söndag 10 oktober 2010

En smått märklig historia och min länk till Östanbäckssläkten..

En berättelse i repris..

För ett par år sedan fick jag ett inlägg i min hemsidas gästbok från en ”Ingrid” i Stockholm. Hon hade en liten förfrågan..

Ingrid har en fastighetsskötarfirma på Östermalm i Stockholm och hon berättade för mig att hon ibland sparar en del gamla biblar, psalmböcker, böcker, kort och andra gamla saker som hyresgäster lämnat efter sig eller kastat. Saker som ingen vill ha kvar längre, men som Ingrid brukar spara i en lagerlokal en tid  tills de skänks bort eller kastas om ingen frågar efter dem. En dag råkade Ingrid titta i några efterlämnade böcker och anteckningsböcker och såg att böckerna innehöll personnamn och en bostadsort. I ett par av de gamla böckerna låg det några gamla kort och konfirmationskort av namngivna personer. Namnen och ortnamnen tydde på att böckerna tillhört samma familj; en familj vid namn Berglund från Hömyra i Junsele.

Ingrid sökte namnen ute på Internet och hittade till min hemsida, där några av familjenamnen finns med i mina antavlor. Ingrid kontaktade mig och visst var det så att de böcker som hon bevarat hade tillhört den berglundska familjen från Hömyra! Det kändes väldigt spännande och Ingrid och jag hade en lång kontakt innan jag så småningom träffade Ingrid och fick alla böcker av henne vid ett besök i Stockholm.



Några av böckerna; en bibel, ett par postillor, en teologisk skolbok som användes i skolundervisningen skriven av Doct. Eric Pontoppidan och ett par psalmböcker hade tillhört min farfars farfar kronobonden och nybyggaren Anders Berglund (1826-1904), en av grundarna av byn Hömyra i Junsele. I några av böckerna fanns även äldste sonen Aron Berglunds (1851-1927) namn inskrivet. Troligtvis övertog sonen Aron dessa böcker efter sin fars död. Aron Berglund blev sedermera skräddare och bypredikant i Hömyra. Det fanns även en psalmbok, några gamla kort och anteckningsböcker med Arons barn Lambert och Sallys namnskrifter i.

Ett av de gamla korten som fanns instuckna i böckerna var ett foto av en skolklass med ganska små barn. Jag gjorde en efterlysning genom att lägga ut fotot på nätet och i tidningen Ångermanland. Och jag fick ett par svar som bekräftade min teori att skolkortet var från Hömyra i Junsele. Några av barnen på skolfotot blev också identifierade:


Längst ner nr två fr. vä: Frida Berglund f 1921, troligtvis Fridas äldre syster Jenny f 1919 (båda barn till Martin Berglund 1882-1948) De två barnen till höger om Frida och Jenny kan vara deras kusiner Sally Berglund f 1918 (hon som förmodligen hade ägt böckerna som tillhört hennes farfar Anders Berglund ) och Gunnar Berglund f 1922 (båda barn till Lambert Berglund 1880-1965). Lärarinnan Jenny Skoglund. Kortet bör vara taget ca 1927-28. Alla barnen bodde i Hömyra.

Mer om fotot och lärarinnan Jenny Skoglund finns här.

Var böckerna kommer ifrån och vem som senast ägt dem har varken Ingrid eller jag lyckats utröna. Men troligtvis har böckerna  förts till Stockholm av Lambert Berglunds barn Sally eller Gunnar, som båda flyttade till Stockholm.

Det kändes lite som något av historiens vingslag när jag så småningom fick böckerna och de gamla korten i min hand. Jag fick hålla i de böcker som min farfars farfar en gång ägt och hållit i och som till sist, via en lång och något märklig resa från Hömyra i Junsele, hittades i en lagerlokal på Östermalm i Stockholm.

Tänk om farfars farfar hade vetat! ;)

Caisa (Katarina) Olofsdotter 1825-1928.

Min farfars farfar Anders Berglund 1826-1904 var gift med Caisa (Katarina) Olofsdotter 1825-1928. Caisa Olofsdotter var dotter till Olof Danielsson Ångström 1794 -1870 ohh Brita Stina Olofsdotter 1825-1908. Caisa Olofsdotter är min länk till den stora Östanbäckssläkten i Junsele.

