Translate

måndag 30 juli 2012

Tyra Lundgrens relief i Nämforsens kraftstation

Reliefen "Älvens historia" av Tyra Lundgren i Nämforsens kraftstation.

När jag var i Visby nyligen var jag och såg en jättefin och intressant utställning av den mångsidiga konstnären Tyra Lundgren. Jag kände inte till henne så mycket tidigare, mer än att hon skapat den stora stengodsreliefen i Nämforsens kraftverksstation i Näsåker, ett konstverk som jag dessutom aldrig hade sett..

Konstutställningen av Tyra Lundgren i Visby gjorde mig intresserad att veta mer om denna mångsidiga konstnär. Jag köpte en alldeles nyutkommen biografi om Tyra Lundgren skriven av Marika Bogren, som kom ut lämpligt till den pågående utställningen i Visby. Det är en bok jag kan rekommendera om man vill veta mera om Tyra Lundgrens liv och konstnärsskap! Mycket bra.

Tyra Lundgren 1897-1979 var en allsidig konstnär som arbetade med med många konstformer under sitt liv. Förenklat har Tyra Lundgren kallats "hon med fåglarna" därför att hon skapade fåglar i stengods, men hon var  mångfacetterad och arbetade även med skulpturer i glas, brons och keramik. Hon formgav textilier, målade, tecknade och arbetade även med grafik och litografi.

Jag hade som sagt inte sett den stora reliefen som Tyra Lundgren skapat i Nämforsens kraftsstation tidigare, men igår blev det äntligen av! Det är en imponerande stor relief ca 750 x 480 cm som omfattar 178 delar i glacerat stengods. Reliefen skapades och sattes upp 1950; några år efter kraftverkets tillkomst. Reliefen skildrar arbetet med timmerflottning, fiskefänge, fornhistorien med hällristningarna och stenåldersfigurer i ritisk dans, näcken, älgar och vargar, Tyra Lundgren vistades en tid i Näsåker under det att konstverket tog form för att studera den miljö hon skulle skildra.

Tyra Lundgrens skapade flera storskaliga offentliga verk vid den här tiden. Tyvärr är väl reliefen i Nämforsens kraftstation den minst kända av dem; möjligen därför att den placerats på en ganska undanskymd plats där allmänheten inte har tillträde utom vid speciella visningar.  Men det är ett konstverk som är värt att se! Fram till den 15 augusti är det kostnadsfria visningar tisdag-söndag kl. 12 och 14.

En essä om Tyra Lundgren av Lena Månsson finns här.

Ett reportage i TÅ: http://www.allehanda.se/kultur/tyra-lundgren-i-rampljuset


PS. Några bilder från förra årets vattenutsläpp i Nämforsen. Mäktigt!
http://smulansblog.blogspot.se/2011/08/namforsen-vart-varldsarv-i-nasaker.html

Uppdatering:

Tyra Lundgren (1897–1979) berättar så här i Vattenfalls personaltidning Vi i Vattenfall nr 2, 1950 om arbetet med den trettio kvadratmeter stora stengodsrelief – Älvens historia – hon gjorde till Nämforsens kraftstation:

»Jag flyttade upp till Kilforsen, som ännu var outbyggd och vild, gjorde mig god vän med flottarlaget, satt i forsen dag efter dag, iakttog deras rörelser och arbetssätt, sökte absorbera skummet, forsvirvlarna, färgerna och friskheten. Hur timret tornade upp sig i brötar och hur älvperspektivet försvann bakom blånande skogslinjer. Det gällde också problemen hur jag skulle kunna översätta skummande och strömmande vatten i handgripligt stengods. Alltsammans måste från början tänkas in i stengodsets svårbemästrade möjligheter. Jag har velat skildra Nämforsens historia så att också folket däruppe kan ha glädje därav.

