Translate

fredag 30 september 2011

Resklar!

Amalfi. Bilden från Cissis hemsida.

Det är inte bara sommarfåglarna som är resklara inför sin långa färd söderut... Även jag är resklar! ;)

I morgon åker jag tillsammans med ett gäng härliga människor till Capri och Amalfi i Italien. Italien är ett av mina absoluta favoritländer, och denna gång blir resan lite speciell så tillvida att jag ska få se och uppleva den underbara ön Capri som jag inte varit till tidigare, och för att att vi kommer att få en underbar reseledare som kan sitt Italien, talar italienska flytande och dessutom sjunger italienska sånger så man ryser av välbehag!

Titta gärna in på Cissis hemsida och låt dig inspireras av Italien!

http://ceciliajakobsson.se/

Multi Saluti!

torsdag 29 september 2011

Än är hösten vacker..


Fick tid en stund igår att sitta vid Ångermanälvens strand i Sollefteå. Njöt av det vackra vädret, höstfärgerna, laxfisket från båtarna och en vacker lomfågel, som verkade tycka att gratisskjuts med vattnets strömmar nedför älven är toppen!

måndag 26 september 2011

Skogspatronen J.P. Sjödin (1839-1931)

I inlägget om "Nicke" Sjödin i Jansjö uppstod en diskussion om hans äldre bror Jonas Peter Sjödin 1839-1931. J.P. Sjödin var en betydande skogspatron på sin tid i Resele och Ådals-Liden. Han köpte och sålde skog under senare delen av 1800-talet; den period som var den största och lönsammaste skogsexploateringen någonsin i vårt land. Om sin tid som skogs- och sågverkspatron har J.P. Sjödin utförligt berättat om i två böcker "Vår släkt" från 1924. (Böckerna finns att låna på Biblioteket)

Kort släkthistoria om familjen Sjödin.

Göran Jonsson (1789-1852) med familj kom från Arbrå i Hälsingland till Ådals-Liden. Efter ett kortare uppehåll i Junsele, där han hade svårt att få arbete, återvände han till Ådals-Liden hösten 1817. Tack vare hjälp av prosten Berlin i Resele fick han bygga och bo på den lilla jordlott som låg mellan allmänna vägen och den s.k. Lappbäcken vid färjestället. Mer om Färjestället där Göran Jonsson blev den förste färjekarlen.

Paret fick sju barn:

- Lena Helena (1811-1852 gifte sig med Per Hendricsson i Stugsjön, Ådals-Liden.
- Jonas Göransson Sjödin (1813-1889) Se nedan. Torpare, bonde, fjärdingsman. Gifte sig med Lena Brita Jacobsdotter. Föräldrar till J.P. Sjödin.
- Hans Lindström(1815-1872) gifte sig med Anna Nilsdotter och flyttade till Långsele.
- Göran Göransson (1818-1873) gifte sig med Aurora Filipsdotter (1813-1880)
- Kajsa Greta (1820-1900) gifte sig med Hans Persson i Krånge, Resele.
- Erik (1822-1900) gifte sig först med Brita Hermansdotter och flyttade till Forsås och senare med Anna Stina Hansdotter. Han står antecknad som sockenskräddare.
- Per (1825-1883) gifte sig med Gertrud Persdotter och hamnade i Näsåker.

  Jonas Göransson Sjödin 1813-1889 ohh  

 Lena Brita Jakobsdotter 1812-1901



Jonas Göransson Sjödin 1813-1859 ohh Lena Brita Jakobsdotter 1812-1901

Barn:
- Hans Jakob Sjödin 1835-1911
- Jonas Peter Jonsson Sjödin 1839-1931 (se nedan)
- Erik Georg Jonsson 1840-1858
- Katarina Helena Jonsdotter Sjödin 1842-
- Nils Johan Sjödin 1846-1921
- Karl Oskar Sjödin 1850-

 Jonas Peter Jonsson Sjödin 1839-1931  med familj bodde under lång tid i   Lidgatu, Ådals-Liden innan familjen 1903 flyttade till Sollefteå. (Hemslöjdshuset, Storgatan 43)   Senare  flyttade J.P. Sjödin till Härnösand där han avled 1931. J.P Sjödin ligger begravd i Ådals-Liden.

