Translate

söndag 27 februari 2011

Uppståndelse till ett nytt liv..

Den här berättelsen om Pehr Nilsson måste ni läsa! Han som förfrös två fingrar och sparade dem i en glasburk för att fingrarna skulle begravas med honom för att han, vid uppståndelsen på den yttersta dagen, skulle vara hel och fulländad i Guds himmel! ;)

Förr tolkades kristendomen ofta bokstavligt, och den kropp som skulle uppstå i de religiösas himmel på den yttersta dagen var givetvis densamma som på jorden.

Så klart att man ville vara hel och fullkomlig då! ;)

Här är berättelsen om Pehr Nilsson.

Tack för att du berättade Viola!

torsdag 24 februari 2011

Folktandvården i Junsele / uppdaterat

Igår gick man ur huse i Junsele för att demonstrera mot att Folktandvården ska tas bort från Junsele. Till och med min gamla mamma, 89 år, gick ut för att demonstrera. Du är fantastisk mamma! Det är främst för de äldre och gamla det här beslutet drabbar väldigt hårt. De och många flera har inte möjligheter eller ork att resa flera mil till närmsta tandläkare - inte minst när tandvården i Junsele ska förläggas fyra mil bort till Ramsele dit inga kommunala kommunikationer går! En taxiresa kostar mycket pengar och många kan/har inte möjliget att åka färdtjänst eller att någon annan kan köra dem. De gamla på äldreboendet i Junsele råkar särskilt illa ut - de flesta av dem har inga som helst möjligheter att resa flera mil till en tandläkare. Hur ska det nu gå för dem?

Uppdatering: I TÅ uppger den tandvårdsansvarige på Landstinget att en tandvårdsbuss ska komma till Junsele ett par dagar i veckan när tandvården flyttas till Ramsele. Ingick den överenskommelsen i projektet från början? I Näsåker har i alla fall ingen tandvårdsbuss varit synlig efter tandvårdsnedläggningen..

För ett par år sedan bortrationaliserades Folktandvården i Näsåker. Följderna har blivit som befarades. Vi som kan åka bil själva får vår tandvård ordnad i Sollefteå - fem mil bort -, men de gamla och sjuka som inte har möjligheter eller ork att resa flera mil till tandläkaren har drabbats hårt. "Vår" tandläkare i Näsåker gjorde årliga undersökningar hemma hos de boende på äldreboendet - jag undrar hur dessa gamlas tandstatus ser ut idag...?

Uppdatering: Jag har fått veta att det görs fortfarande årliga tandundersökningar på plats på äldreboendet i Näsåker. Och det är ju bra! :) Men vid ev. behandlingar måste vårdtagarna resa till Sollefteå, Ramsele eller Junsele. Många gamla idag har tandproteser vilket kan vara en fördel i det här sammanhanget, men hur går det sedan? Är det dags att dra ut gaddarna...? ;)


Det här beslutet är en kortsiktig lösning som sägs spara ca 800.000. Varje kotte kan räkna ut att den här bortrationaliseringen kommer att kosta mycket mer i slutändan, i stället för att behålla den lilla tandvårdsservice (två dagar/veckan) till invånarna i Junsele som finns idag. Men beslutsfattarna är som vanligt mer "kottiga" än andra människor..

Man kan jämföra det lilla sparmålet med den i dagarna sparkade sjukhusdirektören för Sundsvalls sjh, som fick gå med en lön på 140.000 kr/ mån. i två år plus flera miljoner i pensionsvederlag....


Jag hoppas innerligt att junseleborna kan få politikerna att dra tillbaka beslutet att lägga ner Tandvården! Vi är många som stödjer er.


Uppdaterat: Tyvärr verkar det som om TÅ inte kommer att lägga ut reportaget om demonstrationen i nätupplagen. Men jag kan berätta att det pågår en fin aktivitet och stort stöd för "tandvårdsupproret" på Facebook under parollen "Rädda tandvården i Junsele".

Gå gärna in på Facebook och stöd "upproret"! (Det går tyvärr inte att länka dit)

tisdag 22 februari 2011

söndag 20 februari 2011

Skidtur till Nävernäsan










Idag blev det en skidtur upp till toppen av Nävernäsan. Nästan ... ;)

Det blev dimmigare ju högre upp jag kom (Nävernäsans topp ligger drygt 500 m.ö.h),  så jag vände när jag kom upp till korsningen där scoterlederna möts och delar sig.

Hemfärden blev en lååång härlig utförslöpa nerför Nävernäsan.

