måndag 31 oktober 2011

Vad händer i Ramsele?



Det har blivit alltmer uppenbart att en av våra grannbyar har blivit en plats för mycket kriminalitet, inbrott, misshandel och trakasserier där bland andra hela familjer är inblandade. Ramsele har blivit en otrygg plats där många är rädda. Det framkommer tydligt även i den här filmsnutten från SVT:s Mittnytt.

Det verkar som polisen står maktlösa inför problemen. Många av de kriminella är kända av ortsborna och polisen, men ändå går de fria på grund av brist på bevis.

Det är lätt att dra paralleller till en ort i Norrbotten där man har svårt att få bukt med familjära trakasserier, som har pågått där i åratal. Men för ramselebornas skull så får man hoppas att polisen och ortsbor ska kunna stävja den här brottsligheten i tid innan byn avfolkas och blir helt laglöst.

fredag 28 oktober 2011

Om allt möjligt..

Foto: Margot Bylund

Det har varit mycket nu en tid. Tiden har inte räckt till för att uppdatera min blogg så som jag önskat, men jag räknar med att det kommer mer tid framöver... ;) Vintern är ju lång, som alla vet!

Visar gärna den här vackra, lite magiska bilden från Omsjö. Bilden är tagen av en kusins fru Margot Bylund, efter en skogsbränning i Omsjö i somras. Man kan se en eld brinna och röken som skapar en trolsk stämning. Tack Margot för den vackra bilden!

Än har inte snön kommit i Omsjö. Och det tackar vi för! Det är snarare väldigt varmt för årstiden, vilket är till glädje för alla jägare och gästjägare som just nu är på besök.

Jag vill också passa på att tipsa om ett par andra hemsidor som är uppdaterade med nya inlägg och bilder. Välkommen att titta in!

Ådals-Lidens hembygdsförening.

Cissis hemsida.


Allt gott i höstmörkret!

söndag 23 oktober 2011

Årets Nickegala

Helen Sjöholm

Även i år blev gårdagskvällens Nickegala till minne av Nicke Sjödin en otroligt underbar gala! Vilka artister! Vilken konferencier! Vilken glädje! Och vilken stipendiat!!

Hela kvällen var en enda stor glädje. En glädje att vara med om så mycket musikalitet och genialitet som årets artister förmedlade är bara en enda stor LYCKA.

Östen "med resten" och Jens Kristensen, Ulrika Bodén med orkester, Nora-kören, Cissi Jakobsson, en helt fantastisk "Mullekör" av små sångare och sångerskor, hela familjen Sjödin med Jacke som formidabel konferencier och sist men absolut inte minst; årets stipendiat, vår alldeles "egen" (med rötterna i Näsåker :) Helen Sjöholm!! Helens sångtolkningar av Nickes "evergreens" på röåmål kunde inte ha gjorts bättre.  

Fyra timmars föreställning kunde få ha hållit på lika länge till.

Ett stort och varmt TACK alla medverkande för en magisk afton!


UppdateringArtikel i TÅ.

måndag 17 oktober 2011

Capri

Capri. Så mycket skönhet det finns på en enda liten ö! Ögat, själen och hjärtat är fullt av allt det vackra som vi fick se, och jag visar gärna några av bilderna..

Utsikten från vårt hotellrum på Hotell San Michele i Anacapri.



Ännu en underbar utsikt på Capri



Villa San Michele, skapad av Axel Munthe, måste man givetvis besöka. Det är en fantastiskt vacker villa högt uppe på Anacapris berg som lockar många besökare. Axel Munthe samlade på vackra skulpturer och konstverk från romartiden, och de fyller en stor del av villan. Otroligt vackert!




Den vackra sfinxen i Villa San Michele, som tronar på en av terasserna med en vidunderlig utsikt över havet måste man förstås klappa - då ska ens bästa önskan slå in, sägs det. Givetvis gjorde jag det! :)



Många av oss i sällskapet vandrade leden upp till berget Monte Solaro. Vi belönades med en underbar utsikt över Capris kust!



Vår reseledare Cissi gjorde succé med att sjunga italienska sånger i baren på Hotell San Michele! Underbart!



Det här magnifikt vackra golvet i den lilla kyrkan San Michele skapades 1761 av Leonardo Chiaiese, en av de mest berömda av Abruzzo konstnärerna i Neapel på den tiden.

Cissi sjöng Händels "Lascia Ch´io pianga" acapella i den vackra kyrkan. Så otroligt vackert! Akustiken var fantastisk och vi som lyssnade hänförda!


