fredag 30 oktober 2009

På annersia

I dagarna är det ett år sedan vi var på Nicke Sjödins underbara releasefest - "släppfest", som Nicke sa - i samband med utgivningen av hans bok "Åtabak". Det var en fest, som vi som var med sent kommer att glömma. En fest såå fylld av glädje, skratt och en stor värme. Nicke var med på festen trots att han var märkt av sin svåra sjukdom. Han medverkade på scen och i minglet i pauserna. Han fick känna den värme som vi alla delade med honom.

Igår var det dags igen. En ny "släppfest" av Nickes sista bok: "På annersia". Men denna gång var inte Nicke med... Nicke dog kort tid efter att han lämnat in manuset till boken "På annersia" till förlaget. Och igår var det åter fest till Nickes ära och för Nickes sista bok. Det blev en underbar fest med många artister, mycket musik, roliga berättelser och mycket glädje och många skratt. Allt under ledning av Nickes son Jacke Sjödin.

För första gången delades ett stipendium ut från Nicke Sjödins nybildade minnesfond. Ett stipendium som kommer att ges till till en berättare som i ord och ton verkar i Nickes anda. Den första i raden blev Peter Carlsson. Det var ett uppskattat val. Applåderna ville aldrig ta slut när Peter Carlsson avslutat sitt framträdande.

Jag tror Nicke log och deltog med oss ...

...från annersia.


Uppdaterat: Bilder från festen på Röåns hemsida.


Den sista dikten i Nickes sista bok heter "På annersia". Dikten är dubbeltydig, vilket Nicke var medveten om. Nickes berättarglädje och humor räckte ända till slutet.



På annersia
om åern
sörsia -
hadd jäg
mine kamrata.

Himme
hadd jäg
ju int´
nan samåldring.

Dä va
bärä jäg.

För dom två
sôskana
som dödde
inna dom va
´n vecke gämmal
kan man ju int´
räkn.

Men på annersia
fanns dom,
tri stycken,

n´Bengt
å´n Stig
å´n Helge.

Å, va roligt
dä va
då dom komme
å hälse på.

Jäg gymte
mössern deres
sä dom int´
skull kônna
gå himm.

´n Bengt
va dukti
å gära
trälastbila.
´n Stig
kônne spela
dragspel
å sjonge

"På balkongen",

å´n Helge
va fenomenal
på å kaste slägga
fast hon va
himmgjord
tå e klocklo´
å´n höbôntsträng.

Å va jäg sakn´
ji på annersia.

Nu ä vi gammal,
men jäg hoppas
fo råke ji.

På annersia.

Nicke Sjödin.



Nicke Sjödins sista bok "På annersia" finns att köpas här.

tisdag 27 oktober 2009

Hällås lagfart 1638

 
Sidan 1


 
Sidan 2



Jag har i min ägo en (en ganska dålig) kopia av lagfarten på Hällås finnby i Resele. Lagfarten är utfärdad den 13 november 1638. (Texten blir större (och läsligare) om man klickar på bilderna.)
Eftersom jag inte är så bra - milt uttryckt ;) - på att tyda gammal skrift, så är jag såå tacksam att det finns kunniga och vänliga människor som vill hjälpa till med det.

Ett stort och varmt TACK Stig-Ove Wisberg och Carl Szabad för all välvillig hjälp!

"Post wid Skogsafwitringen wti Resela d. 16 Julii 1756.