J.P. Sjödin 1839-1931

Jonas Peter Jonsson Sjödin var född den 15 maj 1839 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 28 oktober 1866 i Ådals-Liden sn med Maria Dorotea Persdotter. Hon var född den 24 maj 1849 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Jonas Peter var först bonde i Kläpp, Ådals-Liden sn, därefter i Näsåker, Ådals-Liden sn. 1875 flyttade familjen till hemman nr 2 i Lidgatu, Ådals-Liden sn om 5 1/24 seland, där Jonas Peter skrevs som bonde och faktor. Maria Dorotea dog den 16 november 1884 i Lidgatu av lungsot. Jonas Peter gifte om sig den 31 juli 1886 i Maria Magdalena (Stockholm) med Katarina Lovisa Ritzén. Hon var född den 30 augusti 1853 i Junsele sn som dotter till skolläraren Erik Ritzén och hans hustru Brita Stina Ullstedt. Familjen flyttade 1894 till Ed sn.

Barn i första giftet:
Petter Sjödin f 1868 vid invigningen av en minnessten i samband med att han donerade sitt sommarhus "Pettersborg" till Sollefteå stad 1958.

Peter Sjödin, född den 22 maj 1868 i Kläpp, Ådals-Liden sn. Ägare av "Pettersborg", Sollefteå.

John Sjödin, född den 18 september 1870 i Näsåker, Ådals-Liden sn.

Märta Helena Sjödin, född den 9 januari 1873 i Näsåker, Ådals-Liden sn.

Petter och Georg Sjödin t.hö.

Georg Sjödin född den 20 december 1875 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. "Ägare av fastigheten Storgatan 37, skogsägare i Torsvik AB, sommarställe på Nipudden. Delägare i Forsmoforsen. Georg Sjödin jur. kand drev juristbyrå Storgatan 37" (Källa: Sollefteå bilddatabas).

Oskar Sjödin, född den 11 april 1878 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.

Maria Teresia Sjödin, född den 20 juli 1880 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.

Barn i andra giftet:

Einar Sjödin, född den 28 oktober 1887 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.

Siri Sjödin, född den 23 januari 1890 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.





                                
Familjebild av Familjen J P Sjödin. Bildens ägare Gunnar Wahlberg som på sin hemsida skrivit mera om sin morfar J.P. Sjödin och hans familj. 


Källor:
- Magnus Johanssons hemsida om Ådals-Lidens befolkning.
- J.P. Sjödins bok "Vår släkt del 2"
- Bilder från Sollefteå Bilddatabas.
- Bok: Sollefteå Hembygdsförening 1987.
- Hfl
- Gunnar Wahlbergs hemsida.

lördag 24 september 2011

Snart resklara..



Mer än ett hundratal kanadagäss (dessa var en bråkdel av dem) satt på en åker i Eden, Junsele när jag åkte förbi idag. Jag gissar att de håller på att samlas inför sin långa resa till västeuropa, Danmark eller sydsverige där de ska övervintra tills nästa vår.

Idag såg jag också en flock sädesärlor ute på gården. De ska inom kort flyga ännu längre söderut, ända ner till sydeuropa.

En lycklig resa önskar jag alla flyttande fåglar! Och varmt välkommen nästa vår igen!

måndag 19 september 2011

Ådals-Lidens hembygdsförenings hemsida


Det här gamla fotot av Prästnipan med Hembygdsgården och Pelle Molins stuga (i fronten) i Näsåker har jag lagt ut tidigare, men gör det gärna igen! Fotot är troligtvis från början av 1960-talet.