Ljufvligt!

lördag 19 februari 2011

Gamla lasarettet i Sollefteå





De här två korten av det gamla lasarettet i Sollefteå hittade jag när jag sökte på nätet liksom följande uppgifter :

"Sollefteå gamla lasarett byggdes om 1908 och 1927–1928. Vårdplatserna ökade till 125. Det gamla, första sjukhuset, omändrades 1894 till bostad åt läkare, och som sådan tjänstgjorde det fram till 1961, på senare år i första hand för överläkaren. På 1890-talet försågs såväl läkarbostaden som lasarettet med elekrtiskt lyse. Den läkare som tjänstgjorde under längsta perioden var dr K G Söderlund, nämligen från 1897–1929. Han efterträddes av dr W Geijrot. 1961–1962 togs det nybyggda sjukhuset i Skärvsta i anspråk."

Lasarettet låg ganska centralt på Storgatan i Sollefteå, vackert beläget intill Ångermanälven. Lasarettsbyggnaden revs i början av 1990-talet.
 
Lasse Hultmans hemsida finns en rad gamla bilder från 1910-1920 från det gamla lasarettet. Lasses morfar var vaktmästare på lasarettet på sin tid och även fotograf, och det är han som tagit alla foton.
 
Så här berättar Hasse: "Min morfar hette Bror Erik Hoffman Tjelldén och han föddes 1885 i ett båtsmanstorp i Rogsta i Torsåker. Han var vaktmästare på gamla lasarettet i Sollefteå och bodde i en tjänstebostad inne på lasarettsområdet alldeles uppe vid Storgatan. Han hade bland annat hand om röntgenavdelningen och jag antar att det var där han kunde framkalla sina bilder. Kameran hade han byggt själv. Hans fotointresse varade cirka 10 år och jag har ett hundratal bilder kvar efter honom. Mitt problem är att jag ofta inte vet vilka personer som finns på bilderna. Min morfar dog 1968."


Ordet Lasarett är ett speciellt ord. Vad betyder det? Detta hittade jag på en medicinsk hemsida:

"Begreppet lasarett uppkom under korstågen från de sjukhus som hörde till orden St Lazarus. Ursprungligen fanns det ett sjukhus i Jerusalem för spetälska vigt till detta helgon. Lasarett användes i Sverige först för att särskilja dessa sjukhus från hospitalen, som skötte de obotligt sjuka och sinnessjuka.

I sjukhuslagen 1940 kom det istället att beteckna sjukhus med mer än 50 platser. Sjukhus med färre kallades för sjukstuga. Vissa sjukhus i storstäderna kallades aldrig lasarett.

Numera betecknas alla som sjukhus, men lasarettsnamnet lever kvar på många orter av vana."

torsdag 17 februari 2011

Garnisonssjukhuset i Sollefteå

Mellan 1937-1961 fanns det ett Garnisonssjukhus (militärsjukhus) i Sollefteå. Garnisonssjukhuset tillhörde regementet I 21 i Sollefteå.

I den här länken läser jag att "Krigssjukhusen upprättades med stöd av en lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara (1939:310 med kompletterande föreskrifter 1939:581, 634). Upprättandet av krigssjukhus ingick i 1937 års krigssjukvårdsplan. Krigssjukhusen var underställda Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Krigssjukhusen demobiliserades vid krigsslutet."

Min mamma och pappa träffades i Garnisonssjukhuset i Sollefteå under krigsåret 1943. Min pappa låg inkallad på I 21 och min mamma arbetade i köket på Garnisonssjukhuset. Min pappa tjänstgjorde en tid på Garnisonssjukhuset och där sammanflätades deras öden.

Jag har fått några foton av min mamma som är tagna från Garnisonssjukhuset i Sollefteå 1943. Min mamma och pappa finns med på några av korten.

Är det någon som har mer att berätta om Garnisonssjukhuset i Sollefteå? Huset står fortfarande på plats, men vilken funktion det har eller verksamhet som bedrivs där  idag vet jag inte.

I 21 och Garnisonssjukhuset (t.hö)

Garnisonssjukhuset, Sollefteå
 

Garnisonssjukhuset och "Vita villan"
 




Min mamma o pappa till vä.



Min mamma längst t.hö.




 
 



Uppdatering 2020. 

Garnisonssjukhuset som det ser ut idag.  Det har över tid varit olika verksamheter i byggnaden efter att sjukhuset upphörde 1961. De senaste åren har det varit en flyktingförläggning i byggnaden. I dagarna har det kommit ett beslut att Sollefteå åter igen ska få ett regemente. Kanske kommer byggnaden åter till militär användning? 



lördag 12 februari 2011

Gamla kort från Brandtornet Nävernäsan / uppdaterat!

