TACK

TACK till alla som gjorde pappas begravning idag så fin och minnesvärd. Jag känner en djup tacksamhet till alla som på olika sätt medverkade till att dagen blev så ljus och fin av vackra minnen.

TACK officianten och kusinen Ingmar Johansson för ditt fina personliga minnestal och för dina underbara sånger: "Du är en bön" och "Alltid på väg" :




TACK kusinerna Karin och Margith för vacker sång och musik.

TACK alla - familj, släkt, vänner och Birgitta på begravninsgbyrån - som på andra sätt medverkade till att begravningsakten och minnesstunden blev så fin och minnesvärd som den blev.

Ett varmt och stort TACK till den underbara personalen på "Solhem" på Gunillagården i Junsele, som vårdade pappa det dryga sista året av hans liv. Ni gjorde så mycket för att pappas sista år skulle bli så bra som möjligt, och ni lyckades. Tack alla ni - personalen, sjuksköterskor, Ingegerd och Ola i hobbyn, arbetsterapeuten och alla andra - ingen nämnd och ingen glömd - som gjorde så mycket för pappa. Ni har varit helt underbara. Ni har varit så tillmötesgående, så generösa i tankar, ord och handlingar. Ni är guld värda. Från hjärtat en stor varm kram till er alla!

Sist men inte minst TACK lilla pappa för allt du gav oss. Din generositet och din omtanke om oss kommer jag alltid att bära med mig.

Sov gott kära pappa.

Attendo Care

Jag såg "Kalla fakta" på TV4 igår som handlade om de privata bolagen för äldreboende och deras vinstintressen. Kalla kårar gick efter ryggen när det berättades att bolaget Attendo Cares ägandekonstruktion gör det möjligt för företaget att förflytta det mesta av sina vinster från Sverige till skatteparadiset Jersey. Attendo Care omsätter 2,6 miljarder per år i Sverige. Företaget vinner anbudsstrider om äldreboenden i många kommuner, eftersom Attendo Care kan hålla lägre priser än andra intressenter på grund av att de inte betalar skatt i Sverige. Kommuninvånarnas skattepengar går direkt till skatteparadiset Jersey!


Bolagens äldreboenden har kritiserats i många år därför att de har en inhuman personalpolitik, de pressar personalkostnaderna hårt och därmed får de äldre en försämrad vård pga av tidsbrist och bristande kompetens hos personalen. 28 Lex Maria fall (vanvård) har anmälts på Attendo Cares äldreboenden i Sverige. Trots det köper många kommuner i Sverige deras tjänster och det skrämmer mig. Bolagen är bara intresserad av vinsten, inte vården. Bolagens vinstpengar på vården av de gamla i Sverige går direkt till ägarnas konton i utländska skatteparadis. Det är avskyvärt.

Jag blir rädd. Är det så vår framtida äldrevård ska se ut? Vart är vi på väg?


Länk till TV4:s Kalla Fakta

Tidigare inlägg om Attendo Care

Uppdatering den 5 maj:

Debattinlägg "Våra pengar=deras vinster" Aftonbladet 5 maj.

Vårtecknen hopar sig

Solen värmer och snön smälter. Det är ljuvligt vårväder. Och vårtecknen kommer en efter en: tranor, kanadagäss, svanar, bofinkar och sädesärlan. Bäckarna porlar och fåglarna sjunger i träden. Min man har rensat fågelholkarna så nu är det fritt fram för småfåglarna att börja planera bobyggandet. Och i förrgår plockade jag små videkissar som börjat slå ut. Underbart!

Ett annat säkert vårtecken är vårförkylningen som jag drabbades av häromdagen . Så nu är det bara Alvedon, honungsthé ("äkta" honung från min grannes bikupor....) och pappersnäsdukar som gäller.

Ha det gott alla, som tittar in här!

Earthday

Idag lånar jag den här underbara dikten och bilden av Inkan

Inkan skriver: "Idag är det Earthday. En dag att stanna upp och inse att vi m å s t e skydda vår jord - det finns bara ett jordklot. Och dikten passar väldigt bra - en påminnelse om att jorden fanns innan vi förstörde så mycket, pre-existence, och att vi nu har ett stort ansvar.
Alla har vi ett ansvar."