Fotot ger mig anledning att pusha för Ådals-Lidens Hembygdsförenings nya hemsida som är under uppbyggnad. Vi som arbetar med hemsidan vill gärna få hjälp av alla som har något att berätta om bygdens historia, berättelser från förr, gamla notiser från tidningar som rör bygden eller gärna gamla kort som kanske kan skapa diskussion och minnen!

Har du något att visa eller berätta kontakta oss! Vi blir jätteglada! Mailadressen finns under "Kontakt" på Hembygdsföreningens hemsida:

http://hembygd.adalsliden.se/

lördag 17 september 2011

En höstdag



Efter den första frostnatten i år följde en underbart vacker höstdag. Jag tog en långpromenad i skogen med ett par av hundarna och njöt av solen, den höga luften och alla vackra färger. Fortfarande är det mycket lingon och svamp i skogen (fast inga kantareller tyvärr...) Träden håller på att ändra färg men än är det mycket grönska kvar.

Jag slogs av att fåglarna har tystnat. Många fåglar har redan gett sig iväg söderut medan andra håller på att göra sig klara för den långa flytten. Den gamla lutande trädet med fiskgjusboet höll även i år, men årets fiskgjusar hade också givit sig iväg.

Det känns som naturen sakta börjar göra sig beredd inför den vinter som snart kommer.

Så fort sommaren gick..

onsdag 14 september 2011

"Nicke" Sjödin (1846-1921) Jansjö Näsåker

Uppfinnaren Nicke som var nära att skapa en egen Perpetum Mobile..

Trots att stugan i Jansjö var liten och trång för den barnrika familjen hade den uppfinningsrike Nicke utrymme för en egen snickarverkstad i nästan halva huset!
"Nicke" Sjödin 1846-1921

Verkstaden var ett kärt tillhåll för honom både dagar och nätter. Där höll han många hemligheter väl förborgade. Därinne ville han vara ostörd bland virke, spån och verktyg. De som tilläts komma in där var lätt räknade. Speciellt kärv var han när han höll på att utveckla någon av sina många underfundiga idéer.

Det har till exempel berättats att en av lapparna, som bodde i trakten på den tiden, blev utkörd ur verkstaden en gång. Lappen, som annars var god vän med Nicke, trodde denne hade blivit spritt språngande galen!

Nicke var en gång på äldre dagar nära att lyckas med sin egen Perpetum Mobile – ett evighetshjul.

Han hade byggt flera stycken som gick runt av egen kraft. Han hade väl fått dem att fungera några timmar på sin höjd, men en gång lyckades han få ett hjul att gå oavbrutet i ett helt dygn med hjälp av kvicksilver i små kanaler. Då blev Nicke eld och lågor!

Valdemar, dottersonen, har berättat hur han klädde sig i bästa kostymen och kammade omsorgsfullt sitt vita, långa skägg (det räckte nedom byxlinningen) för att bege sig till Härnösand och söka patent på sitt evighetshjul. När Nicke kommer utanför ytterdörren stannade hjulet. Det är inte svårt att föreställa sig hur ilsket besviken han blev då.

Nicke försökte sig också på att konstruera en sparkstötting med två korta medar och en lång i mitten. Hela sparken var av stål dessutom. Det blev aldrig så många exemplar, och modellen syns inte ha blivit någon succé. Tanken var onekligen god. Det har sagts att han skulle ha blivit ”frånlurad” idén till järnsparkens föregångare av sin egen syster och svåger.

Denne oförvägne, men fattige, tusenkonstnär byggde också många båtar av olika slag, och vidare ansågs han vara en duktig skidfabrikant. Hans skidor var både långa och breda och folk tyckte de var lättåkta och starka, något som dagens skidåkare bara kan le åt. Det torde tarvas tre, fyra av nutidens plastskidor i bredd innan de uppnår samma bredd som Nickes…


Av Bertil Nordin, barnbarnsbarn till Nicke.

