Translate

måndag 31 mars 2008

Familjen Jonasson Omsjö

Omsjö slutet av 1920-talet.

Fr.vä: Anselm Danielsson, Gustaf Jonasson f 1888, hustrun Jenny, Ingrid Karlström, Inga Dorotea Lidberg gift Jonasson f 1865, "smålänningen" August Jonasson Djerf f 1852, Nils Anders Nilsson f 1886, Per Jonasson f 1898. Pojke bakom: Nils Nordin. Pojke sittande: Erik Jonasson f 1924 



Omsjö 1930. Efter Inga Dorotea Jonassons (1865-1930) begravning.

Nedre raden fr.vä: Erik Jonasson f 1900 (snett bakom), Nils Ander Nilsson f 1886, Erik Nordin med hustru Augusta Nilsdotter f 1884, Per Jonasson f 1898 med hustru Frida Forsberg, Alfred Nilsson med hustru Gerda Jonasson f 1894, Enny Svensson, Einar Jonasson f 1907.

Övre raden fr. vä: Nils Jonasson, Jonas Jonasson f 1890, Elof Jonasson f 1914, Eugen Jonasson f 1907, Gustaf Nordin, Per Eriksson, "smålänningen" August Jonasson Djerf (1852-1938) Svea Norberg, Ida Nilsson, Anny Nordin.

Ett varmt tack Ove för kort och namn!

Mer om August Jonasson Djerf.

Uppdatering aug. 2015.

Jag har fått låna ett nytt foto med delar av samma familj Jonasson i Omsjö. Bilden bör vara taget omkring 1930.

Bakre raden fr. vä: Einar Jonasson, Sonja Håkansson (?), Jonas Jonasson med fru Hulda Granqvist. Eugen Jonasson, Ida och Jenny Jonasson, Nils Nordin, Nils-Anders Nilsson, Edur Nordin (?) Gustaf Nordin.
Främre raden fr. vä: August Jonasson Djerf, Elof Jonasson, Astrid Jonasson (?) Gerda Jonasson och maken Alfred Nilsson med fyra barn. Augusta Nordin och maken Erik Nordin, barnet Anny N. (?)


April 2018.  Flera bilder av familjen Jonasson, Omsjö. Tack Börje Fängström! Ove Jonasson har namngett personerna. Tack Ove!

Fr.vä: Augusta Nilsson f 1884, Nils Anders Nilsson f 1886, Jonas Jonasson f 1890, Frida Forsberg, Karl Jonasson f 1896, Erik Jonasson f 1900, Eugen och Einar Jonasson f 1907.


Fr. vä: Nils Nordin, okänd, Gerda Jonasson f 1894 gift med Alfred Nilsson, Viktor Jonasson f 1902, Augusta Nilsson f 1884, Inga Dorotea Jonasson f 1865. Alla barnen tillhör troligtvis makarna Gerda och Alfred Nilsson. Kortet är taget före 1930.



söndag 30 mars 2008

Sjuksköterskornas löneuppror

Sjuksköterskorna protesterar åter igen mot för dåliga löner. Många hotar med uppsägning om de inte får igenom sina rimliga krav.

Det är så orättvist och kränkande att sjuksköterskor ska arbeta för urusla löner de har. Att vara sjuksköterska är ett fantastiskt roligt och stimulerande arbete på många sätt, men också ett arbete med en lång och krävande utbildning bakom sig, höga studieskulder, mycket ansvar och hårt arbete.

En sjuksköterskas ingångslön är på 18.000 kronor, det är mindre än en undersköterskas lön. De ingenjörer som sköter apparaterna på våra intensivvårdsavdelningar tjänar 10-15.000 mer än de sjuksköterskor som arbetar med apparaterna. Det kan inte vara rätt att det ska vara mera värt att vårda apparater än människor. Är det rimligt?

Sjuksköterskorna begär inga orimliga lönehöjningar. De är inte giriga. Sjuksköterskorna vill ha skälig lön för det ansvarsfulla och viktiga arbete de utför. Deras arbete måste uppvärderas.

Det är de värda!

