Translate

måndag 20 oktober 2008

Oävet

I morse hörde jag mig själv använda ett uttryck som fick mig att fundera till. Jag sa till min man "det här var inte oävet", när jag drack morgonkaffe igen för första gången på över en vecka..

"Oäven" är ett märkligt ord. Det betyder ungefär "inte så dålig, rätt så bra". Jag har tidigare trott att det möjligen var ett lokalt dialektalt ord. Här i trakterna används "o-" ofta före verb om något som inte har blivit gjort, som till exempel i "oäten" (inte ätit) och "okomme" (inte kommit).

Men när jag hittar "oäven" även i SAOB: "i förb. med negation, i uttr. icke (ej) o- även, inte så oäven o. d., icke (så) illa passande, icke (så) olämplig; ganska passabel; icke dålig l. otrevlig; ganska bra l. förträfflig; ss. adv. äv.: icke så illa", så förstår jag att det är ett ord som även (!) finns i svenska språket.

Adjektivet "oäven" används nästan alltid negerat det vill säga "inte oävet".

Men varifrån kommer ordet "även" i "oäven"??

Ja, sån´t kan man fundera på en måndagmorgon när morgonkaffet inte smakar oävet igen för första gången på över en vecka...


Uppdatering 1:

HÖRDD

Oföre i farsta.
Ostäda.
Odiske.
Ovädre.
Sänga obädde.

Otvätte,
okamme å oraka.
Skjorta oknäfft.
Krägan opåtejen.
Böxen opresse.
Strompen ostoppe.
Skona oborste.
Å ena hängselströppen oi.

/Birger Norman (1914-1995)


Tack Inkan, för att du påminde mig om Birger Normans underbara dikt "Hördd"! :)


Uppdatering 2:

I DN:s språkfråga står följande:

"Det finns några negerade ord som inte har någon onegerad grundform, i alla fall inte i bruk. Till otymplig, otadlig, oförglömlig, obönhörlig har vi inga "tymplig", "tadlig", "förglömlig", "bönhörlig".

Oäven kommer från tyskans uneben, det vill säga 'ojämn', 'opassande'.
Det har använts i svenskan i betydelsen 'klumpig', 'tafflig'. Thomas Thorild skriver om svenskarnas oävenhet i karaktären, "som dock uppvägs av en viss renhet och felfrihet".

I dag har denna levande betydelse hos oäven bleknat, och kvar står bara uttrycket inte så oäven, det vill säga 'inte så tokig', 'inte så illa'."


Tack Peter och Lillan för era utomordentliga kommentarer!

16 kommentarer:

Anonym sa...

God morgon Smulan

Härligt att läsa att du mår bättre nu. Och visst är kaffe gott så här på morgonen. Gör liksom att dagen kommer igång.

Angående ordet "oävet" så klingar det bekant och väcker minnen som bara är positiva. Har hört ordet användas när man ser tillbaka på någon händelse som man kanske inte förväntat sig så mycket av men som sedan visat sig bli mycket trevlig. Då har man sagt: "Det här var inte så oävet".

Hej från Evy

Inkan© sa...

Här har du dikten jag tidigare nämnt med 'o' i:

HÖRDD

Oföre i farsta.
Ostäda.
Odiske.
Ovädre.
Sänga obädde.

Otvätte,
okamme å oraka.
Skjorta oknäfft.
Krägan opåtejen.
Böxen opresse.
Strompen ostoppe.
Skona oborste.
Å ena hängselströppen oi.

/Birger Norman (1914-1995)

Jag är mycket förtjust i den:) och slutraden är som pricken över i!

Anonym sa...

Evy! Din kommentar var absolut inte oäven! :)

Inkan! TACK för att du påminde mig om Birger Normans underbara dikt! Jag lägger ut den på bloggen. :)

Ptr sa...