Vänstra över hörnet är sagotiden. Näcken spelar i forsen, en vit älgtjur, en uggla och en blek nymåne i sommarnatten. Högra sidan skildrar forntiden. Nämforsen är berömd för sina 1400 hällristningar av älgar, laxar, figurer och båtar, av arkeologerna delvis daterade till för 5000 år sen. De finns på båda sidor av den stridaste älvfåran och anses av vetenskapen vara magiska böner om god jaktlycka. [...] Jag har satt dit några symboliska stenåldersfigurer i magisk dans, som hetsa sina vilda hundar efter villebrådet. Längst ned ber en magiker om jaktlycka, en stenåldersyngling hällristar, en tredje harpunerar laxar i laxbäcken. Vänstra sidan ägnas gårdagen, flottningsepoken. Timret flyter i älven, dansar utför forsen, bildar brötar, skickas iväg av flottarna. Flottkarlarna har jag gjort ganska autentiska, dels för jag tycker om dem, dels för att det kan vara roligt bevara just de typer, som sist ha flottat i dessa forsar. Längst till höger är det Danielsson, flottarebas och son av flottarebas i Kilforsen, Sandahl, som flottat 30 år i Nämforsen, Söderberg och Kalin i Kilforsen.

Beträffande materialet är det högbränt stengods, det vill säga keramisk lera, som bränts vid den höga temperaturen av cirka 1300 gr. [...] Stengodset är ett oerhört krävande och oberäkneligt material. Den konstnärliga gestaltningen måste brottas med tekniken och på otrampade vägar söka finna en syntes av egna intentioner och keramisk uttrycksfullhet, vilket allt måste bygga på en förening av form, färg och det tekniskt möjliga.

Det är inte utan skräck jag sett täckelset falla. Som konstnär är jag fullkomligt medveten om mångt som är ofullgånget och inte tillfredsställande i resultat. Det beror, men inte bara – på egen ofullkomlighet, på att så mycken kraft gått åt att kämpa med materialet, men även på att ingenting som är gjort går att göra om. En glasyrton som förändrat sig i bränningen går inte att göra om igen.»


Uppdatering 2015: Jag har i min ägo en av Tyra Lundgrens skisser/teckningar som hon gjorde till reliefen i Nämforsens kraftstation. Skissen är från Kilforsen 1947. Se foto.

PS. Skissen ägs numera av Ådals-Lidens hembygdsförening.








måndag 23 juli 2012

Visby

Jag har varit till Visby på en kortare sejour. Det är alltid lika trevligt att återvända till denna underbara vackra stad med alla dess gamla hus, ringmuren, rosor, konsten, havet och en atmosfär som andas småskalighet och så mycket historia.

Och givetvis såg jag  Pär Anderssons underbara fönstermålningar i Visby domkyrka igen!

Jag fick också tillfälle att se en underbar konstutställning av konstnären Tyra Lundgren, som bland annat har gjort den stora reliefen i Nämforsens kraftverk i Näsåker. Men mer om den utställningen och Tyra Lundgren i ett nytt inlägg!

Här några foton från Visby:







Svalungar


Vi har fått inhysingar! :) Årets svalungar har flyttat från vedboden in på vår altan. Där sitter de mellan flygövningarna och gapar på mat som föräldrarna flitigt stoppar i dem. Men är det inkomster så är det utgifter ;) Jag har fått lägga tidningar på hela golvet för att slippa skura bort all fågelskit som de gärna delar med sig på altanen.

Men söta är de! :)

PS. En amatörvideo med liten digitalkamera och genom fönsterruta... ;)

söndag 22 juli 2012

"Nils-Olofs" i Jansjö / Lidgatu

När jag igår var guide i Pelle Molins stuga i Näsåker så fick jag anledning att titta lite mera på en familj när jag kom hem; nämligen bonden och nämndemannen Olof Nilsson 1802-1890 i Jansjö.