Stöd sjuksköterskornas löneuppror!

lördag 29 mars 2008

Gamla bilder från Bergön i Storsjön, Omsjö


Gammalt kort från Bergön Foto: Sigfrid Sundvall.

Det finns rester av ett gammalt hus kvar på Bergön i Storsjön, Omsjö. Jag har tidigare skrivit om Bergön, om Jenny och hennes dotter Ida som bodde där till någon gång på 1930-40-talet.

För en tid sedan fick jag låna ett tjugotal gamla album som tillhört Sigfrid Sundvall i Rå, Näsåker. Han var en mycket duktig fotograf, och många av hans vackra foton hoppas jag ska bevaras på något sätt. Kanske i Sollefteå fotodatabas? Jag har scannat av många av korten. Några av Sigfrid Sundvalls kort är tagna på Bergön någon gång på 1940-talet.

Harriet B. har skickat mig tre intressanta kort från Bergön. Korten tillhör Hembygdsföreningen i Resele. Här är dessa:

"Bergmans på Öhn 1927". Kan möjligen vara taget på Hökön i Storsjön. Vilka är personerna?

 
Fr. vä. Einar Jonason f 1907, Jenny Jonason f 1891 (gift Nilsson), okänd, Sven Norberg, Petter Nilsson f 1875, stående Jennys dotter Ida. Bergön 1936.



Bergön 1935.  Från vä. Magnus Edlund, Gustav Nordin och Olle Edström.
Alla tre bosatta i byn Vignäs i Resele. (uppgifter av Hanna Lindström Vignäs, Resele. Tack!)

PS. Korten kan vara tagna av Gustaf Selinder, Resele bördig från Timmernäset i Omsjö. Han var en ivrig fotograf under den aktuella tiden.

Uppdatering juli 2022.

Nyligen hittade jag dessa uppgifter om Jenny Jonassons hem på Bergön. 
Källa: "Ångermanlands bygd och folk" utgiven 1949. 




torsdag 27 mars 2008

Byforskning


Just nu går jag en mycket intressant kurs i byforskning på SVAR i Ramsele. Det är Göran Stenmark som är ansvarig för kursen, och det är väldigt trevligt. Göran är en suverän berättare och kursledare. Roliga historier från bygden och intressanta gemensamma diskussioner avlöser varandra. Göran visar och berättar för oss många intressanta fynd från protokoll av kommunalstämmor på 1800-talet, domböcker, gamla kort och tidningar.

Att Junsele var en ort på fram-marsch redan 1897 visar denna notis från Sollefteåbladet.

Men en sodavattenfabrik....?

söndag 23 mars 2008

Orrarna samlas



I träden utanför vårt hus samlas just nu orrarna i massor. De är väldigt skygga. De här tre orrarna lyckades jag fånga på bild genom fönsterrutan.

Minus 24 grader idag på morgonen. Brrr...

fredag 21 mars 2008

På Storsjön



Om man tittar noga kan man se ett fågelbo uppe på toppen i det krokiga gamla trädet. Det är ett fiskgjuspar som brukar häcka här. Bergön i bakgrunden. Med hälsningar till Thord!

Fiskgjusboet i det gamla krokiga trädet på holmen strax utanför Bergön.
Så här ser fiskgjusen ut. En imponerande fågel.

Svartnäset.

onsdag 19 mars 2008

Glad Påsk!



Det ser ut att bli ett jättefint påskväder i år, så nu överger jag datan och bloggen för ett tag och ger mig ut i vårvintersolen.

En riktigt Glad Påsk alla!

söndag 16 mars 2008

Timmernäset vid Storsjön i Omsjö


Min man och jag gjorde en lång skidtur på Storsjön idag. Det har varit en vacker och solig vinterdag med några graders kyla och perfekt skidföre.

Storsjön är en underbar sjö. Den är över en mil lång med många öar och näs, och den är hur underbar som helst att åka skidor och scooter på. Man hittar fina rastplatser och bra ställen att pimpla abborre. Jag älskar den vackra Storsjön!