Kollade Catharina Grûnbaums språkspalt i DN, och hon skriver att
oäven kommer från tyskans uneben (ojämn). "Även" är väl då en ljudhärmning av slutleden.

Anonym sa...

TACK Peter! Du är som vanligt en riktig spårhund.. Va´ kul att få veta! Vi har ju många tyska influenser i vårt språk. Och här är ännu ett..
In på bloggen! :)

Anonym sa...

Det här är intressear mig jättemycket. Enligt SAOB så finns det skriftligt underlag från 1588 fÖr att ordet oäven (som också stavades oefven, ohäfen, ohäven), är besläktat med tyskans eben, vilket betyder jämn, uneben=ojämn och engelskans even och uneven.

1) om terräng: ojämn, backig, kuperad
oäwen, Berghot+*

2) (numera bl. något vard.) olämplig, opas-sande.

* antagligen gammal stavning av ordet bergigt skulle jag tro


Lillan

Anonym sa...

TACK Lillan för din uttömmande förklaring! Mycket intressant!
Här är det tydligt att engelskan och tyskan är ur samma språkgrupp.

Anonym sa...

Jag talade en ggång med Birger Norman om ordet 'oi'. Han sade då att han aldrig hört det, utan hittade på det för han tyckte det lät roligt.
Men det kan ju finnas frekvent i andra trakter.

Anonym sa...

Vill bara säga att den anonyme här ovan är jag, Nicke Sjödin

Tankevågor sa...

Oävet sa min mamma minns jag och även mina släktingar nere på Gotland.
Sen har jag hört det av min mans släkt i Dalarna så det är tydligen ett ord som funnits på flera håll i vårt land.
Men nu var det länge sen jag hörde någon uttrycka sig så. :-)
Tycker det är roligt och berikande av vårt moderna och dagliga språk om vi inte glömmer bort de gamla orden.

I skolan lär jag alltid ut sången "Natten går tunga fjät..." till Lucia.
Tänk vad poetiskt och vackert det är istället för förenklade sången som lyder "Ute är mörkt och kallt"

När man talar om för barnen vad det betyder med att natten går tunga fjät så blir det ju begripligt för dem.

Anonym sa...

Nicke! Jag läste någonstans att du skrev att Birger Normans uttryck "utanikring" också var ett ord som Birger Norman hittat på. I så fall är orden mycket bra "påhitt" :) - de är ju jättebra och användbara ord!

Hmm .. någonting är oi...:) Smart!

Tack också, Nicke, för ditt tips om "Främmande ord i norrländska språket" på Bispgårdens hemsida (där även min vän Martin Bergman skriver månadsbrev..) Tyvärr fungerar inte länken dit just nu, men det ska kollas upp!
http://www.bispgarden.com/mitten.html

Londongirl! Jag läste på lite om "fjät" - ett vackert ord, tycker jag! Det betyder steg eller fotspår. Även "stuva" i samma sång är ålderdomligt ord för stuga, läser jag i DN:s språkfråga. De orden ska jag ta upp igen till Lucia! :)
Det är roligt med gamla ord!

Inkan© sa...

Nämän..."oi" är då ett ord som jag känner igen från min jamska period. Även en del andra av dessa ord med 'o' som prefix finns i min jamska fatabur.
Egentligen är de geniala: säger ju precis det som är.

Karin W. sa...

Det är intressant att läsa hur vårt språk förändras av olika orsaker. "Örnagat" till exempel, som till slut blev "örngott". Inget godis för örnar utan gott för örat.

Anonym sa...

Karin! "Örnagat" var ett nytt ord för mig. Fast jag ibland funderat över det ordet örngott - nu fick jag förklaringen! :)

biaweb.se sa...

Hej!
Kul att hitta din blogg!
Jag bodde i Gårelehöjden från -53 till -59.
Ha det gott!

Anita sa...

biaweb! Tack för titten! Ser på din blogg att du är en fantastisk fotograf. Ha det gott själv!