Brita Stina fick tio barn - kanske fler. Några av barnen dog som små.

Så här skriver Stig Lindblad: "Tjugo år gammal kommer Anders Matsson som dräng i början av 1850-talet till sin äldre broder i Hällås. Han hittar sin livskamrat Brita Stina Olofsdotter. De gifter sig 1859 och får av Anders bror överta det västra torpet. Den stenbundna skogsmarken omvandlas av deras flitiga händer till bördig åkermark. Så framgångsrikt att det nästan överträffar hemmanet. Båda slutar sina dagar på Hällås, Brita Stina 1920 och Anders 1924, 88 år gammal. Torpet övertogs av en av sönerna som brukar det till 1941. Samstämmiga uppgifter gör gällande att de sista boende på Hällås flyttar 1945-46." 

Tack Stig för kort och text!

Om Hällås.

Fler foton från Hällås.


Uppdatering okt 2013:

Reportage av Katarina Östholm i TÅ med Stig Lindblad om Hällås.