Pelle Molins stuga som står i Näsåker uppfördes ursprungligen i Jansjö som en föderådsstuga till Olof Nilsson i början av 1880-talet. I slutet av 1880-talet såldes föderådsstugan och flyttades till sin nuvarande plats i Näsåker, och i den stugan bodde Pelle Molin periodvis under sina år i Näsåker (1890-1894)

Olof Nilssons boningshus står fortfarande kvar i Jansjö. Runt huset, som idag i stort sett är raserat, har det stått många hus bland annat en smedja, visthus, lagårdar och även den föderådsstuga som numera kallas "Pelle Molins stuga". En av Olof Nilssons söner Nils Olof Olofsson f 1831 tog över hemmanet i Jansjö tillsammans med sin hustru. Sex av deras barn föddes i Jansjö innan familjen flyttade till Lidgatu i Ådalsliden 1879.

Idag gjorde jag en tur till Jansjö och sökte upp den gamla gården igen i skogen. Gården är gömd av skog och träd, taket har rasat ner och mycket bråte ligger över allt inne i huset. Mitt i allt bråte upptäckte jag idag ett par gamla barnskor som jag inte sett tidigare. Skorna var riktigt gamla och väldigt sköra efter så många år. Jag kände mig rörd av att se de små skorna - det måste vara skor som trampats av barn från familjen Nils-Olof Olofsson..

Vid ett tidigare tillfälle hittade jag ett gammalt brev instucket bakom en fönsterkarm. Tyvärr kopierade jag inte brevet utan lät det ligga kvar på plats. Idag finns inte brevet kvar längre.

Igår fick jag som sagt anledning att titta lite mer på den här familjen igen. Några ättlingar till Nils-Olof Olofssons bror, nämligen Erik Peter Olofsson Lidström f 1832 , besökte Pelle Molins stuga och ville veta mera om den familj i Jansjö de härstammade från. "Pelle Molinstugan" hade ju en gång stått på deras förfäders gård! :)




"Nils-Olovs" stugan i Jansjö

Interiör från "Nils-Olofs"

Upphittade gamla barnskor i "Nils-Olofs"

Fr.vä: Erik Viktor Nilsson f 1882. Per August Nilsson f 1873. Hans Olov (Hampe) Nilsson f 1868, modern Märta Karolina Hansdotter f. 1843, pigan Betty Östin. Fotot är taget ca 1933
utanför hemmet i Lidgatu, Ådals-Liden.


Det två sista fotografierna är tagna utanför Nils-Olof Olofssons hem i Lidgatu ca 1933. 

Nils-Olof dog redan 1908 och hustrun Märta Karolina (som finns med på bilderna) dog 1934. Sönerna på bilderna förblev ogifta och bodde kvar på gården till sin död. Systern Helena flyttade hem till föräldragården i Lidgatu efter hennes makes, Olle Sjöström i Västanbäck Näsåker, död 1950.

"Nils-Olofs" hus i Lidgatu är idag en bystuga som används av hela byn för fester och sammankomster. Mer om det på Lidgatus hemsida.

Uppdatering: En av bröderna, Hans Olof "Hampe" Nilsson, var också en speleman! Här kan man läsa mer om det: http://hembygd.junselebyar.se/spelman/?p=5178


 / Familjen Nils-Olof Olofsson:

Nils Olof Olofsson var född den 14 januari 1831 i Västanbäck, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 26 oktober 1867 i Ådals-Liden sn med Märta Karolina Hansdotter. Hon var född den 3 maj 1843 i Moflo, Ådals-Liden sn. Nils Olof var först torpare i Jansjö, Ådals-Liden sn. 1879 flyttade familjen till Lidgatu nr 4, Ådals-Liden sn (3 3/4 seland), där Nils Olof blev bonde. Han dog i Lidgatu den 25 mars 1908. Märta Karolina dog 1934 i Lidgatu.