För allom Them som Thetta Breff ser eller hörer läsas giör jag Clas Nilsson, Lagmans dom i hwärje hafwandes i Ångermanland, på den ädle och wällborne herres herr Axel Oxenstierna, friherre till Fiholm, Tiddön och Kimitho, Swäries Rikes Rådh Cantzler och öfwerlagman öfwer all Wästernorlanden och Lappmarken wägne witterlig att åhret efter Christi börd Anno 1638 d. 3 Novembris stod laga Ting i Resell och Ramsell Giäld j Befallningsmans närwaro Ehrlig och förståndig Ifwar Mårtensson. Samma dag witnade tolf edesworne män i nämnden, sampt desse efter skrefne Erick Anderson i Rösta, Pär Hanson i Råå, Nils Jönson ibidem, Abram Knutsson i Höfwen, Pär Jonson i Tängsta, Pär Sanderson i Myre, Olof Abramson i Råå, Erik Nillson ibidem, Johan Nilsson ibidem, Anders Rafwallsson i Rösta och Rafwall Jöranson i Myre, som hafwa warit öfwer en samtyckning Sålunda, att tolf edsworne Samt gemene man i Resell Sochen hafwa wnt och bewiljat Hindrik finne ett torpställe, hwilket ligger på Resell skog emellan Siden siö och Resell Sochen, benämt Hällås, som han nu en rund tid beswtit och wpbrukat hafwer, må de hemult qwar blifwa, hwilket är skattlagder för trij sädesland Jord, som han ther efter åhrligen skal wtgiöra Chronans wtlagor, såsom och ett qwarnlägge i Biörkån, honom och hans efter kåmmande arfwingar till ewerdelig egendom, och är om före skrefne torpställe lagt Råå och Rör hwru widt hans skog sig sträcker, som lyda till Resell Socken, först på östra sidan om Räfsiön, på södra sidan Storsiön, therifrån till Lill Aspsiön och ther ifrå till Lil Rodsiön och sijdan midt i Stor Rodsiön. Att denna samtyckning så lagligen beslutet är tillägnas Samma före skrefne torpställe wnder Hindrik Finne och hans efter kåmmande ärfwingar till Ewerdelig Egendom med thes tillägor, i wåto och torro, när och fiär, som der af ålder der wnderlegat hafwer och än tillfalla kan, sig till goda niuta, bruka och behålla för föddom och ofödom, hwarföre är dömt i nämdens närwars bemälte samtyckning som beslutit är skall wara stadig och fast att stå och aldrig återgå, wid straff och Pen som Swärjes Lag förmäler och än tå stå som giordt och dömt är. Desse efter skrefne såto i nämndene Erick Anderson i Rösta, Anders Rafwalson ibidem, Johan Nilson i Höfwen, Abram Knutson ibidem, Knut Ingallson i Bodwill, Hans Matson i Moflo, Erick Bängson i Mo, Israel Pärson i Tynneråhs, Winsent Anderson i Ärtrick, Carl Olofson i Imnäs, Påhl Olofson i Ödhen, Israel Pärson i Holmstrand. Detta till ytermera bekräftellse trycker jag här nedan Wnder mitt Egit Signete. Datum Anno et die ut supra."

måndag 26 oktober 2009

99-åring vann mot Sollefteå kommun

I dagens TÅ får vi veta att Sollefteå kommun tabbat sig igen: de ville skicka en 99-årig kvinna till ett äldreboende långt från hennes hemort, familj och vänner. Men kvinnan fick hjälp att protestera till Länsrätten mot Vård- och omsorgsnämndens beslut att avslå hennes önskan att få bo kvar på sin hemort.

Tack och lov gick Länsrätten på kvinnans linje och ger den gamla damen rätt: hon har rätt till ett boende hemmavid och får därför bo kvar på hemorten.

Enligt förvaltningchef Hans Fälldin finns det inga planer från kommunens sida att överklaga Länsrättens beslut.

Man får vara glad för det minsta lilla i den här kommunen...

söndag 25 oktober 2009

Flottning på Storsjön


Förr, före mitten av 1950-talet, flottade man timmer på Storsjön i Omsjö. Flottningen bedrevs med hjälp av en stor "spelflotte" som man transporterade timret med över sjön. Timret transporterades sedan till Juvanån i nordöstra delen av Storsjön, för att därefter flottas vidare i flera mil via bäckflottning på Juvanån och andra mindre bäckar ut till Ångermanälven. Jag har hört berättas att det stod en flottare i "varje bäckkrön"..

Då var det inte arbetsbrist! ;)

Jag hittade dessa flottningsbilder från Storsjön i Omsjö i Murbergets bilddatabas



Från vänster . Albert Molin Junsele, Bernard Edström Bergsjö, Petrus Norberg Omsjö, Vilhelm Häggström Grundtjärn, Hilmar Jonsson Omsjö, Johan Molin Sunnansjö, Jakob Edström Bergsjö, Petrus Lidholm Grundtjärn. Före 1925.



Så här beskrivs flottningen: "Spelflotten tillverkades på plats för att med handkraft dra timmer över en sjö. Spelflotten hade en lodrätt stolpe med en lång tross, som dessförinnan lagts ut med dragg. Flotten bogserade en timmernot, tusentals inringade stockar. Trossen lindades runt stolpen spelbommen när arbetarna vred den runt. Spelflotten kom långsamt närmare draggen. Den togs upp i en båt och roddes ut så långt trossen medgav och så började "spelandet" på nytt tills allt kommit över sjön. Efter 1945 övertog motordrivna bogserbåtar helt detta tunga arbete, som förekom i alla sjöar."