Vi passerade idag bland annat ett ställe på Storsjön som heter Timmernäset. Jag kände till att Timmernäset har varit en plats där en familj vid namn Selinder hade bott omkring förra sekelskiftet. Eftersom jag de senaste dagarna haft anledning att titta lite närmare på den familjen, så gjorde vi en tur dit. Mycket intressant!

Sven Eriksson Selinder f 1856 i Sidensjö och Kristina Andrietta Engström f 1860 i Håsjö (Z) Fotot taget på Timmernäset ca 1920-25 av sonen Sven Petter.


 
Jag har fått en mycket intressant berättelse som är nedskriven av en son till den förste nybyggaren på Timmernäset. Jag gör här en sammanfattning av den berättelsen.

Sven Eriksson Selinder föddes 1856 i Sidensjö församling. Han lämnade hemmet redan vid nio års ålder och flyttade till Omsjö 1865 som fosterson och lilldräng hos hemmansägaren Sjödén. Sven Selinder (som han kom att heta) gifte sig 1880 med Kristina Andrietta Engström född 1860 i Håsjö församling i Jämtland men bodde i Omsjö. Paret bodde först på Hökön i Omsjö där deras tre första barn föddes. De var tvungna att flytta därifrån och började istället att bygga ett nytt hus på näset mellan Karvsjön och Storsjön. Men även det nybygget blev Sven Selinder tvingad att avsluta av olika skäl. Familjen Selinder flyttade då till Timmernäset, på andra sidan Storsjön, i slutet av 1800-talet. Där började Sven Selinder åter igen odla ny mark och bygga ett nytt hus.

1896 stod den första lilla stugan färdig med öppen spis murad av gråsten. Några år senare fanns en större stuga på plats och kreaturen hade fått en fin lagård. Som i många andra familjer vid den här tiden föddes många barn, men många av dem dog i späd ålder. Så även i familjen Selinder. Sonen Sven Petter, tre år, minns hur fadern spikade igen locket på en liten låda där hans lillebror låg. Sven Petter var så rädd att spikarna skulle göra den lille brodern illa. Sven Petter förstod inte att brodern Hilmar var död.

Jularna på Timmernäset firades mycket högtidligt med duk på bordet och kaffebröd både på julaftonen och juldagsmorgonen. Detta förekom aldrig i hemmet någon annan tid på året. Dessutom fanns det lutfisk och risgrynsgröt på bordet. Det var minnesvärda jular!

Det var Härnösands Ångsåg som på den tiden var ägare till Omsjö-skogen. Under vintern arbetade Sven och sönerna i skogen medan övrig tid ägnades åt torpets alla göromål. Torpstället på Timmernäset var tre tunnland stort. Alla redskap var hemgjorda och allt skördearbete med korn och hö fick göras för hand. Det fanns ingen häst på Timmernäset. Potatisen odlades på en liten ö, Skäljön, mellan Timmernäset och Bergön. Det fanns gott om vilt i skogen och fisk i sjön som barnen fick bidra med att jaga och fiska.

Lökrosor växte runt den lilla stugan och familjen tyckte att Timmernäset var en fin plats att bo på. Men nya problem uppstod 1915 när det kom en ny ägare till skogsfastigheten. Det slutade med att Sven Selinder fick betala ett årligt arrende under sin återstående livstid för den marklott som han uppodlat och bebott.

Sven Selinder dog 1926 och tre år senare var Timmernäset öde.

Den äldsta dottern Elisabeth född 1881 med make Petrus Norberg bodde en tid på Timmernäset i slutet av 1910-talet innan de så småningom flyttade till Omsjö på andra sidan sjön.


Fr.vä: Brita (f. 1879) och Erik Selinder (f 1883) modern Kristina Selinder (f 1860), Elisabert "Betty" Selinder (f 1881) och Petrus Norberg (f 1885) Ev. sonen Folke Norberg f 1921 längst bak.
 
Idag är alla hus borta på Timmernäset. Bara en gammal rostig järnspis finns kvar  på den plats där Sven Selinders stuga stått. Skogen har åter tagit marken i besittning.

