Apropå boken om Röån fick jag påpassligt ett kåseri av Mats Rosin i VF (Västerbottens folkblad) igår.
Mats Rosin - som för övrigt har rötter till Junsele - skriver i kåseriet om sina hemtrakter i Junsele och om röånsboken som Jerker Sjödin nyligen gett ut. Mats Rosin nämner i kåseriet om Jerkers far Nicke Sjödins underbara dikt "Lagledarn". Som Mats skriver är det en dikt som för alltid finns inristad i svensk fotbollslitteratur:
"Det skrivs mycken hedervärd bygdehistoria i detta land. Men här märks det direkt att en yrkesskribent varit i farten. Det är flykt över framställningen. Men han har inte slarvat med arkivstudierna heller. Och människorna i byn, både nuets och det förgångnas, tecknas verkligen med all respekt, humor och ödmjukhet de förtjänar.
Några av dem läser jag förstås om med särskilt intresse. Jag minns dem ju själv: Hjalmar Eriksson, den myndige s-politikern och möbelhandlaren. Röåns egen Kamprad. Liksom – givetvis – Nisse Johansson, cykelreparatör och legendarisk lagledare. Han som under en match i Helgum till sin från Uppsalastudierna sommarledige centerhalv ropade:
– Lägg straffn du NilsEric, som ha tege studentn!
Att en sån coach numera genom Nicke Sjödins ”Lagledarn” för evigt finns inristad i svensk fotbollslitteratur är verkligen inte mer än rätt."
En bra dag önskar jag alla och läs gärna hela Mats Rosins kåseri. Tack snälla Rune i Lövånger som skickade mig kåseriet! Och TACK Karin som skickade mig "Lagledarn".
Läs och njut!
Lagledarn.
Lagledar va du
bar väskern å läst´n
å remnåla häri keps´n.
Om vi låg ônner
vä 5-0 i halvtid sa du:
»Dä gå fint, pojka.
Vi ta dom«
Sen förlore vi
vä 9-0
å kaste lerbôxern
å benskydda på däg
å lova ti härms´n:
»Aldri mer nan fotboll.«
Men du tänne pipa å sa:
»Näste söndag ha vi Tåsjöa.
Dom ta vi.«
Ende kritiken du hade
va då vi sköt för löst:
«Si hôr han skjut!
Timotejen viks int!«
Men om dä va hårlskôtta
va´nt du sä noga
vart boll´n for:
»Jävla bra skôtt!
Hadd ä dänne gått in
hadd ä vorte mål!«
Lite retfull
kônne du vära,
å en gang skrek du
sä dä hörles
över hålv e Helgum:
»Lägg straffen du,
Nils Eric,
som ha tege student´n!«
Fali sne´n straff vart e.
Inge mål,
inge stabbskôtt ens.
Dä vart inkast,
å inge mer straffläggning
för min del.
Men bra mycke poänga
skräpa vi ihop
tack vare taktiken
du lärd oss
då dä stog 0-0:
»Spärk en
åt hälvet!«
Hur feck du na pengar
å räck tell?
Int´ fanns nan Bingo
å int´ feck vi na tå kommun.
Lik förbannat
åkt vi buss
bå åt Graninge
å åt Norråker.
Ibland feck bussförarn
spela vänsterytter.
Han va int´ sämst.
Nicke Sjödin
13 kommentarer:
Jag har Lagledar´n, Smulan - men den är ju väldigt lång.
Tack för mailet, förresten. Det blir svar så småningom.
Karin!
Ett varmt TACK! Jag ska genast lägga ut den.
Jag har hört Nicke läsa Lagledarn vid ett par tillfällen - och då är den som bäst.
Inkan! Dikten - eller vad man ska kalla den - tror jag kan vara svår att förstå för alla "utsocknes". Dikten är egnentligen så lokal, men ändå så allmängiltig för hur det var "förr". Och som med allt Nicke skriver, så är det med mycket innehåll och känsla för rättvisa värden.
Härligt :-D
Som född Norrlänning, men levandes i exil sedan 36år, så förstod jag ändå målet. Man får det kanske med sig via modersmjölken - förståelsen (hihi)
Evy
Det är nog modersmjölken, Evy....!:)
Inkan! Skickar dig ett mail.
Smulan,
jag var på jobbet idag och vi pratade under fikarasten bl.a om dialekter. Jag är en liten minoritet idag av Jämttlänningar och för övrigt även andra utvandrade från de norra delarna av Sverige.