Uppdatering jan. 2010:




Bysjö hemsida har jag lånat ovanstående tidningsurklipp och följande text av Lars Eric Forssén:

"Juvanådalens flottled börjar i Lidens socken via Storsjön och Karvsjön och rinner, lustigt nog därefter, norrut till Junsele socken genom Sunnansjö, och även via Bysjön före kanalernas tillkomst vid 1900 som kortslöt sträckan mot Gösingen, och avslutas i Uman i Eden ned till "storån" Ångermanälven. Omsjötrakten ligger så pass högt att det blir så här som avvattningen från Storsjön fungerar (kanske Vigdån hade kunnat fungera som flottled, men därom är jag osäker).
Därefter vände sedan timret efter Junselekröken vid Mo söderut igen tillbaks mot Liden och skogarna där det var fällt, och vidare mot sorteringsverket i Sandslån. Dit som så många vandrade långväga för säsongsarbete. Härifrån hämtade sedan bolagens bogserbåtar timret, buntat med kätting i långa rader, till sågverken och massafabrikerna runt älven i Kramforstrakten. För sågning till bräder eller för sämre virke till flisning och kokning av pappersmassa. Sedan vidare med båtfrakt ut i vida världen. Den som kan "DNA-bestämma" trä kan nog hitta Västra-virke över hela världen."
Mer om flottningen från Omsjöskogarna till Ångermanälven kan läsas här.

torsdag 22 oktober 2009

Historien om en resa till Burträsk...


Ååh, ni måste bara läsa om en strapatsrik, dråplig och dramatisk resa som Christina gjort. En lång resa tur och retur Striberg-Burträsk...

.... bara för en obändig lust till en gammal, rostig Peugeot-pickup.... ! :)




Hoppas du får mycket glädje av pickupen, Christina! Det är du (och bilen) verkligen värd... ! :)

tisdag 20 oktober 2009

Björnen sover...





...INTE!

Min man och jag gjorde en biltur i eftermiddag efter en skogsväg. Vi hade turen att se tre olika björnspår i varierande storlek, vilket tyder på att björnarna fortfarande inte gått i ide trots att det är snövitt ute i markerna. Men snart så väntar vintersömnen för de stora djuren..

De här purfärska björnspåren var enormt stora som ni ser (ni måste klicka på bilderna!), och vi gissar att det är en stor björnhanne som tog sig en eftermiddagspromenad innan nattens sömn. Vi bara väntade att få se björnen längre fram efter vägen, men tyvärr gjorde vi inte det.

God natt, björnar!

måndag 19 oktober 2009

S.P. Sjödén Västanbäck

Ytterligare ett gammalt kort från Västanbäck, Näsåker.

I det här huset på det s.k. Prästbordet i Västanbäck, Näsåker bodde Sven Peter Sjödén född 1863 i Omsjö, Näsåker död 1944 och hans hustru Anna Erika Näsström född 1880 i Dorotea död 1946.

Kortet är taget någon gång på 1920-talet och jag gissar att förutom S.P. Sjödén med hustru till höger så är det några av deras barn som finns med på fotot?

Även det här huset finns kvar idag, är delvis ombyggt och bebos av en yngre ättling till S.P. Sjödén.

söndag 18 oktober 2009

Lanthandel i Västanbäck 1926



Klicka gärna för större fotografi!

Ett nytt foto från mina svärföräldrars fotosamling.

På baksidan av fotot står: "Hjalmar Lundins affär Västanbäck 1926."

Olof Hjalmar Lundin (1887-1958) född i Rå, Ådals-liden startade en affärsrörelse och drev lanthandel i Västanbäck, Näsåker från 1918 och något årtionde framåt. Hjalmar med familj flyttade senare till Åsele.

Lanthandeln i Västanbäck fortsatte att drivas av olika ägare fram till mitten av 1960-talet, när affären upphörde. Idag tjänar huset som bostad och är delvis ombyggt.



Uppdatering feb. 2010.