Det är Sven Selinders sonson Sven-Olof som skickat mig kortet av sin farfar och farmor och den värdefulla berättelsen som Sven-Olofs far, Sven Petrus "Petter" skrivit ner, och som jag kort har sammanfattat.


Ett varmt och stort tack Sven-Olof!


Från Magnus Johanssons hemsida har jag hämtat följande uppgifter om familjen Sven Selinder:

Sven Eriksson Selinder var född den 6 februari 1856 i Västerby, Sidensjö sn som son till bonden Erik Selinder och hans hustru Stina Kajsa Svensdotter. Han gifte sig den 10 oktober 1880 i Ådals-Liden sn med Kristina Andrietta Engström. Hon var född 1860 i Håsjö sn. Sven var först torpare, sedan arbetare i Omsjö nr 1, Ådals-Liden sn. makarna lever 1922 i Omsjö.

Barn:
Karolina Elisabet Selinder, född den 15 februari 1881 i Omsjö, Ådals-Liden sn. Hon flyttade till Nätra sn 1911.

Nils Leonard Selinder, född den 5 maj 1882 i Omsjö, Ådals-Liden sn, död där den 25 september 1882 av halssjukdom.

Erik Viktor Selinder, född den 29 juni 1883 i Omsjö, Ådals-Liden sn. Han dog den 17 maj 1972 i Resele sn (SDB2).

Nils Leonard Selinder, född den 13 december 1884 i Omsjö, Ådals-Liden sn.

Oskar Esbjörn Selinder, född den 18 april 1886 i Omsjö, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 1 november 1914 i Ådals-Liden sn med Lydia Johanna Forslund. Hon var född den 22 maj 1890 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Oskar Esbjörn var skogsarbetare i Näsåker nr 2, Ådals-Liden sn. Lydia Johanna dog den 15 juli 1919 i Näsåker av lungtuberkulos. Familjen flyttade 1920 till Resele sn.

Anna Amalia Selinder, född den 21 september 1888 i Omsjö, Ådals-Liden sn, död där den 9 mars 1913.

Sven Petrus Selinder, född den 8 januari 1896 i Omsjö, Ådals-Liden sn.

Karl Hilmar Selinder, född den 25 juni 1899 i Omsjö, Ådals-Liden sn, död där den 24 juli 1899.

fredag 14 mars 2008

Kampen går vidare!


Det här gamla fotot finns i ett gammalt album som har tillhört  Kristina Karolina Svensson f 1882 i Anundsjö död 1961 i Junsele. Hon finns med på bröllopsfotot i inlägget nedan om Fransåsens sista nybyggare. Fotot finns även i boken "Rötter i Anundsjö" av Bengt Sjöberg, och i bildtexten där står:

"Foto taget troligen 1903 mot norr från gårdsplanen på Bredbyn 2:3 sydväst kyrkan, det då östligaste hemmanet i byn. Vägen är genomfarten i Bredbyn vid kyrkan. Huset t.vä. är Anders Österlunds affär och Herr- och Damskrädderi, bortom björkarna ligger sockenstuga och fattighus samt kyrkstugor på Wallen. I fonden Österfannbyn gårdar. Fotot är taget av fotografen Gerhard Tarfve, planket till hö. hör till hans ateljé."



Det har varit tyst några dagar på min blogg. Jag har haft datorn på översyn bland annat. Tack och lov är min dator frisk - det är våra kommunikationer här i Omsjö som är dåliga, vilket gör att jag har stora problem med driftstopp och tröghet. Det verkar vara något vi får leva med - jag tror inte att mottagligheten kommer att bli bättre med den nya masten som satts upp utan för vårt hus heller. Masten fungerar inte heller som Telia Sonera önskade, för övrigt....