Barn:
Hans Olof Nilsson, född den 4 februari 1868 i Jansjö, Ådals-Liden sn. Han var hemmansägare i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Han dog ogift den 9 november 1959 i Lidgatu.
Nils Andreas Nilsson, född den 26 januari 1869 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 18 februari 1869 av smittkoppor.
Nils Andreas Nilsson, född den 19 maj 1870 i Jansjö, Ådals-Liden sn. Han emigrerade 1891 till USA.
Per August Nilsson, född den 6 mars 1873 i Jansjö, Ådals-Liden sn. Han var hemmansägare i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Han dog ogift den 1 juni 1955 i Lidgatu.
Katarina Helena Nilsdotter, född den 22 september 1875 i Jansjö, Ådals-Liden sn.
Henrik Jakob Nilsson, född den 8 februari 1878 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död den 28 april 1885 i Lidgatu, Ådals-Liden sn av scharlakansfeber.
Erik Viktor Nilsson, född den 13 juni 1882 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Han var hemmansägare i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Han dog ogift den 3 juni 1969 i Lidgatu.
Oskar Alfred Nilsson, född den 25 maj 1886 i Lidgatu, Ådals-Liden sn, död där den 3 juni 1886.
 
Hemmanet övertogs 1879 från Johan August Hansson Lidholm (1850-1922).

Källa: Magnus Johanssons hemsida: http://www.adals-liden.net/

lördag 21 juli 2012

Apotekshuset Sollefteå


Det gamla apotekshuset (till hö. i bild), numera Sollefteå museum och bibliotek, är ett av de fåtal hus som räddades från rivningshysterin på 1960-70-talen i Sollefteå. Det här fotot hittade jag i facebookgruppen "Sollefteå från förr", och jag tycker att det är ett fantastiskt tidsdokument från en tid som egentligen inte är så långt borta, men ändå så länge sedan...

Titta på husen, kläderna - hur skulle det vara att gå tillbaka till den tiden och uppleva hur det var då?

Jag skulle gärna göra det... ;)

Kan fotot vara från förra sekelskiftet...?


Uppdatering:

Fotot finns i Sollefteå bilddatabas. Där står att fotot är taget 1895. "Storgatan sedd mot väster, 1895. På höger sida garnhandlare G L Nymans hus , Apotekshuset,Carl Lundeqvist hus. På vänster sida missionskyrkan, Källgrens slakteriaffär, och längst bort skymtar Härnösands Enskilda bank."  Fotograf: Nils Gustaf Nilsson  (Tack för tipset Martin!)

Ett annat gammalt kort med apotekshuset i mitten. Årtal?
Apotekshuset i mitten

tisdag 10 juli 2012

Nils Erik Ritzén 1850 - 1926.

Jag har fått en samling gamla kort, urklippsböcker och album. Samlingen kommer från ättlingar till skräddaren Nils Erik Ritzén 1850-1926 och hans hustru barnmorskan Hilda Erika Ritzén född Wallinder 1861-08-11. Familjen bodde i Åsmon, Ådals-Liden och var ett välkänt par i Näsåker på sin tid. 

Samlingen av gamla kort, urklippsböcker och album har skänkts av en ättling till N.E. Ritzén. Den kommer främst från Ritzéns dotter Alfa Ritzén f 1895. Materialet kommer att överlämnas till bland andra Murbergets länsmuseum och Ådals-Lidens Hembygdsförening. Ett stort TACK till Gunnar Näslund! Jag kommer att vidarebefordra samlingen till ovanstående mottagare.

PS. Nils Erik Ritzén var bland annat en av Pelle Molins "välgörare" i Näsåker. Pelle Molin bodde tidvis hos Ritzéns i Åsmon under tider när han saknade husrum och mat. Pelle uppskattade dock inte alltid gästfriheten, och Ritzén var kanske inte heller alltid så förtjust över sin inneboende gäst.