Kan man annat än fascineras av den här lilla vackra byn Positano efter amalfikusten?

lördag 15 oktober 2011

Tiramisu

    På en fantastiskt vacker restaurang i Amalfi


    med en bedövande utsikt över Amalfikusten,



    ett självspelande piano och ett vackert italienskt kakelgolv



smakade jag den klassiska italienska efterrrätten Tiramisu för första gången. Den var fantastisk god!! Tiramisu smälter i munnen och själen lättade flera gånger av smakupplevelsen! Tiramisu betyder för övrigt "dra mig uppåt" - och det var precis vad den gjorde! :)

Tänk, om man skulle försöka göra Tiramisu nån gång?

Den som vill försöka göra (jag kommer definitivt att pröva!) den här fantastiska efterrätten så hittade jag ett recept på http://www.recepten.se/ som kanske kan inspirera: http://www.recepten.se/recept/tiramisu.html

Jag citerar: "Tiramisu (Tìramisù) är en klassisk italiensk efterrätt med krämig mascarpone som är en italiensk färskost som smakar ungefär som krämig grädde, savoiardikex som är söta avlånga kex och så smaksatt med någon likör eller någon konjak. Receptet är inte svårt att göra vill man göra den på äkta italienskt sätt behöver man köpa hem de speciella ingredienserna, annars finns också alternativ på en försvenskad variant med lite vanligare ingredienser som kanske är troligare att man har hemma."


onsdag 12 oktober 2011

Citronodlaren Luigi i Amalfi

Jag är åter hemma efter en underbar resa till Capri och Amalfi. Vi var en grupp på fjorton personer inklusive vår italiensktalande reseledare Cissi Jakobsson, som under åtta dagar fick uppleva det mest exklusiva och intressanta som dessa platser har att erbjuda av fantastiskt vacker natur, sevärdheter, restauranger och god mat och dryck. Jag har många minnen och upplevelser som kommer att bevaras, och kanske berättas. Vi får se..

Ett besök hos citronodlaren Luigi Aceto (född i början av 1930-talet)  i Amalfi och hans anställda på den lilla fabrik som gör likörer och andra produkter av citroner gjorde ett outplånligt intryck på oss. Den lille farbrorn Luigi charmade oss alla med  berättelsen om sin kärlek till citroner och hur mycket hans citronodling har betytt och betyder för honom och hans familj.

Luigis livsverk är en berättelse om ett hantverk som gått i arv i hans familj i generationer. En tradition som en av Luigis söner kommer att föra vidare.

Tack Luigi för din underbara och kärleksfulla berättelse!

Det är Cissi och Luigi på de följande bilderna.


Citroner i Luigi Acetos trädgård.


 "Under ett sådant här citronträd blev jag till. Mina föräldrar bodde trångt i bara ett rum och de hade många barn så när de ville vara ensamma med varandra gick de ut till ett citronträd. Så då förstår ni varför jag älskar citronträd! ;)" 

"Det är en mycket arbete med att odla citroner. Det var 1825 som familjen Aceto började odla citroner i Ravello.Odlingarna växte och på 1930-talet kunde familjen börja exportera citronprodukter till andra länder. Under andra världskriget förstördes många av familjens odlingar, men mina föräldrar började om på nytt i Amalfi efter kriget. Jag tog över arbetet med citronerna 1968. Jag har många citronträd och alla får multi, multi kärlek för att de ska bära mycket skörd. Under vinterhalvåret skyddas de små citronerna med nät för att de inte ska förstöras. De gamla träden ympas med nya grenar för att de ska föryngras och bära  ännu mera citroner."


"Citronerna ska plockas försiktigt. Du ska få par citroner bara för att du är så söt! ;) "




"När jag är bland mina citroner är jag någon. Där utanför är jag ingen.."



Familjen Aceto, 1938. Luigi längst ner till höger.



"Sacramento... är ni här redan! Jag som inte är klar med mitt arbete att plombera likörflaskorna!"



Luigi visar under tiden det lilla museét där de äldsta tillverkningsapparaterna visades upp.



En något modernare apparat för att fylla de små likörflaskorna i det lilla företaget "La Valle dei Mulini".



"Okey, nu kan ni få smaka av de goda citronlikörerna! Varsågoda! Jag gillar inte att ni kommer och stör mig mitt i arbetet, men bara för att ni har en så charmig ciceron så ska jag vara lite extra trevlig. Men.. ni svenskar får gärna ta tillbaka den där Zlatan. Han tar våra pengar, medan vi arbetare i Italien får slita i vårt anletes svett för att få ihop till brödfödan. "


Multi, multi grazie! Åh, så goda citronlikörer!

Det kändes att de var gjorda med mycket, mycket kärlek...


Mer om det lilla familjeföretaget "La Valle dei Mulini", dess produktioner och tillverkning finns på deras hemsida:

http://www.cata.amalfi.it/welcome_ing.htm