Igår kväll var jag på ett stormöte i Junsele angående den planerade omorganisationen inom äldrevården i kommunen. Forum var fullt av engagerade junselebor som med skärpa och kraft krävde att det befintliga demensboendet i Junsele ska få vara kvar; det boende som kommunen vill lägga ner för att skapa ett nytt "demenscentra" i Sollefteå. Kommunens tjänstemän; verksamhetschef Hans Fälldin och vård- och äldrenämndens ordförande John Åberg gjorde vaga och innehållslösa försök att försvara den nya organisationsplanen, men det var uppenbart att båda saknar mycket kunskaper och insikter om dementas vårdbehov. Det blev mest bludderprat. Det mesta handlade bara om ekonomi och att centralisera demensvården till Sollefteå och Ramsele.

Det finns mycket att säga om kommunens inkompetens i den här frågan, men jag känner mig så glad för junselebornas vilja till kamp för att bevara demensboendet i Junsele. Jag har fått många positiva reaktioner för mina debattinlägg i TÅ, och det är tydligt att människor har börjat tröttna på hur dåligt, oekonomiskt och kortsiktigt kommunen planerar vården av de gamla. Många har ringt mig och alla är lika förbannade och upprörda. Kampen för att upprätthålla en värdig, rättvis och mänsklig åldrevård i hela kommunen fortsätter.


Tillägg:
TÅ var till mig häromdagen och gjorde ett litet reportage om min blogg och hemsida. Jag gick med på det lite motvilligt....

Reportaget ska visst komma i tidningen i nästa vecka. Tror jag.

Usch, jag ångrar mig nästan!

söndag 9 mars 2008

"Johan i kroken"

Johan "Johan i kroken" Gustafsson och hans hustru Josefina, dottern Essy och Josefinas far Erik Westin.

När jag var liten fanns en ganska snäv kurva i Lidgatu efter den gamla vägen till Sollefteå. Mitt i kurvan stod en liten röd stuga alldeles invid vägen. Jag minns att det sas att där bodde "Johan i kroken". Jag har inget minne av familjen som bodde i stugan, men uttrycket "Johan i kroken" fastnade i minnet. För en tid sedan fann jag en bild på Johan "Johan i kroken" Gustafsson (1891-1960), hans hustru Josefina (1891-1982), Josefinas far Erik Westin och yngsta dottern Essy invid huset "i kroken" i Lidgatu.


Ett gammalt kort av "Johan i krokens" hustru Märta Josefina Westin som barn. Det är Josefinas barnbarn Erik som varit så vänlig och skickat mig kortet, och han berättar att Josefina är hans mormor. De övriga på fotot är Josefinas syskon Petrus och Eufemia och föräldrarna Erik Westin (1864-1955) och Kristina Andrietta Persdotter (1858-1944)




onsdag 5 mars 2008

De sista nybyggarna på Fransåsen

Den sista familjen som bodde på Fransåsen i Ådalsliden var Erik Petter Sjölund (1862-1950) född i Rå, Ådalsliden och hans hustru Anna Kristina Eriksdotter (1884-1972) född i Sunnansjö, Junsele. Familjen kom till Fransåsen från Bysjön i Junsele 1907 och de fick sex barn födda mellan 1902 och 1916. Makarna lämnade Fransåsen 1949 när de flyttade till Näsåker. Därmed blev den gamla byn och nybygget Fransåsen öde.



Övre raden fr.vä: Okänd, Valfrid Eriksson 1882-1969 (son till Erik Svensson) Anna Lovisa Petterson 1875-1942 från Tara (Erik Svenssons andra hustru) Sven Petter Svensson 1884-1925, Kristina Svensson 1882-1961 Anundsjö (de båda sistnämnda är brorsbarn till Erik Svensson)
Sittande nedre raden: Erik Petter Sjölund (1862-1950) ohh Anna Kristina Eriksdotter (1884-1972). Annas far Erik Jakob Svensson (1859-1938) till hö. Fotot troligtvis taget vid Erik Petters och Annas giftemål 1901.

Se Porträttfynd.

Familjen E.P. Sjölund i Fransåsen i slutet av 1940-talet.

tisdag 4 mars 2008

Svårare få platser på äldreboende

Alliansen lovade före valet att förbättra för de gamla och öka vårdplatserna i landet. Hur har det blivit? Det blev precis tvärtom. Så här ser det ut för 2007 i vårt län enligt en artikel i dagens TÅ. Tendensen är tydligt i hela landet. Det blir allt färre vårdplatser i kommunerna trots att ålderspyramiden ökar. Är det verkligen så vi vill ha det?