Nåväl, en akademisk utbildad dam uttalade sig om "norrländska". Jag reagerade då och frågade, hur låter den. Damen blev något förlägen och förtydligade för mig att det egentligen var "Luleå-mål".
Jamen - säger jag då ska du också säga så och inte generalisera.
Jag är rent ut förbaskad hur man generaliserar det norrländska tungomålet. Jag är Jämtlänning och då är det "Jamtska med en brytning av Ragundamål", som jag pratar. Det är definitivt inte, småländska, skånska eller värmländska. Förmodligen har det inte så mycket om detta inlägg att göra - men jag måste bara få uttala mig - och nu är det gjort.
Mvh Martin B
Hej Martin! Kul att höras igen!
Oj, oj - det finns ju hur många norrländska dialekter som helst! Bara i skogsbyn 6 km bort har de en alldeles säreget sjungande dialekt. Jag hör direkt om någon kommer från Junsele eller Ramsele - tre mil bort. Även Röån har ett eget mål :)
Ha det så gott!
Smulan
Smulan,
vi måste försvara våra dialekter tycker jag. Vi kan inte acceptera att man säger "norrländska". Mig veterligt existerar inte detta tungomål. Det finns inte heller "Svealändska" eller "Götaländska". Det måste bli en förändring hur vi uttalar oss om vårt eget tungomål. Vi accepterar att man säger att det är skånska, småländska, värmländska, dalarnamål, västgötska,göteborgska, östgötska, stockholmska mm. Egentligen finns rikssvenskan i Nyköpings-trakten och vi har en "släng av" det alla födda i Sverige. Denna förbistring inom "tungomålet" i Sverige, kan det ha med Gustaf Wasa att göra - jag tror det - utan att kunna hitta bevis.
Mvh Martin B
Oj, det var ord och inga visor det där Martin :-D Tog åt mig direkt och kollade vad jag skrivit här ovan. Jag är en Ångermanländska i exil - så nu blev det rätt. Men även norrländska då jag har både Västerbottniska och Sundsvallsmål i mitt tal. Av någon underlig anledning kan jag inte tala min barndoms dialekt (Sollefteå) men då jag läser dikter som den här på bloggen så blir det liksom rätt av sig själv. Mycket mysko.
Ha en skön helg från Ångermanlänningen/Medelpadingen/Västgöten Evy :-D
Evy anonym,
det var inte på något vis riktat mot Dig. Jag ser det hela mera generellt. Jag är så "förbaskat" less att höra från andra att min norrländska finns kvar (trots 50 år i Mälardalen). Om jag då hör det från t ex en Göteborgare, brukar jag svara: jag märker att din götaländska också sitter kvar, samma svarar jag till en skåning.
Mvh, från en f d Jämtlänning men född i Sollefteå
Hihi :-D Vet jag väl att det inte var riktat till mig, men jag fick ändå en tankeställare. För vi har ju trots allt en förmåga att säga Norrlänning om alla som kommer från orter norr om Dalälven. Och ändå finns det ju inte en gnutta likhet mellan en dalmas, en ångermanlänning eller en västerbottning, för att bara nämna några.
Kul att prata med en fd Sollefteå-bo. Själv är jag född på Remsle...
MVH Evy
Tack för vackerorla om äldstpojken och mig.
Jag kör också med uttrycken svealändska och götaländska.
För 19 år sedan stod jag utanför en järnvägsstation i södra Sverige och läste på dataskärmarna vart tåg skulle gå - det var Alingsås, Herrljunga, Vänersborg.
Och så Norrland då.
Då tänkte jag mig att en flicka från Herrljunga via en bekantskapsannons i Norrländsk Tidskrift beslutat sig åka till Norrland. Här köper hon biljett.
Till Norrland vill jag fara, herr SJ-konduktör,
för där bor allra kärestan min - en VVS-montör,
jag ser att över Hallsberg klockan arton och tjuett
det går ett tåg, så sälj mig nu till Norrland en biljett,
i Norrland aldrig förr jag haft i kärlek nån affär,
ej ens vatt dit, så ropa ut, herr konduktör, när vi är där,
när jag hör "Nästa Norrland" skall jag med ett glädjetjut
hopplocka mina prylar samt ur tåget störta ut,
och skulle jag ha somnat, vilket knappt är någon skam,
så väck mig då en kvart förrns vi till Norrland kommit fram,
vad då, jag har ju sagt vart jag vill åka - är ni galen,
jag ska ju stiga av i Norrland vet jag - på Centralen.
Tack snälla Nicke för den underbara berättelsen om "Norrland"!
Skicka en kommentar