Pre-Existence

I laid me down upon the shore
And dreamed a little space;
I heard the great waves break and roar;
The sun was on my face.

My idle hands and fingers brown
Played with the pebbles grey;
The waves came up, the waves went down,
Most thundering and gay.

The pebbles, they were smooth and round
And warm upon my hands,
Like little people I had found
Sitting among the sands.

The grains of sands so shining-small
Soft through my fingers ran;
The sun shone down upon it all,
And so my dream began:

How all of this had been before;
How ages far away
I lay on some forgotten shore
As here I lie today.

The waves came shining up the sands,
As here today they shine;
And in my pre-pelasgian hands
The sand was warm and fine.

I have forgotten whence I came,
Or what my home might be,
Or by what strange and savage name
I called that thundering sea.

I only know the sun shone down
As still it shines today,
And in my fingers long and brown
The little pebbles lay.

by Frances Cornford


Tack Lillan! Tack Inkan! Dikten och fotot beskriver precis vad jag känner en sån här vacker dag när solen skiner, fåglarna kvittrar och fönstren måste putsas :) En glädje över hur fantastisk jorden är. Och att vi måste vara rädda om den.

Skolkort från Resele / Uppdaterat

Det här gamla skolkortet fanns i min äldsta mosters fotosamling. Det är min moster Tora född 1909, som står längst till vänster i det vita förklädet. Det står "Tora i andra klass" på baksidan på kortet. Tora vistades mycket hos sin farmor i Norrtannflo, Resele i sin barndom och därför kan jag tänka mig att hon också gick i skola där. Jag gissar att året är mellan 1916 -1918.

Det är ett intressant och typiskt skolfoto från den här tiden: skolplanscherna, orgeln och de gamla skolbänkarna. Till och med biblarna ligger uppslagna på skolbänken....

Var kan skolkortet vara taget? Vem är lärarinnan och vilka är barnen?

Det skulle vara roligt att få veta....

Uppdaterat:
"Har bland mina skannade kort hittat ditt skolkort med sju elever. Enligt mina anteckningar är det skolan i Mo, Resele. Skolan var hos Molanders. På bilden finns Fredrik Åkerlund. Harriet "
Tack Harriet!




I Sollefteå Bilddatabas (nr dl-6121/99.) hittar jag detta skolkort från Tängsta i Resele. Året är 1918.

Klass ett och två i Tängsta skola år 1918. Bakre raden från vänster: Ella Berglund/Lundbom, Elin Lundbom, Anna Rotmark, Olava Tängdén, Nanna Lindström, Märta Fahlén, Linnea Edin och Hildur Tängström. Sittande: Nils Sundelin, John Gidlund, Gösta Ekman, Verner Sollander, Henning Vestermark och Johan Vestermark. Lärare: Hedvig Östin.

Vänskapsband

För ett och ett halvt år sedan skrev jag så här i min blogg:

"Det här är min pappa och Zacke. Zacke är min systers lilla Bichon frisé hanne - och är den finaste och ulligaste lilla hund man kan tänka sig. Pappa och Zacke har blivit de allra bästa vänner. Pappa - som lever i dimmornas värld sedan många år - blir så lycklig när Zacke kommer på besök. Zacke lägger sig så fort han kommer i pappas säng eller i knät, och pappa känner genast att det är hans vän Zacke som kommer på besök. Zacke viker inte från pappas sida när de är tillsammans och det är så rörande att se hur mycket de tycker om varandra.

Pappa ligger på sjukhus nu. Han drabbades av en stroke för ett par dagar sedan och vi tror inte att han kommer hem mera. Zacke förstår inte vad som har hänt hans vän - han hoppar ofta upp i pappas säng för att se om pappa finns där. Om vi fick skulle vi ta med Zacke till sjukhuset, men jag vet att det inte är möjligt, tyvärr. Zacke saknar sin vän."



Idag finns inte pappa mer. Pappa dog för en vecka sedan. Men Zackes och pappas vänskap varade livet ut.