Från artikeln i TÅ:

"Allt färre får plats på äldreboende. Det är en rikstrend som gäller även i Västernorrland. Platserna har minskat i samtliga kommuner i länet sedan år 2000, mest i Härnösand och Kramfors där mer än en tredjedel har försvunnit.

Färre platser på sjukhus, fler utskrivningsklara från sjukhus, en korttidsvård där många platser upptas av personer väntar på plats i äldreboenden och en ökning av icke verkställda beslut inom äldreomsorgen. Det redovisas i Socialstyrelsens lägesrapport om äldreomsorgen 2007

Sammantaget har trycket ökat på primärvården, på hemtjänsten och ytterst på de anhöriga.

Socialstyrelsen efterlyser bättre samverkan när patienter skrivs ut från sjukhus. Risken är fortfarande stor att de faller mellan stolarna och inte får rätt hjälp från kommun och landsting.

Kritik riktas också mot att vården och omsorgen alltför sällan styrs av en individuell plan.

Härnösand och Kramfors har minskat mest i länet procentuellt på äldreboenden mellan 2000 och 2006. Samtidigt har hemtjänsten byggts ut, men inte i samma omfattning.

Så minskar äldreboendet:

Antal platser per 1000 invånare över 80 år/minskning sedan 2000
Ånge 237 -5 procent
Timrå 192 -30 procent
Härnösand 147 -35 procent
Sundsvall 177 -13 procent
Kramfors 154 -37 procent
Sollefteå 157 -31 procent
Örnsköldsvik 180 -28 procent
Västernorrland 174 -25 procent

måndag 3 mars 2008

Ingen höjdrädsla här!


Jag har haft ett riktigt underhållande projekt utanför mitt arbetsfönster idag. En nästan tjugo meter hög telefonmast har satts upp på andra sidan vägen, och det är imponerande att se med vilken skicklighet och fart det går att få upp en sån skrymmande och hög "makapär".

Mannen där uppe på toppen av masten gav inte sken av att vara det allra minsta höjdrädd. Han s i t t e r på översta staget! Och ingen skyddslina hade han heller. Oj, oj, oj.... jag fick riktigt ont i magen.

Jag skulle inte ha gått upp i masten för miljoner!

lördag 1 mars 2008

Äldrevården igen / Uppdatering

John Åberg, ordförande i vård och äldrenämnden i Sollefteå har i dagens TÅ svarat på min insändare den 25/2 (blogginlägg den 21/2)

Mitt svar till honom blir följande:

"Svar på John Åbergs insändare den 1/3 2008.

Tack för Ditt svar. Jag förstod att arbetsutskottets förslag inte var beslutat, men inriktningen i arbetsutskottets förslag är mycket tydliga. I alla förslagen som angavs innebar det en reducering av särskilda boendeplatser med 15 platser. Det är en reducering som Du nu säger inte kan genomföras. Det är välkommet besked, men enligt arbetsutskottets förslag så kommer det ändå att bli en minskning av 35-45 särskilda boendeplatser, om demensplatserna utökas med det antal som är planerat.

En minskning med 35-45 särskilda boendeplatser i kommunen är väldigt mycket, John Åberg! Av egen erfarenhet, både som tidigare sjuksköterska i kommunen och med flera egna anhöriga som behövt särskilda boenden, så vet jag hur svårt det är att få en plats på ett särskilt boende. Det är många gånger en tuff kamp, nästan ett mindre krig, att som anhörig få de ansvariga tjänstemännen att förstå att nu går det inte längre. Det är inte värdigt att gamla människor ska vägras vård och trygghet därför att det inte finns vårdplatser. Så är det idag - hur blir det då när platserna minskas ännu mer och de gamla i kommunen blir fler, äldre och därmed sjukare i framtiden? De prognoserna för framtiden stämmer inte överens med den avveckling av boendeplatser som vård- och äldrenämnden planerar.