Ett varmt TACK Bertil!


Från Magnus Johanssons hemsida hämtar jag dessa uppgifter om Nicke Sjödin:

Nils "Nicke" Johan Sjödin var född den 19 januari 1846 i Kläpp, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 27 oktober 1872 i Ådals-Liden sn med sin kusin Andrietta Helena Göransdotter (dotter till Göran Göransson (1818-1873) och Aurora Filipsdotter (1813-1880). Hon var född den 6 april 1850 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Nils Johan var först landbonde i Prästbordet (Nybruket), Ådals-Liden sn. 1882 blev Nils Johan torpare i Omsjö, Ådals-Liden sn. Slutligen flyttade de 1890 till Jansjö nr 1, Ådals-Liden sn, där han först var arbetare och sedan arrendator. Andrietta Helena dog den 25 maj 1910 i Jansjö av brännskada. Nils Johan dog den 19 februari 1921 i Jansjö av lunginflammation.

Barn:

Emma Helena Sjödin, född den 22 juli 1873 i Nybruket, Ådals-Liden sn.

Karl Oskar Sjödin, född den 4 juli 1876 i Nybruket, Ådals-Liden sn, död där den 27 juli 1876.

Karolina Sjödin, född den 27 januari 1878 i Prästbordet, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 6 mars 1908 i Ådals-Liden sn med Erik August Eriksson. Han var född den 13 januari 1880 i Fängsjö, Ådals-Liden sn. Erik August var först arbetare i Fängsjö nr 1, Ådals-Liden sn. Mellan 1914 och 1916 är han skogsarbetare i Jansjö nr 1, Ådals-Liden sn. Därefter är han skogsarbetare i Prästbordet, Ådals-Liden sn. 1918 blev han skogsarbetare i Rå nr 2, Ådals-Liden sn. Makarna lever 1930 i Rå.

Andrietta Sjödin, född den 17 mars 1879 i Nybruket, Ådals-Liden sn.

Kristina Sjödin, född den 8 april 1880 i Nybruket, Ådals-Liden sn, död där den 15 maj 1880 av diarré.

Kristina Sjödin, född den 8 mars 1882 i Nybruket, Ådals-Liden sn, död där den 30 september 1882 av kikhosta.

Mikael Sjödin, född den 29 september 1883 i Omsjö, Ådals-Liden sn.

Jonas Sjödin, född den 27 januari 1885 i Omsjö, Ådals-Liden sn, död där den 29 augusti 1886 av rödsot.

Maria Sjödin, född den 28 april 1886 i Omsjö, Ådals-Liden sn.

Georg Sjödin, född den 20 oktober 1887 i Omsjö, Ådals-Liden sn, död den 29 mars 1897 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Petrus Sjödin, född den 16 april 1889 i Omsjö, Ådals-Liden sn, död där den 15 september 1889.

Lovisa Sjödin, född den 7 december 1890 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Nils Sjödin, född den 6 januari 1892 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 24 januari 1892.


Uppdatering: "Nickes" bror skogspatronen J.P. Sjödin.

lördag 10 september 2011

Information från FSL (Föreningen Svenskt Landskapsskydd)

FSL (Föreningen Svenskt Landskapsskydd) är en riksorganisation "som har till huvuduppgift att värna om att Sveriges vackra natur och kulturlandskap inte genom storskaliga exploateringar förvandlas till industrilandskap och därmed dålig livsmiljö för de människor som berörs.

Utbyggnaden av vindkraften har varit det område som med åren kommit att bli helt dominerande. FSL är i dag den enda svenska riksorganisation som står upp till försvar för den befolkning och de natur- och kulturbygder som hotas."


I en debattartikel på hemsidan skriver Jonny Fagerström så här:

"Missvisande information från vindindustrin.