Det fanns en mycket speciell gemenskap mellan pappa och Zacke som kändes så märklig. Pappa levde sedan länge i dimmornas värld, men trots det var närheten och vänskapen mellan Zacke och pappa alltid så påtagligt nära och innerlig. En ordlös och rörande vänskap. En vänskap mellan djur och människa.


Jag tror att Zacke saknar sin vän.

Korten är tagna av Zackes matte, min syster K. Lindqvist.

Nya vårtecken

Idag berättar min man att han sett en skock snösparvar, två tranor och fem svanar på en snöfri åker. Svanarna är tidigt ute eftersom inga vatten är öppna än förutom rinnande bäckar och åar. Men till veckan sägs den riktiga värmen komma, och då börjar förhoppningsvis sjöisarna att smälta. Så svanarna får ge sig till tåls några dagar till innan de får simma i öppet vatten.

Den lilla sädesärlan försvann igen efter sitt besök häromdagen och jag har inte sett till vare sig den eller några andra sädesärlor igen. Kanske flög sädesärlan vidare, precis som Thord trodde? Men jag tror den/de kommer igen - det är jag helt säker på.

För våren känns i luften!

Sädesärlan har kommit!

Plötsligt, när jag sitter och läser utanför solväggen, får jag besök! En liten, glad och högdragen madame (tror jag ....) landade plötsligt framför mina fötter och vippade runt platsen där jag satt. Precis som den vill säga: - nu är jag här, känner du igen mig?

- Ååh, du är såå välkommen lilla sädesärla! Är du trött efter den långa flygresan? Var är din make/maka?

Jag såg bara en sädesärla idag, men säkert är flera sädesärlor på väg. Jätteroligt!


Plötsligt får jag också se en liten nyckelpiga vandra uppför garagedörren.

Fantastiskt! Nu kommer vårtecknen. En efter en.

Vårtecken

Åh, det har varit en underbart vacker, solig dag idag! Jag hade tänkt att städa i tvättstugan, men jag blev sittande med ansiktet vänt mot solen utanför husets solvägg istället. Det var så skönt. Solen värmde, det droppade från takrännan och utanför garageinfarten rann snövattnet i små rännilar nerför gården. Talgoxarna kvittrade i tallarna trots att de får nöja sig med enbart talgbollar just nu. Det finns ingen fågelmat kvar i affärerna!

Jag passade på att ringa några telefonsamtal, och medan jag sitter och talar i telefon vad får jag se om inte en liten nässelfjäril fladdra förbi! Det kändes lite fel i tid att se nässelfjärilen den här årstiden, men ååh så glad jag blev! Nässelfjärilen fick nog solsting av solen och vaknade ur vinterdvalan...

Ett riktigt vårtecken är det i alla fall.

Snösparv

Foto: J-B Johansson

Min kusin i grannbyn har många vackra och ovanliga fåglar på sitt fågelbord. Häromdagen såg han en hel skock snösparvar som trippade runt på snön. Visst är de vackra?

Sov gott pappa

Pappa, jag och Klinga

Min pappa dog idag, trött av ålder och sjukdom.

Pappa kämpade så länge han orkade.
Men idag släppte pappa taget. Han orkade inte längre.

Nu får pappa äntligen vila.

Sov gott min kära lilla pappa.



Det gick en gammal odalman
och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand
och strödde mellan orden
för livets början och livets slut
sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång.
Det var den sista dagens morgon.
Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!
Då tog han mig och satte mig i korgen
och när jag somnat, började han gå.

Döden tänkte jag mig så.

Bo Setterlind

Ett foto. M/S Gäddede i Gäddede

Jag fick ett foto av Göran igår.

Till det här fotot finns några få uppgifter och det skapar frågor: Var är kortet taget? Tidsperiod? Finns huset kvar? Vad är det för båt? Ett namn är skrivet på baksidan på kortet. Vem är hon ?

Fotot läggs ut med en fråga i Anbytarforum.

Då kan svaren och resultatet bli så här .....

Stackars lilla rödhake.....

Jag fick ett kort och mail från min kusin i grannbyn:

"Sänder en bild av en som har bråttom med att komma till Norrland. Man kan undra hur det ska gå för den lilla kraken, för enligt min fågelbok så lever den av insekter. Skulle inte tro att det är allt för mycket insekter ute en sådan här dag....."

