Det här är min pappa och Zacke. Zacke är min systers lilla Bichon frisé hanne - och är den finaste och ulligaste lilla hund man kan tänka sig. Pappa och Zacke har blivit de allra bästa vänner. Pappa - som lever i dimmornas värld sedan många år - blir så lycklig när Zacke kommer på besök. Zacke lägger sig så fort han kommer i pappas säng eller i knät, och pappa känner genast att det är hans vän Zacke som kommer på besök. Zacke viker inte från pappas sida när de är tillsammans och det är så rörande att se hur mycket de tycker om varandra.Pappa ligger på sjukhus nu. Han drabbades av en stroke för ett par dagar sedan och vi tror inte att han kommer hem mera. Zacke förstår inte vad som har hänt hans vän - han hoppar ofta upp i pappas säng för att se om pappa finns där. Om vi fick skulle vi ta med Zacke till sjukhuset, men jag vet att det inte är möjligt, tyvärr. Zacke saknar sin vän.
20 kommentarer:
Hördu om din far är sängliggande så dra ut sängen från avdelningen å låt Zacke hälsa på. Bortse från vad som går an i sjukvården. Du är väl ännu inte alldeles för fixerad vid vad som går an, även om du är en del av den.
hälsningar
rune
Mycket rÖrande Smulan.
Kram
Lillan
Jag tycker som Rune. Dra ut sängen från avdelningen och låt din pappa få klappa hunden och känna den mjuka, varma pälsen.
Karin
Jag blev så ledsen för din skull Smulan. Stroke är så väldigt oberäkneligt.
Och regler är till för att brytas, om det inte drabbar någon oskyldig. Även i sjukvården används djur för att bota vet du. Så kanske din far kommer tillbaka eller dör lycklig om hunden får besöka honom.
Varma hälsningar från Evy
Tack snälla, rara alla.
Jag tror fortfarande inte - trots min långa erfarenhet, Rune! - att det är tillåtet eller möjligt att låta Zacke besöka pappa på sjukhuset. Sjukhusmiljö är strikt "djurovänlig" pga allergiskäl (trots att rasen Bichon frisé är allergivänlig)
Möjligen kan det bli aktuellt med hundbesök om pappa kommer till ett särskilt boende. Just nu är läget kritiskt så jag vet inte hur det blir. Men Zacke väntar troget på pappa....
Lämna sjuksköterskan hemma å ta dit hunden så fort din syster inte jobbar. Låt bli att fråga om lov. Tror fullt och fast att båda två vet vad som stundar så dom får ta avsked av varann.
kram
rune
Ska ske, Rune! :)
Kram Anita
Ja,tänk om man vore så frimodig som Rune, jag tycker precis som han i den här frågan!
Göm hunden i en väska och smyyyyyg er in!
Vilken underbart fin bild av hunden och din pappa. Man riktigt ser hur nöjd han är den lilla krabaten.
Varma hälsningar från mig.
Elisabet.
Scrollar vidare och läser din blogg och häpnar; här vi skrivit om Nicke Sjödin båda två och jag hade inte en susning om att du gjort det!
Otroligt.
Fullkomligt otroligt.
Gör ALLT det du känner är rätt - oavsett om det är tillåtet eller ej. Regler kan man bryta eller inte men
Tro mig, om några år DET MAN GÖR det enda som betyder något.
Vilken fin bild av din pappa och hunden.
Mina tankar är hos dig Anita
Varma kramar från
Gerd
Elisabet! Jag ser att du skrivit i Nickes blog, men.. du glömde länka till din egen blog. Gör det, snälla - jag tror att Nicke skulle bli förtjust i dina underbara dagsbetraktelser!
Marge (och alla andra) Så snart det är möjligt kommer vi att låta Zacke och pappa träffas igen. Men på sjukhuset är det helt omöjligt.
Gerd! Tack för dina tankar.
Kram.
Nog är den väl fantastisk, vänskapen mellan djur och människa! Jag kom att tänka på Edith Södergran när jag läste ditt inlägg (sedan är det upp till var och en att lägga in vad man vill i begreppet "Gud"!):
"Och Gud är med i alla sammanhang.
När gumman oväntat mötte sin katt vid brunnen
och katten sin matmor.
Det var en stor glädje för dem båda
men allrastörst var den att Gud hade fört dem samman
och velat dem denna underbara vänskap
i fjorton år".
http://runeberg.org/landicke/07_03_08.html
Jag hoppas att utgången för din far blir så skonsam som möjligt för er alla...
Med hopp om en bästa möjliga helg!
Peter
Tänk så fin en vänskap kan vara och tänk lille Zacke som saknar honom så mycket. Jag känner med er, är ju själv inne i en sjuk pappa fas. Och jag hoppas innerligt att din pappa får träffa Zacke igen, det skulle göra honom gott. Men jag vet, av erfarenhet att sjukhusets regler är stränga.Varm tanke till dig!
Ja Peter, vi har förundrats många gånger över pappas och Zackes kontakt. En märklig kemi har uppstått mellan dem. Vi hoppas verkligen Zacke och pappa ska kunna träffas igen.
Vilken underbar dikt! Den tyckte jag mycket om. Tack Peter.
En riktigt bra helg själv!
Tack Eva! Läget är oförändrat dåligt. Just nu tar vi dag för dag. Det är så mycket som behöver planeras och stångas med kommunen om. Varna tankar till dig också.
Smulan
Jag kan tala om att pappa och Zacke har träffats! Idag utanför sjukhuset skedde mötet. Min syster berättade att Zacke blev så glad, så glad. Tårarna rann av glädje utför pappas kinder och Zacke slickade tårarna....
Jag blev riktigt rörd när jag fick veta. Två vänner som saknat varandra möttes igen!
Tänk jag blev lika glad jag, när jag såg att det vara glada nyheter under din fars bild.
Evy
De låte förbajat bra
rune
Hej Syrran
Nu är jag hemma igen och kollar upp din blog. Va´roligt att läsa alla kommentarer till sidan om pappa och Zacke,
Kristin
Vad skönt att resan hem gick bra!
Vi ses till helgen igen!
Kram till dig o Zacke!
Anita
Skicka en kommentar