Caisa Olofsdotters och Östanbäcksfamiljens stamfader hette Erik Persson 1707-1758 och hans hustru Brita Olsdotter 1699-1782, båda födda i Anundsjö sn. De bosatte sig 1730 i Östanbäck i Junsele sn och är upphov till många ättlingar. Till minnet av 250-årsdagen av deras liv tillsammans på ödehemmanet i Östanbäck  bildades släktföreningen 1980. Släktföreningen, med dess ordförande och eldsjäl Ulla Östlund i spetsen, har kartlagt och skapat en stor och diger stamtavla av ättlingar till Erik och Brita. Släktföreningen har som mål att kartlägga alla ättlingar till Erik Persson och Brita Olsdotter;  ett digert arbete som Ulla med beundransvärd energi oförtrutet arbetar vidare med. Hur många ättlingar finns det i din databas nu, Ulla?

Uppdatering / Ulla svarar i ett mail:
"Jag har för närvarande 9755 personer i databasen. Det är då nästan bara rakt nedstigande från Erich och Brita, naturligtvis ingifta makar men inte deras släktingar, som jag förstår, att de har i Långarydssläkten med sina 144000 personer." 
Tack Ulla!

Vart femte år arrangerar släktföreningen en flera dagars stor släktträff i Junsele som brukar samla många sentida ättlingar till Erik och Brita. Ett medlemsutskick med intressanta artiklar om släkten ges ut en gång om året. Inom en snar framtid kommer också en bok att ges ut om den stora Östanbäckssläkten. En bok som jag ser fram emot att läsa!

Östanbäcksföreningen har en hemsida där man kan läsa mera om släktföreningens verksamhet.  Där finns också stamtavlan utlagd.

http://ostanback.se/

Även på Facebook kan man hitta släktföreningen.

12 kommentarer:

Monet sa...

Vilken fantastiskt historia!!

Elisabet sa...

Ja, jag upphör aldrig att förundras över vad som kan hända på nätet.
Och vad man kan upptäcka!

Bra skrivet av dig dessutom.

Anita sa...

Monet: Ja, jag tycker att historien med böckerna är en riktig solkenshistoria!

Elisabet: Ja, internet är fantastiskt! Jag slutar aldrig att förundras vilka möjligheter internet ger..

reneesfotoblogg sa...

Tänk bara hur du hjälpte mig med Carl Otto Carlström! Tack än en gång!
mvh R

Anita sa...

Reneé: Tänk, det har jag nästan glömt! ;) Bara roligt att jag kunde hjälpa till! :)

Inkan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Inkan sa...

Ja ibland händer oväntade saker -men det var tydligen meningen att böckerna skulle tillbaka till släkten! Där ser man hur internet löser gåtor.

Jag brukar ju köpa böcker på loppis ibland och för många år sedan fyndade jag en gammal konfirmationsbibel från 1800-talet, som jag sedan skrev om på Anbytarforum- och tänk efter några år fick jag ett mail från en kille som av en ren slump hittat mitt inlägg. (han hade sökt på släktens
namn) Han ville köpa bibeln och överraska sin mor - det var nämligen hennes morfars bibel... Tänka sig!
Det var en glad yngre man som återfick ett släktminne.

Anita sa...

Inkan: Din berättelse påminner om min! Så roligt att kunna vara den som förmedlar en sådan släktklenod!
Internet ä r fantastiskt.

Anonym sa...

Fantastiskt inlägg Anita, hela historien är underbar, som om ödet vill att dessa dokument ska bli kvar oavsett vad folk gör med dem. Som du förstår enormt intressant för mig
Göran S

Anita sa...

Tack Göran! Jag blir verkligen rörd och glad över ditt beröm. Det här inlägget kommer också att publiceras i östanbäcksföreningens medlemsutskick. Kul!

Johannes sa...

Vad spännande! Jättekul att du delar med dig av dessa historier - det gör att man själv blir inspirerad att fortsätta med släktforskningen och allt som där tillhör! :)

Anita sa...

Tack själv Johannes för din kommentar! Ja, släktforskning är en spännande värld med många oanande överraskningar. ;)