Min kusin har sett den lilla rödhaken på marken under fågelbordet i flera dagar. Den äter fågelmat som ramlat ner på marken, trots att det inte hans vanliga föda. Kan rödhaken verkligen överleva? Rödhaken är ju en riktig sommarfågel och så är den redan här! Nu, när vintern har kommit tillbaka med flera decimeter snö, och våren känns långt, långt borta....

Stackars, stackars lilla rödhake....

Guldkorn i släktforskning....

Släktforskning handlar ibland om stor tur. Jag har nyligen hjälpt en person från Djuped i Styrnäs att reda ut vissa familjeförhållanden som gjorde att hennes anfader fick överta det hemman som min kontakt numera bor i. Hennes anfader gifte sig 1830 med en syster- och fosterdotter i huset och hemmanet övertogs av fosterdottern och hennes make.

Anfäderna till fosterdotterns make var inte svåra att hitta. Där fanns kyrkböcker att tillgå och andra släktforskare som hjälpte till. Men när det gäller fosterdotterns härkomst stötte jag på patrull. Lika svårt blev det att hitta fostermammans (som eventuellt även var fosterdotterns moster) härkomst.

Det fanns vissa uppgifter att fosterdotterns far skulle heta Erik Persson från Meåstrand i Edsele, men källorna räckte inte till för att övertyga mig, andra släktforskare på Anbytarforum eller på SVAR i Ramsele. Fosterdottern fanns inte med i födelseboken, husförhörslängder saknades och ej heller födelsedatumet stämde med det som senare uppgavs i Djuped.

Fosterdotterns möjliga moster (fostermamman) hittades inte heller av delvis samma skäl. Fosterpappan hade, vad vi vet, bara tre bröder, så där kunde också släktskapet till "systerdottern" med största sannolikhet uteslutas.

Vi trodde att vi kunde inte komma längre med denna släktforskning. Det är inte så ovanligt att man får ge upp för att det saknas säkra källor, men det kändes ändå lite snopet....

Jag hade fått några kopior av köpe- och överlåtelsehandlingarna av hemmanet, för att försöka göra en tolkning av den ibland svårtydda text som förekommer i gamla handlingar. När jag i princip var klar med detta, så hittade jag plötsligt några rader insprängda mellan två texter som fick mig att studsa till!

Visst stod det: "... att Erik Pehrson från Meåstrand. såsom fadern för Lisa Christina Ersdtr godkänt förestående afhandling. Det intygas Djuped 6 februari 1826. " !!

Så där ja, nu var det klart; fosterdottern kom från den familj i Edsele vi trodde! Sådana här gånger är släktforskning som allra, allra roligast!

PS: Tyvärr har jag fortfarande inte kunna belägga att fostermamman är syster till fosterdotterns riktiga mamma, men jag tror inte längre att det behöver bevisas....

Eller hur...?

Våren väntar....

Elsa Beskow

Idag, när solen lyser med sin frånvaro och snön faller i stora flingor, är våren långt borta igen....

Men nånstans där under snön så finns knopparna av vide och tussilagon. Det vet jag. Det är bara att ha lite tålamod, för snart spricker knopparna.


Videvisan

Sov du lilla videung,
än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung
ros och hyacinter.

Än så är det långt till vår,
innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide,
än så är det vinter.

Solskensöga ser på dig,
solskens famn dig vaggar.
Snart blir grönt på solens stig,
och var blomma flaggar.

Än en liten solskensbön:
vide liten blir så grön.
Solskensöga ser dig.
Solskensfamn dig vaggar.

Text: Zacharias Topelius
Musik: Alice Tegnér

Koltrasten har kommit!

(fotot är taget genom köksfönstret)

Nyss såg jag koltrasten för första gången i år! Till och med fyra koltrastar såg jag ute på gården. Skatorna verkar bli lite irriterade för de försöker köra iväg dem... ! :)

Jag förstår att koltrasten har lockats hit av de senaste dagarnas värme. Snön smälter, och solen värmer så skönt.

Det verkar som att våren är på väg!