söndag 22 februari 2009

Lidgatu del 1 av Paul Lundin

Jag har många bevarade tidningsartiklar och dokument som jag fått av hembygdsforskaren Paul Lundin. Jag vill gärna dela med mig lite av dessa artiklar - hans kunskaper om Ådalslidens byar och människor är ovärdeliga, och kanske tycker flera än jag att det är roligt att få läsa vad Paul har skrivit förutom det som redan finns nedpräntat i hans böcker.

Paul skrev ofta artiklar om naturen, människor och Ådalslidens byar i olika lokala tidningar och följande artikel var publicerad i Nya Norrland 11 februari 1961.

"Lidgatu - en bondbys storhet och fall.

Numera är Lidgatu i Ådalsliden en ringa och oansenlig by på gränsen mot Resele, men för ett par hundra år sedan var den stor och ansedd och räknades som en av övre Ådalens mäktigaste och burgnaste bondbyar. Därjämte anses den som en av Ådalslidens äldsta byar; redan på 1200-talet skall den ha varit befolkad om man får tro muntliga versioner, men sedan skall digerdöden ha avbefolkat byn under 1400-talet. Enligt skatteboken ska det 1550 ha funnits en åbo vid namn Gulle Trulsson, medan de muntliga traditionerna talar om en Gullik Törjelsson (Torkelsson). Troligen rör det sig om samma person.

Redan på 1600-talet ska det ha funnits en rik och mäktig storbonde i Lidgatu vid namn Jon Höksson, tillika även häradsdomare. Sonen Zacharias Jonsson blev fjärdingskarl (fjärdingsman).

Senare under 1700-talets senare del och fram mot 1850-talet, karaktäriserades byn av tre stora bondesläkter, kända för sitt goda intellekt och konstnärliga anlag. Det var släkterna Lidblom, Lidholm och Lidén, av vilka flera medlemmar kom att sätta djupa spår såväl inom som utom bygden: Anna Helena Lidblom (Pelle Molins mor) och Zachris Persson; den berömde träsnidaren. Lidblom var f.ö. den välkända s.k. klockarsläkten där klockartjänsten vid Ådalslidens kyrka gått i arv under fyra generationer.

Den förste som använde det lidblomska släktnamnet var länsmannen Zacharias Johansson född 1801. Han var son till klockaren Johan Andersson, om vilken är antecknat att han som 44-årig änkeman år 1790 ingick nytt giftermål med den 19-åriga bonddottern Kerstin Philipsdotter från Rå. I detta äktenskap föddes den förut nämnde Zacharias år 1801, men han avled redan 1841 endast 40-årig. Fadern (klockaren) däremot blev över 90 år och avled 1837. Zacharias hustru hette Magdalena Lidén och var av Lidénssläkten."

Fortsättning följer här.

Om Klockargården i Lidgatu

2 kommentarer:

Jom Manilat sa...

Jag har många gånger passerat Lidgatu och har alltid tyckt att byn varit litet speciell med alla timrade byggnader (byggningar) i falurött.

smulan sa...

Jom! Vad trevligt att du passerar våra trakter ibland! Ja, Lidgatu har flera fina gamla byggnader även om jag tror att många har förändrats en hel genom åren.