Omsjö i Lidens socken av Richard Gothe

För några år sedan forskade jag en hel del på de s.k. Omsjöfinnarna; de första finnarna som bosatte sig i Omsjö i slutet av 1590-talet och dess ättlingar. Det blev en intressant forskning som jag kunde slutföra med god hjälp av en god vän, Rune Edström i Lövånger. På min hemsida finns en stamtavla av den förste omsjöfinnen Anders Andersson d.ä. utlagd.

Finnbygdsforskaren Richard Gothe (1883-1953) har i en bok från 1948 "Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland" gjort bebyggelsehistoriska undersökningar från 15-16- och 1700-talen och från den boken vill jag citera denna beskrivning över de första finnarnas bosättning i Omsjö.

Om finnbyn Grundtjärn, på andra sidan Storsjön, har jag skrivit om i ett annat inlägg - här.

"Liden var redan vid tiden för sexårsgärdens upptagning (1314) eget gäll. Genom k. förordning av 17 april 1885 ändrades sockennamnet till Ådals-Liden, för att undvika förväxling med Lidens socken i Medelpad, vilket då fick namnet Indals-Liden.

Bland de först upptagna byarna i socknen nämns det avlägset liggande Omsjö, enligt Hulphers ”äldsta byn, hvarets fordom finnar skola bott”

Våra äldsta kamerala längder bekräfta, att Omsjö redan vid 1500-talets mitt hade tvenne åbor, som tillsammans skattade för 18 seland. Sjön ”Vmsjöträsk”, nuvarande Storsjön, räknades också till bondeträsken denna tid. Den låg i sockengränsen mellan Liden och Anundsjö; ett råmärke Botarsten låg mitt i sjön. På Anundsjösidan kallas vattnet i regel för Grundtjärn, ehuru detta namn tillkommer ett litet vatten öster om Storsjön (Grundtjärn och Djuptjärn). I Lidens socken talar man om ”Ytterumsjön” när man menar östra delen av Storsjön.

Det blev finsk bosättning både på den västra och östra ändan av sjön. Den sistnämnda kallades Grundtjärn av Anundsjöborna, under det att Omsjö-hemmanet inom Lidens socken låg på ett ede mellan Omsjön (Storsjön) och Karfsjön. Från Omsjön rinner Um-ån genom flera smärre sjöar in i Ångermanälven.                          

En av de gamla gårdarna i Omsjö synes på 1590-talet ha övertagits av finnen Anders Andersson. Det är en tidig nedsättning så pass långt norrut och så avsides. Men man torde här kunna skönja en färdväg för finnarna. Från den nedre bygden vid kusten tog man sig upp till skogsbyarna Näs och Holm i Sidensjö, ibland kallade ”Sedersjö finnmarck”, ty där blev det en ganska folkrik fnnkoloni under 1600-talet. Så går vägen till Hermansjö i rågången Anundsjö-Sidensjö (Gammelgården där tycks vara äldsta nedsättningen) och därifrån uppåt Grundtjärn-Omsjön och till Kläppsjö finntorp, likaledes i rågången mellan Anundsjö och Junsele, varifrån man kommer över åt Gafsele-hållet i Åsele lappmark.

Anders Andersson finne i Umsjö (Omsjö) tog gifte från odalbygden (Lidgatu) och blev bofast. Han betalade t.ex alla sex terminer till Älvsborgs lösen (1613). När lantmätare Oluf Tresk avritade alla finntorp häruppe 1639, har han bara tagit med tvenne torpen på Anundsjösidan, alltså Grundtjärn, under det att Omsjö saknas. Det året har enligt boskapslängden Peder Andersson finne i ”Umasjö i Liden” 7 kor, 2 kvigor, 3 getter, och 10 får samt ett utsäde av 2 spänn. Enligt jordeböckerna räknades Omsjö som 8 seland. Fyra seland sköttes av Anders Anderssson och de andra fyra av hans broder Pål Andersson. Den sistnämnda flyttar emellertid 1664 till Södergård i Nätra socken, där han köpt sig ett hemman. Brodern Anders löste då Påls del i hemmanet för 160 daler k.m:t. En son till Pål flyttar från Nätra till Åsele lappmark, kanske via Omsjö, ty det heter i 1682 års DB, att ”Matts Pålsson i Umsjö vill upptaga nybygge på Cronones allmänning vid namn Gafsele-Hällan, 2 mil från öfversta byn i Junsele”. I 1660 års jordebok står åter Per Andersson skriven för de 8 selanden.

Tvisterna om rätt rågång mellan socknarna Resele-Liden och Anundsjö tycks vara av gammalt datum (se Jos. Westins ”Ångermanlands gränser”). Grundtjärnsfinnarna på Anundsjösidan ha faktiskt under ett par århundranden försökt komma under Liden, men deras ansökningar blevo städse avslagna. De påpekade, att de hade nio gamla mil till Anundsjö kyrka, och ”bara” fem till Resele, varför de önska ha både kyrkorätt där och få erlägga sina utlagor till det sistnämnda stället. Dessutom ansågo de sig bo inom Lidens rå och rör och tingsnämnden där intygar 1650, att Anundsjöbornas gett orätt namn (Grundtjärn) åt den ort där finnarna bo. Resele rå säges gå ända till Björnhusberget (som ligger sydost om Grundtjärnen, intill Orfvasjön och Kattajerfvi). Man passade även på att framlägga sina klagomål inför Kgl. Wästernorrlandskommisionen 1670. Grundtjärnsfinnarna säga sig då vilja ”åtnjuta ett landzens sunebref av 1505 om råskillnaden mellan Nordanskog och sunnan”, efter vilket de hörde till Resele gäll och icke under Anundsjö.

I ett par kartarbeten av lantmätare Nils Spole från 1703 omnämnes dels ”ett gammalt finntorp Omsjö på Lydens allmänning”, dels redogör Spole här för Omsjöhemmanets område: Åbo är nu för tiden Anders Erikson, som skattar för 8 seland. (se kartbild) Vid Jufvansjön jämte sockenskillnaden mellan Anundsjö och Resele pastorater har Omsjöman av gammalt där såväl som utmed den s.k. Um-ån haft dess förnämsta slåtter, vilka, oaktat att de äro belägna utom dess skatteskog och på allmänningen, äro alldeles omistliga för Omsjöman. Slått av starr och grovt stertingsgräs. Vacker fällningsskog jämväl näver- och lövskav, timmerfångskog och rikligt mullbete. Fiske i Omsjön och Karfvsjön efter gädda, abborre, mört och småsillen, som här kallas rapoxefisk, vilket ger en god näring i hushållet och i fiskeliga år samlar torrgäddor 4 eller 5 lispund till salu. Kvarn har Omsjöman avlägset i Umån. Bäckekvarn hemma vid gården. Ingen humlegård. Djurfång med älggravar och led, med bössa samt med flakar och lemmar för fågel och hare."