Kanske borde jag inte uttala mig i ämnet, för jag varken sett och hört Susan Boyle ännu, än mindre ser jag våra svenska talangjakter. Men - jag har väldigt svårt att tänka mig att Susan Boyle ens fått vara med på auditionsnivå i vårt land - givetvis inte i brist på talang, utan för att nöjesindustrin här hemma är mer cynisk och osentimental än på andra håll i världen. Här är det epitet som "Snygg-Erik" som visar vad som anses som viktigast...
Jag frös över hela kroppen då jag hörde låten. Tänk att kunna sjunga så vackert.
Angående Ptr's kommentar: Tror jag håller med. Här är det mer utseende och moderiktighet (hm) som gäller. Förmåga och kunskap kommer i andra hand. Åtminstone kan man få det för sig ibland.
Peter: Om du lyssnar och tittar hur illa den engelska juryn beter sig i den engelska Talent 2009, så tror jag inte att den svenska dito skulle bete sig så illa. Jag vet inte, men jag tycker det var avskyvärt att se deras reaktioner på Susans uppenbarelse före uppträdandet. Och vilken skillnad på ansiktsuttrycken när hon börjar sjunga! Men jag tror Susan Boyle visste vad hon kunde framföra... Hon var helt remarkable!
Evy: Ja, de här talangjakterna verkar vara mer av skönhets- och modelluppträdanden ibland än att talangerna kan sjunga. Jag är glad att Susan vågade framträda! Men hon visste vad hon kunde, tror jag.
Londongirl: Jag tycker också det är märkligt att ingen har upptäckt hennes sångtalang tidigare. Fast jag gissar att hon var en lokal förmåga, som många kände till.
Christina: Håller helt med. Det är länge sedan jag blev så tagen av en sångröst. Susan Boyle är ett naturfenomen.
Jag har som sagt ingen kompetens gällande hur de uppträder i "juryarbetet" i de olika länderna, där kan de säkert vara väl så hånfulla i England. Det jag undrar över är om en svensk motsvarighet till Boyle (eller Paul P.) ens hade fått chansen att ställas inför den officiella juryn, utan hade sopats undan redan i grovsållningen.
Peter: Det jag kan fundera över om en 48-åring i Sverige öht skulle f u n d e r a t över att ställa upp i en talangtävling typ IDOL? Jag har knappt sett IDOL, men jag har förstått att där ställer kreti som pleti upp..
11 kommentarer:
Åh, tack för den. Så underbart.
Ännu bättre!
mvh R
Kanske borde jag inte uttala mig i ämnet, för jag varken sett och hört Susan Boyle ännu, än mindre ser jag våra svenska talangjakter. Men - jag har väldigt svårt att tänka mig att Susan Boyle ens fått vara med på auditionsnivå i vårt land - givetvis inte i brist på talang, utan för att nöjesindustrin här hemma är mer cynisk och osentimental än på andra håll i världen. Här är det epitet som "Snygg-Erik" som visar vad som anses som viktigast...
Alltså Smulan :D
Jag frös över hela kroppen då jag hörde låten. Tänk att kunna sjunga så vackert.
Angående Ptr's kommentar: Tror jag håller med. Här är det mer utseende och moderiktighet (hm) som gäller. Förmåga och kunskap kommer i andra hand. Åtminstone kan man få det för sig ibland.
Hej från Evy
Åh vad den var fin! Tack för den! Egentligen är det helt otroligt att ingen fått upp ögonen...eller rättare sagt ÖRONEN för denna talang tidigare! :-)
Gudars vilken röst hon har! Och känsla.
Tack för länken!
Vonkis: Ja, visst är det underbart.
Reneé: Jag rös - det var så vackert.
Peter: Om du lyssnar och tittar hur illa den engelska juryn beter sig i den engelska Talent 2009, så tror jag inte att den svenska dito skulle bete sig så illa. Jag vet inte, men jag tycker det var avskyvärt att se deras reaktioner på Susans uppenbarelse före uppträdandet. Och vilken skillnad på ansiktsuttrycken när hon börjar sjunga! Men jag tror Susan Boyle visste vad hon kunde framföra... Hon var helt remarkable!
Evy: Ja, de här talangjakterna verkar vara mer av skönhets- och modelluppträdanden ibland än att talangerna kan sjunga. Jag är glad att Susan vågade framträda! Men hon visste vad hon kunde, tror jag.
Londongirl: Jag tycker också det är märkligt att ingen har upptäckt hennes sångtalang tidigare. Fast jag gissar att hon var en lokal förmåga, som många kände till.
Christina: Håller helt med. Det är länge sedan jag blev så tagen av en sångröst. Susan Boyle är ett naturfenomen.
Jag har som sagt ingen kompetens gällande hur de uppträder i "juryarbetet" i de olika länderna, där kan de säkert vara väl så hånfulla i England. Det jag undrar över är om en svensk motsvarighet till Boyle (eller Paul P.) ens hade fått chansen att ställas inför den officiella juryn, utan hade sopats undan redan i grovsållningen.
Peter: Det jag kan fundera över om en 48-åring i Sverige öht skulle f u n d e r a t över att ställa upp i en talangtävling typ IDOL? Jag har knappt sett IDOL, men jag har förstått att där ställer kreti som pleti upp..
Såg henne förresten i ett nyhetsinslag på teve igår. Det blev man också glad av :)
Ja, Christina, jag såg det också. En härlig kvinna!
Skicka en kommentar