Translate

söndag 7 februari 2010

Anders Peter Lidström på Storåsen


Anders Peter Larsson Lidström 1855-1936

Anders Peter Larsson Lidström 1855-1936 föddes i Västanbäck, Ådalsliden. Han gifte sig med Kristina Andrietta Rålén 1853-1932 som var född i Rå, Ådalsliden. Båda arbetade som dräng respektive piga hos bonden Erik Peter Lidström i Jansjö när de gifte sig i november 1878.

Paret flyttar efter äktenskapet till ett litet torp på Storåsen i Jansjö som ägdes av deras arbetsgivare hemmansägaren Erik Peter Lidström. Familjen kom att bo på Storåsen i femton svåra år. Anders Peter, som efter giftemålet tagit sig namnet Lidström, var en stark och duktig torpare, men torpet förmådde inte att försörja den stora familjen. Familjen utökades med tolv barn under åren på Storåsen, varav fem av barnen dog där i mycket späd ålder.

År 1894 flyttade familjen till Prästbordet i Västanbäck i Näsåker. Där föddes ytterligare ett barn. Fotot nedan är från familjens hem i Västanbäck.

Jag och min man har varit till Storåsen ett par gånger. Skogen har växt över och det enda som återstår är ett par grundstenar där huset en gång stod.


Fr.vä: Alfred Lindström, Andrietta Lidström, Karl August Lindström, Leo Lidström
Längst fram Anders Peter Lidström med barnbarnen Manfred och Harry.


Anders Peter Lidströms familjeträd har jag lånat på Magnus Johanssons hemsida här.

Anders Peter Larsson Lidström var född den 16 oktober 1855 i Västanbäck, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 17 november 1878 i Ådals-Liden sn med Kristina Andrietta Rålén. Hon var född den 5 maj 1853 i Rå, Ådals-Liden  sn. Anders Peter var först arbetare, sedan torpare i Jansjö, Ådals-Liden sn. Från 1894 blev han arrendator Prästbordet (Å), Ådals-Liden sn. Kristina Andrietta dog den 3 december 1932 i Prästbordet. Anders Peter dog den 27 mars 1936 i Prästbordet.


Barn:

Anna Helena Lidström, född den 30 oktober 1879 i Jansjö, Ådals-Liden sn. Hon flyttade 1909 till Kyrkefalla sn.

Margareta Elisabet Lidström, född den 19 mars 1881 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död den 28 juni 1901 i Prästbordet, Ådals-Liden sn.

Inga Kristina Lidström, född den 11 december 1882 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 28 oktober 1886.

Viktor Lidström, född den 22 mars 1884 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Katarina Petronella Lidström, född den 3 september 1885 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 11 november 1885.

Johanna Dorotea Lidström, född den 30 augusti 1886 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 11 december 1886.

Katarina Petronella Lidström, född den 30 augusti 1886 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 8 december 1886.

Eva Kristina Lidström, född den 24 december 1887 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 15 mars 1888.

Erik Daniel Lidström, född den 9 februari 1889 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Inga Lidström, född den 6 april 1890 i Jansjö, Ådals-Liden sn. Hon flyttade 1915 till Sollefteå sn.

Andrietta Lidström, född den 6 april 1890 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Leo Lidström, född den 28 juni 1891 i Jansjö, Ådals-Liden sn. Leo var arbetare i Prästbordet, Ådals-Liden sn. Han dog den 31 augusti 1920 i Prästbordet av lungsot.

Lydia Lidström, född den 9 maj 1896 i Prästbordet, Ådals-Liden sn.


Uppdatering:

Harriet har skickat mig kompletterande information om Anders Peter Lidström, som förstärker det renomé Anders Peter lämnat efter sig som en ytterst stark och driftig man. Anders Peter var dessutom en nykterhetskämpe, men han var trots det inte främmande för att, tillsammans med sina grannar, ta sig en färdsup före den gemensamma färden till julottan. Ett sympatiskt drag eller hur? ;

Så här skriver Harriet:

De här uppgifterna har jag fått av Paul Lundin:

"Anders Petter var känd för sin styrka. Han var arbetsledare vid landsvägsbygget Ramsele-Forsnäs samt vid Vigdåflottningarna. "N´Anders Petter på Storåsen" var cirka 178 cm lång, satt tillväxten, bred över bröst och bringa och stora släggor till händer. Han var otroligt stark och det går än idag skildringar om hans styrka.

Det berättas att några personer slagit vad med honom om han kunde bära hem en 100 kilos mjölsäck en sträcka på dryga milen. Vadhållarna kontrollerade saken och Anders Petter klarade gott vadet och hann också med att skjuta ett par järpar på vägen. En annan gång bar han en tunna sill på dryga 100 kilo i en mes på ryggen hem till Storåsen från Näsåker, och hann dessutom plocka en hink blåbär under vandringen.

Så slogs det vad om Anders Petter kunde frakta hem två mjölsäckar på ryggen, sammanlagt 200 kilo! Även denna gång klarade sig Anders Petter, för han var inte bara stark utan också slug. Han klarade av vadet så till vida att när han lämnade affären i Kläpp, så tog han ena säcken i handen, den andra i mesen på ryggen. Så efter en 500 meter lämnade han säcken han bar i händerna vid sidan av stigen, gick så någon kilometer till, lämnade mesen och gick efter den andra. Växelvis höll han så på tills dess att han kom fram till hemmet, men då hade han den sista hundratals metern burit på de bägge säckarna. Precis som då han startade, dvs med ena säcken i mesen på ryggen och den andra i famnen. Trots protester från vadslagarna bestämde emellertid en sammankallad jury, att Anders Petter trots allt klarat provet och vadpengarna.