Oavsett sanningshalten i klimatvetenskapen kan vindkraften aldrig spela en betydande roll i en global energiproduktion. Till detta är den för dyr och ineffektiv. För svenska förhållanden är den helt ointressant eftersom svensk elproduktion redan är i det närmaste koldioxidfri. Klimatfrågan har därför aldrig varit särskilt viktig för att belysa vindkraftens tillkortakommanden. Vindindustrin använder dock klimatskrämseln hänsynslöst i sin propaganda."


Läs fortsättningen här...

Naturskyddsföreningen har ordet..

Jaha, då vet man vad Naturskyddsföreningen säger om vindkraftsexploateringen...

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.716289-stryp-inte-vindkraften-oka-ambitionerna

GP 17/9 2011

fredag 9 september 2011

Till Jägareförbundet! / Uppdaterat

Jag fick tips av Jarl om en debattartikel i Dalatidningen som jag tycker ska uppmärksammas.

Vad har Jägareförbundet för synpunkter på vindkraftsexploateringen och industrialiseringen av skogarna?


Uppdaterat den 14/9 2011.

Idag fick jag följande svar från Jägareförbundet.

"Hej Anita,

Jag får många frågor om vindkraft för närvarande och vi arbetar intensivt med vindkraftsfrågan. Det pågår flera utredningsarbeten om inverkan av vindkraft (Tillägg: Vindvals (dvs Naturvårdsverkets och Energimyndighetens) utredningar/syntesgrupper) som skall vara klara under hösten, där jag är med i expertgrupperna. Parallellt med detta så håller Jägareförbundet på att ta fram faktablad och rekommendationer om vindkraftens inverkan på viltet och möjligheterna att bedriva jakt. Kommer inom kort. All input i detta arbete är förstås värdefull och jag tycker det är utmärkt att bland annat du sätter fokus på frågan.

Vänliga hälsningar

Doc. Fredrik Widemo
Naturvårdsstrateg
Svenska Jägareförbundet"

Inlägg om "Vindkraften i Landskapet" av F. Widemo i Jägareförbundets blogg.

Svenska Jägareförbundets hemsida.

onsdag 7 september 2011

Förändrad utsikt..


Så här är det tänkt att det kommer att se ut från vårt köksfönster när vindparken är klar...! (Bilden är tagen strax utanför vårt hus)

Den något oskarpa bilden (montage) är hämtat ur vindplanen för Västraområdet, och visar hur det kommer att se när snurrorna är uppsatta på Kälshöjden. Bergen runt Omsjö och Fängsjö är planerat att bli en stor del av vindparksområdet.

Länk till Vindplanen: http://www.solleftea.se/download/18.227392cc11c6766ee06800050744/Vindplan+-+080922.pdf

Lite ordlös är jag allt...


Tack Pia för länken till en artikel i SvD igår. Mycket läsvärd artikel!




Film från Hishult (Laholm) om hur det är att vara granne med vindkraftverk. Filmen är gjord av Per von Wachenfeldt.

fredag 2 september 2011

Gamla, vackra fäbodbilder

Mobodarna ca 1920






Jag har fått ett par gamla kort som jag gärna vill visa. Det övre fotot är från Mobodarna i Oringsjö naturreservat i Resele från ca 1920. Tack Harriet för det vackra fotot!

Det nedre fotot har jag fått mig tillsänt. Tack Leif! Fotot är köpt på en loppmarknad för några år sedan i Lunde, Kramfors, i närheten av där Ådalskravallerna hände 1931. Det finns inga uppgifter om var fotot är taget eller vilka personerna är. Kan det vara en fäbodvall? Arbetarbostäder för skogsarbetare? Alla tips tas emot med glädje! :)


Jämför det här gamla fotot från Gensjöbodarna.


Ang. kommentarer av bild nr 2: Jämför den långa brunnsstången på den här bilden från Junseletrakten (Hällberget 1909). Denna typ av brunnar var inte helt ovanliga i våra trakter i början av 1900-talet.
(klicka på bilden så blir den större)


Kort nr 2 är även inlagt i Anbytarforum