N-E Ritzéns skriver i sin bok “Ur Öfvre Ådalens folkliv” från 1912 att han har låtit Molin få kost och logi en tid i skrädderiet. Molin ligger mest på sängen ständigt blossande på sin pipa – “Inte den ringaste tacksamhet visar han”! Pelle Molin t o m skäller ut Ritzén för att han väcker honom för tidigt på mornarna med sitt symaskinsknatter. Ritzén berättar också om hur han föreslagit Molin att samla stenar i forsen och måla på dem. Ritzén skulle sedan kunna åta sig att sälja dem för 5 riksdaler stycket, för att Molin på så sätt skulle kunna få in pengar till sitt uppehälle. Men Pelle Molin blir djupt kränkt och skummande av vrede utbrister han inför den chockade Ritzén: - Nej, bättre då att svälta ihjäl än att låna sin hand till ett så simpelt arbete!”


Gammalt foto från Åhs (Åsmon) i Näsåker


Fotot är taget utanför Nils-Erik och Hilda Erika Ritzéns hem i Åsmon. Möjligen är det paret Ritzén på trappan i mitten, dottern Siri med make Nils Näslund t.vä. och dottern Alfa t.hö om paret?

 
Stående från v. Ida Wallinder född 1872 Hömyra och död i Bölen 1936, Amanda Wallinder född 1854 Långvattnet död i Lillegård 1937, Valentin Wallinder född 1875 Hömyra emigrerade till Amerika och fanns 1910 i Itasca, Nils Erik Ritzèn far till lilla Alfa Ritzèn född 1895 Ådalsliden lutandes mot sin mamma Hilda Ritzèn född Wallinder 1861 Långvattnet död i Ådalsliden 1941. Deras far Salomon Jonsson Wallinder född 1829 Vallen död Hömyra 1916 och modern Christina Catharina
Ersdotter Engman född 1831 Lillselet död 1898 Hömyra. (Källa: Mia Wallinder)

 

N.E. Ritzéns hus i Åsmon, som även var postfilial på sin tid.


 

söndag 1 juli 2012

Familjen Lidfors, Rå Näsåker

För en tid sedan visade och skrev jag om ett gammalt kort jag fått, som har en aktuell spännande historik. :) Berättelsen är inte avslutad ännu, så jag kan inte berätta mera om det just nu . ;)

Men jag vill gärna visa dessa foton som jag nyligen fått, och som i högsta grad angår den familj som denna historia handlar om. Jag har fått de här unika fotografierna av en ättling till familjen Lidfors. Han har varit mycket vänlig och gjort stora ansträngningar för att jag ska få tillgång till dessa familjefoton.

Ett stort och varmt tack Hans F.!

Det första fotot föreställer stamfadern till familjen Lidfors i Näsåker. Erik Mikaelsson Lidfors f 1802 tog namnet Lidfors någon gång i början av 1800-talet. Hans farfar härstammar från Junsele. Erik Mikaelsson Lidfors dog 1885. Han var gift med Helena Månsdotter f 1819 i Multrå Sollefteå. Hon dog 1897. Paret bodde i Rå Näsåker och de fick 17 barn tillsammans varav 10 av dem uppnådde vuxen ålder.

Erik Mikaelsson var bonde, handlare, nämndeman och en av den tidens största skogsägare. Han var känd som en brutal och hård affärsman och har över huvud taget inget gott eftermäle i bygden. Många av hans barn har samma renommé som sin far. Mer om detta kommer senare.



Erik Johan Lidfors f 1877 i Rå, Ådals-Liden.
Erik Johan Lidfors emigrerade till USA 1903 och gifte sig 1911 med sin kusin Anna Elisabet Lidfors f 1882 i Minnesota dit de båda hade emigrerat. Det är om denna familj som den aktuella berättelsen egentligen handlar om. ;)

Bonden och nändemannen Erik Mikaelsson Lidfors 1802-1885 och hans hustru Helena Månsdotter 1819-1897.

Ingrid Margareta Sundvall 1854-1881

Ingrid Margareta Sundvall var Erik Johan Lidfors´ f 1877 mamma.

Johan Sundvall 1825- 1894 ohh Botilda Kristina Sundvall 1822-1902

Ingrid Margareta Sundvall f 1854 föräldrar och svärföräldrar till emigranten Erik Johan Lidfors .

Fortsättning följer! :)