En av dem som senare drev lanthandeln i Västanbäck hette Birger Andersson.
Den här annonsen är från 1931.

fredag 16 oktober 2009

Okänd (?) tavla av Pelle Molin

Igår hade jag glädjen att få låna en del gamla tidningsurklipp, manuskript och andra dokument efter den förre läraren och folkbildaren Artur Norlén f 1905 i Resele. Artur Norlén intresserade sig, bland mycket annat, för Pelle Molins liv och verksamhet och skrev många artiklar och höll föredrag om Pelle Molin . Artur Norléns efterlämnade samlingar av urklipp och manuskript har överlämnats som gåva till Resele hembygdsförening av Artur Norléns dotter.


Bland Artur Norléns efterlämnade dokument finns ett fotografi av en tavla som Pelle Molin målade under sin tid på konstakademin i Stockholm. På baksidan av fotot har Artur Norlén skrivit så här år 1925:

"Denna tavla målade Pelle Molin till den tävling som Akademin för de fria konsterna hade anordnat. Som motiv hade givits "Scen ur syndafloden". Pelle Molin deltog i tävlingen, men med denna tavla som han kallade "En romersk krigare."


Tillägg:
Magnus Johansson har skrivit i sin blogg om den säng i vars botten Pelle Molin skrivit en vers. Sängen tillhörde skolläraren Olof Strömstedt och efter hans död inköptes sängen av Ådalslidens hembygdsförening 1926. Sängen finns numera i Pelle Molins stuga i Näsåker.

tisdag 13 oktober 2009

Första snön..


I natt föll den första snön som ligger kvar. Det är alldeles vitt av snö ute. Det är kalla nätter, men solen värmer på dagarna och de sista höstlöven virvlar ner från träden. Därför tycker jag att en bild av en sommarblomma är inte helt fel!

torsdag 8 oktober 2009

Svensk opposition

Av en tillfällighet fick jag för en tid sedan kännedom om ett register på de medlemmar som var med i den nazistinfluerade organisationen "Svensk opposition"; en organisation som var mest aktiv i Sverige före och under andra världskriget.

Den fascistiska och nationalistiska organisationen "Svensk opposition" bildades av Per Engdahl, efter en brytning mellan Per Engdahls anhängare och Sveriges Nationella Förbund 1941. Under mellankrigstiden och andra världskriget tog partiet Nazitysklands parti och under denna period var rörelsens politik tydligt inspirerad av nazismen.

Mer om den svenska nationalistiska rörelsen finns här.

Den svenska nationalsocialismen - medlemmar och sympatisörer 1931-1945 - är en matrikel som utgavs av forskaren Tobias Hübinette 2002. Utgivandet vållade delvis kritik när den kom ut, men inte på långt när så mycket som man befarat.

Matrikeln är en intressant läsning och förstärkte det jag redan visste, nämligen att de som främst stödde den nazistiska ideologin var den svenska militären och överklassen. Att delar av kungafamiljen var nazistvänliga är också känt.

När det gäller invånarna i (nuvarande) Sollefteå kommun så kan man hitta de flesta militära cheferna och dess underlydande på I21 och T3 i Sollefteå bland de 8632 medlemmarna i denna matrikel. Jag hittar dessutom 21(!) sympatisörer i Ådalsliden - det är ett förvånansvärt stort antal när man jämför med de 2-4 personer som finns registerade i Junsele, Resele och Ramsele...

Här är matrikeln över de 8632 medlemmarna i "Svensk opposition" år 1941:

http://tobiashubinette.se/so.pdf


Uppdatering 11/10

Längst ner på den här hemsidan finns det flera medlemsregister ur svenska nationalistiska organisationer. Bland annat dessa:

Nationalsocialistiska Arbetarepartiet
Nationalsocialistiska Blocket
Riksföreningen Sverige-Tyskland
Samfundet Manhem
Svensk Opposition
Svensk Socialistisk Samling
Svensk-Tyska Föreningen
Svenska Antisemitiska Föreningen
Svenska Nationalsocialistiska Partiet
Svenska Socialistiska Partiet
Sveriges Nationella Förbund
Tidningen Nationen
Svenska frivilliga i Waffen-SS 1
Svenska frivilliga i Waffen-SS 2

söndag 4 oktober 2009

Fam. Viktor Fängström Rössjöberget, Alnön

Första gången man hittar boende i Alnön, Resele sn, är 1797. I Mantalslängden för Resele finns en Nils Jansson med familj boende på Alnön. Tyvärr saknar SVAR mantalslängderna mellan 1775-1797 i sitt scannade material ute på nätet, så det är troligt att Alnön var bebodd tidigare än 1797.