Jag hittade några gamla kort ikväll som är tagna vid Brandtornet på Nävernäsan. Fotografen är min morbror Valfrid Johansson. Jag vill gärna visa dem!

Korten är tagna utanför den lilla stuga som brandvakten bodde i på somrarna. Brandvakten vid den här tiden hette Carl Fängström från Fängsjö.

Brandtornets historia har jag berättat lite om här:

http://smulansblog.blogspot.com/2008/02/nvernsan.html


Brandtornet, Nävernäsan. 1951


Tidn.urklipp VA. Fr.vä: Carl Fängström, Bengt Olsson, Otto Persson, Paul Lundin. 1947.


Carl Fängström, mina mostrar; tre systrar Johansson med svägerska, Fängsjö. 1951


1951

Personer från Sollefteå. Se bild nedan. Bilden lånad från Facebook.  1940-tal
 

Personerna är Anna, Elsa, Gunnar, Bror och Erik G Eriksson Sollefteå. Bilden lånad från Facebook. 1940-tal.

1940-tal

Uppdaterat:

Utsikten från toppen av det 25 meter höga Barndtornet. Kortet är taget mot NNO om tornet och till höger ser man Fransmyren intill Karvsjön i Omsjö, och den stora sjö som man ser längst upp till vänster på fotot bör vara Betarsjön i Junsele; ca 4 mil bort. Foto: Harriet Boman


söndag 6 februari 2011

Öppet landskap..


Åh, vad jag älskar soliga vinterdagar! Här en bild från dagens skidtur.

Skidturen gick lätt och solen värmde så skönt i ansiktet.

Vi har en underbar årstid framför oss! :)

tisdag 1 februari 2011

Grundtjärn - en finnby

När jag började titta på Grundtjärns tidiga historik så hittade jag en synnerligen utmärkt sådan med källuppgifter på Geni, en internationell släktforskningssite.  Historiken är skriven av Kristina Andersson och börjar så här:

"Finnen Pål Henriksson Tenhunen  (i Sverige identifierad som Påwel Hinderssson född ca 1575 död ca 1651. Min not.) var den förste nybyggaren i Grundtjärn, Anundsjö socken, nämnd 1623-1650. I juli 1623 hade Pål och en annan finne vid namn Olof Larsson fått rätt att anlägga torpställen på fjället mellan Anundsjö och Resele. 1653 finns Påwel i Hermansjö med Grels Stafuansson till granne. 1649 har Påwel Hindersson och Anders Andersson Finne bott så länge i Grundtjärn, att de skattar för 4 seland vardera. Inför rätten detta år sträckte de befallningsmannen hand och "utlovade ännu 2 sel. opå sig taga och härefter göra Cronone skatt för 12 seland tillhopa." När Pål Pålsson 1650 övertar gården efter sin fader, får han fastebrev på 4 seland...

Läs den spännande fortsättningen här.

Kartan hämtad ur "Finnkolonisationen inom Ångermanland, södra Lappmarken och Jämtland" av Richard Gothe 1948.
Lantmätaren Oluf Tresk kartlade den nya finnbyn Grundtjärn 1642 för att byn skulle kunna skattläggas, och beskrev de två finngårdarna så här:

"A/ Östra gården; skatt: 2 seland, Utsäde båda åkren  1 1/8 tunna, mo- och sandjord, därpå födes 2 hästar, 8 nöt, 6 får, gott mulbete, svedjeskog, gott fiskevatten och kvarnställe. Lägenhet att uppgöra mera åker och äng.

B/ Västra gården ibidem, skatter 2 seland, utsäde i båda åkrarna 1 tunna, föder lika bo med sin granne, har lika skog, fiskevatten, ock andra tillagor med sin granne.

Under båda dessa gårdar, brukas Hermansjön, ett igenlagt torp, där de hava vardera 1 tunnland igenlagd åker, samt gott fiskevatten och svedjeskog, därför de ock skatta 4 seland."
(Texten moderniserad något från origianltexten)


Grundtjärn 1936

Grundtjärn 1936
Korten av Grundtjärn 1936 är hämtade från SCA:s bildarkiv via Länsmuseéts bilddatabas. Någon som kan berätta mer om korten?

Den här kartan från 1935 visar var Grundtjärn är beläget.

I 1880 års folkräkning bodde det 57 personer i Grundtjärn, och i 1910 års folkräkning 74 personer. Idag bor det ett tiotal personer i Grundtjärn. Grundtjärn tillhör Anundsjö fs i Ö-viks kommun.

Jag välkomnar alla tillägg, kompletteringar, gamla kort, berättelser och minnen från Grundtjärn!