Att utöka dagverksamheten på bekostnad av vårdplatser hjälper inte dem som behöver ständig tillsyn dag som natt. De gamla behöver tillsyn även på natten. Det blir de anhöriga som får ta ansvaret lika fullt. Till dagverksamheten behövs dessutom mer personal och mer hemtjänstpersonal som hjälper vårdtagarna till och från dagverksamheten. Hur går den ekvationen ihop om personalkostnaderna för hemtjänsten ska minskas med över 2 miljoner??

Jag vet att vi är många som är positiva till att det planeras utökade demensplatser i kommunen. Det finns ett stort behov av det. Att kommunen har intentionen att demensvården ska förbättras är mycket glädjande. Jag kan dock inte se att vården för de dementa blir bättre med de förslag som framlagts av vård- och äldrenämndens arbetsutskott:

1. Demensboendena planeras bli större - upp till 16 vårdtagare. Det är helt fel. De dementa behöver små och lugna boenden. Det är en förutsättning för att man ska kunna skapa en trygg och säker vård - både för vårdtagarna och personalen.

2. Dementa behöver kontakten med sina närmsta. Försvinner demensboenden på hemorten blir avstånden för långa för de anhöriga som inte bor i Sollefteå eller Ramsele. Besöken blir få. Det är inte rätt vare sig mot vårdtagaren eller den anhörige.

3. Vad händer med de dementa vårdtagare som redan finns på särskilda boenden om demensplatserna flyttas? Det finns en stark oro hos alla dem som har dementa anhöriga på befintliga demensboenden att de ska behöva flyttas. Dementa ska inte ryckas från sin sin invanda miljö. Det skapar mycket oro hos vårdtagaren och kan utlösa akuta förvirringstillstånd med en försämring som följd. Det är inte värdigt eller rätt.

För att verkligen kvalitetsöka demensvården behövs en geriatriker med kunskaper om demens. Så långt når inte Vård- och äldrenämndens intentioner, det är jag helt övertygad om. Den personal som finns på de tillgängliga demensboenden är i många fall mycket duktiga och lämpliga. Låt dem kompetenshöjas istället för att flytta befintliga demensboenden. Flera demensplatser är bra och nödvändigt, men låt de befintliga demensboendena vara kvar. För vårdtagarnas, personalen och anhörigas skull.

När det gäller korttidsplatserna, så är det platser som ska användas under en kortare och rehabiliterande tid för vårdtagaren. De korttidplatserna bör lämpligtvis kunna placeras i Sollefteå - dvs Skärvstagården - med närheten till sjukhus och rehabiliteringsmöjligheter.

Rådomsgården är ett mycket välmeriterat äldreboende med hög vårdkvalité. I båda förslagen som läggs fram av arbetsutskottet finns inte Rådomsgårdens 17 vårdplatser med. Jag förstår inte annat än att kommunens avtal med Rådomsgården inte kommer att förnyas. Det är ett äldreboende som har en väldokumenterat hög vårdkvalité. Är inte det också kommunens intentioner? Rådomsgårdens platser kostar inte mera för kommunen (eller skattebetalarna) än själva vårdkostnaden - de övriga kostnaderna står Rådomsgården AB för. För vårdtagarnas och anhörigas skull - var rädd om Rådomsgården!

Jag, och många med mig, är mycket oroade över den omorganisationsiver som Vård- och äldrenämnden ideligen bedriver inom äldrevården. Omorganistaioner vart och vartannat år kostar pengar, mycket pengar. Pengar som istället kunde användas till att kvalitetsöka den nuvarande äldre- och demensvården. En långsiktig ökad satsning på befintliga boenden och personal är det bästa sättet att spara pengar och trygga en god äldrevård. Skulle det möjligen kunna bli en ny tanke för vård- och äldrenämnden...? Vi är många som hoppas det.


Uppdatering 4/3

Tyvärr är jag tvungen att korta ner min insändare för att TÅ ska ta in den. Här på bloggen finns i alla fall det oavkortade svaret till John Åberg.

Uppdatering 8/3

Införd i dagens TÅ.