Anders Petter deltog i Vigdåflyttet (flottningen, min not). En vår hade Anders Petter köpt sig en ny båtshake och vid ett tillfälle hade han, ovanför den s.k Ol Ersforsen i nedre delen av ån, huggit tag i en kraftig stock, men draget var stort och Anders Petter drogs med ut i forsen. Säkert skulle han ha drunknat om inte några kamrater i närheten lyckats få grepp om hans ben.

Släpp båtshaken; vi orkar inte hålla dig!" skrek kamraterna. "Men då går ju båtshaken förlorad" ansåg Anders Petter. Trots hans envisa ansträngningar drogs han allt längre ut i forsen. "Släpp båtshaken" skrek kamraterna gång efter annan. Den envise Anders Petter var mer eller mindre medvetslös när han omsider drogs upp på terra firma (på land, min not). Hans första kommentar när han omsider kvicknade till var: "Jäklar anamma, jäg tappa båtshäkan i alla fall!"


Ett stort TACK Harriet, som hittat dessa berättelser i hembygdsforskaren Paul Lundins efterlämnade anteckningar om Anders Petter Lidström på Storåsen.


Uppdatering 2 augusti 2012.

Jag har hittat en artikel skriven i början av 1950-talet av Paul Lundin som han skrivit under pseudonymen "Skogebo".  Artikeln belyser tydligt hur hårda villkoren var för Anders Petter när han ville få en egen jord att bygga och odla på i Storåsen. Anders Petter var tvungen att för köpet av sin areal på Storåsen utföra 60 dagsverk årligen till säljaren för all framtid. Den lilla mäniskans kamp mot Goliat upprepar sig även i detta sammanhang.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Roligt attt se dessa kort. Anders Petter var min farfars fars kusin. Jag har läst om honom i Paul Lundins uppteckningar. Hans enorma styrka och om att han var en nykterhetskämpe.
Harriet

Anita sa...

Harriet: Jag visste inte att du hade ett släktskap med Anders Peter!

Ja, det berättas att han bar en järnspis på ryggen de 1,6 milen från Näsåker till Storåsen. Då är man stark!

Ja, Anders Peter var nykterhetskämpe också. Det finns en rolig historia som Kenneth har hört av sin far. Anders Petter bodde ju granne med Kenneths farfar i Västanbäck, som du kanske vet. På juldagsmorgon var det vanligt att herrarna tog sig en färdsup före färden till julottan - och Anders Petter bjöd ofta Kenneths farfar på den färdsupen! ;)

Jag tycker Anders Petter verkar ha varit en mycket sund och trevlig herre! ;)

Barbro sa...

Jag har också stött på såna kraftkarlar i min forskning.
Som det där med att bära en järnspis bak på ryggen i flera mil.

Han, Anders Petter var säkert en sund och rejäl människa fast han tog en färdsup.
Jag har just läst massor av Lars Levi Laestadius bror, Petrus Laestadius. Lars Levi grundade ju Laestadianerna, en kristen rörelse som framför allt fick genomslag upp i Tornedalen.

Men i de böckerna, i Petrus Laestadius journaler från 1800talet är det gott om färdsupar och välkomstsupar, handelssupar, kokkött-supar, ressupar, kandidatsupar, milsupar och till och med ost-supar.
Det drogs nog fram flaskan i de flesta ärenden som gjordes av både kreti och pleti.

smulan sa...

Skogstrollet: Ja, det här med att bära en järnspis på ryggen har jag hört om andra kraftkarlar också.. Så det kanske inte var såå ovanligt? ;)

Intressant om Laestadius anteckningar om färdsupar! Färdsupar var kanske bara en förevändning för att ta sig en sup då och då ;)

Intressant också om laestadianerna och Laestadius journaler! En annan sekt vid den här tiden var sekten runt David Petander. Har du hört talas om den?

Barbro sa...

Det var så vanligt, tror jag med supar fram och tillbaka. Vad jag förstår så har kaffet i nutid ersatt suparna. Det var ett sätt att umgås som naturligtvis ledde till att många blev beroende.
Då trodde de nog att begäret efter sprit berodde det enbart på den personens bristande karaktär. De som blev spritslavar var ofta sedda som en lägre stående människa.
David Petander har jag inte hört talas om men Laestadianismen lever ju fortfarande kvar på många ställen.

Anita sa...

Skogstrollet: Jag tror ju också att en "sup" hörde till, kanske främst hos männen, vid olika tillfällen. Att jag nämner det i samband med Anders Petter var att han var en organiserad nykterhetskämpe. Men jag ser det som sympatiskt att han inte var så fundamentalistisk i sitt nykterhetstänk! ;)

Jag tror att sekten runt prästen David Petander mest var lokaliserad i Ångermanland och Västerbotten, om jag inte minns fel.. (Petander levde mellan 1875-1914, kollar jag upp)

Emmelinda sa...

LOL Farfar i miniformat lol coolt :)
Kan inte föreställa mig farfar så liten lol Tiny Harry va min farfar lol

Shauna sa...

"Thanks
Anders Peter Larsson Lidstrom was my great grandmother, Lisa Johanna Danielsdotter (born Jansjo 13 July 1865) half brother. If I have things
right. Lisa came to Canada 1908 with husband Per Johan Persson and 3 sons one daughter
wish I could read Swedish
Thanks Shauna"