August Lind (1853 -1940) i Westerås, Junsele

I mitt förra inlägg om skogsbyn Westerås/Västerås i Junsele skrev jag om besöket där och till den stuga som August Lind med familj hade bott. Det blev en trevlig utflykt till en skogsby som tidigare varit okänd för mig. Mitt intresse för denna familj kom sig av att August i sitt andra äktenskap var gift med en äldre syster till min farfar; Hilma Katrina Berglund född 1882.

Jag har fått en gammal tidningsartikel och ett kort med August och hans första familj av Ulrika i Umeå. Artikeln från 1937 handlar om hennes farfars farfar August Lind som skulle fylla 84 år samma år som artikeln skrevs. Tack Ulrika!





August Lind föddes i Ölme socken i Värmland den 11/8 1853 som äldste son till soldaten Olof Andersson Lind f 1831 och hans hustru Maria Stina Olsdotter f 1835. De fick sammanlagt nio barn tillsammans.

Till vä: August Lind som ung.

Vid 19 års ålder fann August stugan i Ölme för trång. Han lämnade hemorten och vandrade till Bofors där August fick anställning vid kanalbygget och senare som järnvägsarbetare på järnvägen mellan Bofors och Degerfors. Ett par år senare vandrade August vidare till fots från Nora till Köping. Därifrån tog August båt över Stockholm, Härnösand till Sollefteå.



Vid 21 års ålder kom August till Junsele där han så småningom fick arbete i skogen. Våren 1880 flyttade han till Westerås med sin nyblivna hustru och dotter. August arrenderade där ett torp av skogsbolaget för 175 kronor per år. Husen var dessvärre taklösa och skogsbolaget vägrade reparera, så August fick själv bygga nytt tak på torpet.

August Lind ohh Sara Caisa Adamsdotter med bland andra barnen Robert Emanuel (i Augusts knä) och Gustaf Adolf (sittande längst fram)


August gifte sig första gången 1879 med Sara Caisa Adamsdotter född 1860 i Tarasjöberget, Junsele. Paret fick sju barn. Sara Caisa dog redan år 1900 när yngsta barnet bara var två år. Hustrun dog under tragiska omständigheter i sitt hem. Läkaren som skulle komma fick höra att det var i stort sett omöjligt att ta sig till Westerås vilket gjorde att han avstod att åka dit, och Sara Caisa dog. Året efter gick en svår difteriepidemi i trakten. Tre av Augusts barn låg sjuka och vid det tillfället gjorde doktorn ett besök. Om barnen överlevde sjukdomen vet jag inte.



Fr. vä: Hustrun i andra äktenskapet Hilma Katrina Berglund och August Lind med barn. Vilka? Längst till hö. (sittande) Augusts son Robert f 1891. Kortet taget i hemmet i Västerås.


År 1907 gifte sig August på nytt. Denna gång med den nästan 30 år yngre Hilma Katrina Berglund född 1882 i Hömyra, Junsele. Hilma hade en dotter med sig i boet, Ester född 1904, och fick sedan ytterligare fem barn i äktenskapet med August.

Utanför huset i Westerås.

August arbetade i timmerskogen i 55 år och var dessutom flottningsförman i ditriktet. Han verkar ha varit en kärnfrisk, spänstig och aktiv herre som inte alltid var sina hustrur trogen. Det sägs att August hade flera utomäktenskapliga barn på bygden...

Anna, Hilma och August Lind. Sonen Theodor t.hö. Ca 1934-35. (Tack för fotot Stig Sahlin)

När artikeln om August Lind skrevs år 1937 var han fortfarande vid 84 års ålder aktiv med kor och höbärgning. August berättar också att det blivit mycket bättre i Westerås för snart skulle de få en väg till byn! Men någon "telefontråd och lysetråd" fanns inte och inte heller fanns någon handelsman kvar, där man kunde köpa fotogen till lampan..

August Lind dog 1940 i Westerås och hans hustru Hilma Katrina dog 1957.



                                            August Linds familjegrav på Junsele kyrkogård.


Om Westerås/Västerås nybygge i Junsele har jag fått följande av Göran Stenmark:

"Västerås är en liten s.k. fjällby i norra delarna av Junsele socken. Den nämns i kyrkans husförhörslängd första gången 1854 men själva nybygget noteras som beviljat 1855 med 48 frihetsår. Nybyggarna tilldelades dessa år utifrån den tid man beräknade att det behövdes för att få marken att kunna avsätta skatt. Mark behövde brytas och odlas samt att nödiga byggnader fanns innan man kunde få någon utkomst att bli skattebärande.

Noterat ”Westerås 24 seland ingår i half skatt 1891”

På avvittringskartan från år 1856 kallas Västerås för Tannsjö nybygge. I kyrkans husförhörslängd nämns det dock Westerås 1854 och i jordeboken där nybygget noteras som beviljat 1855 med 48 frihetsår.

Källor:

-Tidningsartikel i VK 1937
-Ulrika/ättling till August Lind
-Göran Stenmark


Uppdatering mars 2013.

"Ang. Västerås: Nybygge till Tannsjö i Bodum, hörde kyrkligt till Dorotea. Nybygge 1824,

skattelagt 1834, odlingskrav: 2 kappland per år av åker och äng så mycket som gick på ett lass.
Avvittring. 24 seland, uppodla
30 tunnland åker och odlingsmark. Hela arealen 1866 hektar.
Avverkningskontrakt mellan handelsmannen Thomas Thiis och åbon Erik Hällqvist, 8 seland och åbon Salomon Ersson 16 seland på 50 år . Kontrakt skrivit 3 okt 1875. säljarna hade samma dag fått lagfart på sina delar."

Tack Ulla Ramne, Junsele!