Alnön benämns även Härnön i folkmun. Jag har skrivit ett par inlägg om Härnön tidigare:

http://smulansblog.blogspot.com/2008/02/hrnn.html

http://smulansblog.blogspot.com/2008/02/sndagsutflykt-till-hrnn.html

På Alnön/Härnön ligger också Rössjöberget.

Ann Renström skriver i sin underbara bok "Skogsbyar" så här om Rössjöberget:

"Rössjöberget var ett kolar- och dagsverkstorp under byn Alnö, en numera helt avfolkad by i Resele socken. Det finns ett par byggnader kvar på torpet och åkrarna är igenväxta. Sedan 1947 bor det inte någon där.

Ett dalfolk, Anders Halvarsson och hans hustru Kerstin Persdotter, kom vandrande till Ådalen på 1830-talet och slog sig ner på Rössjöberget. I yngre dar. I yngre dar hade de gjort arbetsvandringar till Stockholm, något som var vanligt bland masar och kullor. De byggde och odlade upp "Berget" i Resele. Ett dokument omtalar att de köpte ett fähus och en liten stuga av en bonde i Höven i april 1836. När Alnö byamän cirka tjugo år senare skulle lägga byn i laga skifte kunde inte Anders uppvisa något torparkontrakt. Byamännen kom efter mycket resonerande slutligen fram till att torpet med åkrar även i fortsättningen skulle tillhöra byamännen, men "så länge Anders Halvarsson och hans hustru uppförde sig fredligt och lugnt, samt fortforo att med samma flit som de hitills ådagalagt, sköta och bruka jordenskulle de få å torpet på Berget orubbade kvarsitta."

Byggnaderna beskrevs som "oansenliga och obetydliga". Arrendet betalades i smör och träkol. Att tillverka träkol var slitsamt, så Anders fick vad han hade att göra. Han dog vid 71 års ålder 1868. Det berättades om denne man att han på sitt sjungande dalmål brukade säga om sina tre döttrar, "den ena ho är vacker hon, den andra är dukti å den tredje ho ä som en måssasäck". Inte så snällt!

I slutet av 1800-talet köptes nästan alla hemman i Alnö upp av olika skogsbolag, den ena efter den andra, dock inte marken där Rössjöberget ligger. Än idag ligger stugan på Rössjöberget på ofri grund, marken ägs av en privatperson."


De sista som bodde på Rössjöberget var familjen Viktor Fängström. Familjen bestod av Viktor och hans hustru Maria (född Sillberg) och barnen Elsy, Elly, Birger, Elsa, Elna, Edit, Elise, Evy och Margith. Om den här familjen och Rössjöberget har jag tidigare skrivit om här. Inlägget är till stor del baserat på vad Viktors dotterdotter Evy berättat.

Evy har även skickat mig många gamla kort av familjen på Rössjöberget. TACK Evy! Här är några av dem:


                                                                Familjen Fängström på Rössjöberget.

                                                          
                                                      Maria Fängström i bagarstugan på Rössjöberget.


                                      Viktor och Maria Fängström med barnen Elsa, Elna, Edit och Elise 1937.


Evys morfar Viktor Fängström (1897-1974) var kusin med min mormor Karolina Persdotter Fängström (1883-1946) På det här gamla kortet är min morfar J. A. Johansson (1884-1964) till vänster och Viktor Fängström tillsammans. Troligtvis är kortet taget i Fängsjö någon gång på 1940-talet, där Viktor föddes och min morfar och mormor bodde.

Uppdatering 25 okt. 2009.

Jag har fått följande kompletterande uppgifter av släktforskaren Carl Szabad:

"Vad gäller den tidigaste befolkningen stämmer det inte. Länsmannen Olof Filipsson Lindahl (1702-1782), ursprungligen från Forsås, är bonde och länsman i Strand från 1744 och äger tydligen även Alnö, där hans dotter och måg är skrivna från 1768-1772 i Olofs namn. Därefter står mågen Erik Jansson själv för hemmanet fram till 1803, då han anges vara 72 år gammal. Hans måg Erik Jonsson tar då över hemmanet, samma år som han gifter sig med dottern Märta."

Tack Carl!