Det sista fotot visar rester av det gamla värdshuset på Fransåsen. Egna foton.
När Gustav Vasa började dokumentera och beskatta Sveriges befolkning på 1500-talet, kunde vi på allvar börja följa byar, vägars och befolkningens utveckling i vårt land. I Ångermanland dyker den första skattelängden upp 1535 och där står för första gången namnen på byar och jordägande bönder. De äldsta byarna i Ångermanland låg placerade efter Ångermanälven. Norr om Junsele fanns endast samer till 1600-talets mitt då Åsele började befolkas av finnar.
På båda sidor om Ångermanälven fanns under den senare medeltiden s.k. ridvägar som var grenar av den s.k. Norrstigen efter kusten. Längs den östra delen av Ångermanälven fanns en gammal ridväg som från Ådalsliden gick rakt över skogarna till Mo i Junsele. Ungefär halvvägs från Ådalsliden till Junsele fanns det tidigt ett gammalt viloställe för resande och deras hästar att vila ut vid. Det stället fick namnet Fransåsen. Vid mitten av 1700-talet byggdes en raststuga för dem som reste efter ridvägen; ett värdshus som man än idag kan se rester av.
Ungefär vid samma tid började ett nybygge att anläggas på Fransåsen. Fransåsen utvecklades till en ganska stor och periodvis folkrik by som så småningom avfolkades runt 1950-talet. Fransåsen är idag ett populärt utflyktsmål för vandrare och andra, och på senare år har hembygdsföreningarna i Junsele och Ådalsliden hjälpts åt att restaurera och uppföra en del av de sista kvarvarande stugor som finns kvar på Fransåsen.
Häromdagen gjorde min man och jag ett besök till Fransåsen igen; denna anrika och vackert högt belägna plats i skogen. Vi vandrade längs gamla stigar till det som finns kvar av Fransåsens, Storhöjdens och Storåsens nybyggen. Nybyggen som bara för några decennier sedan beboddes av familjer, men som idag ligger öde.
Flera inlägg om Fransåsen:
Gamla kort från Fransåsen.
De sista nybyggarna på Fransåsen.
Fransåsen igen..
Uppdatering:
Historik om Fransåsen av Göran Stenmark, Junsele.
Fransåsen finns ej nämnd i handlingar före år 1765, men enligt Abraham Hulphers beskrivning över Norrland från år 1780 skall det sedan fordom ha funnits en raststuga där för de som färdades Ridvägen över skogen mellan kyrkorna i Ådals-Liden och Junsele. Stavades ofta i äldre tider Frantsåsen.
I Häradsskrivarens mantalslängder nämns Fransåsen första gången 1765, då den "Bärgas och upodlas af Per Jacobsson i Eden och Junsele Sokn". Denne står noterad på platsen t.o.m. 1768 och kom aldrig att bosätta sig där, utan var hela sitt liv bonde i Eden. Därefter noteras platsen som öde t.o.m. 1774, då vi finner nybyggaren Nils Nilsson där med sin familj. De kom närmast från byn Häxmo, där de bott sedan Nils 1760 gift sig med Dordi Johansdotter från byn Ås. Åren 1772-73 noterades som sockenskomakare, och noterades även i byn Krånge.
Det kan även tilläggas att sockenpredikanten Nils Flodstedt i Näsåker, under denna tid nyttjade platsen som fäbod, på vilken han fick resolution 1771. I mantalslängderna noteras Nils som nybyggare på Fransåsen fram till 1790 då han genom sin ohälsa upplåter nybygget till svågern Johan Olofsson, vilken vid denna tidpunkt var dräng i Norrtannflo i Resele socken.
I ett kontrakt daterat den 19 april 1790 kan vi läsa följande:
"Som jag för mit Skukliga tillstånd ej mäktar förestå mit Nybygge Fransåsen kallat, alt der före uplåter jag till min dotter Anna jemte des til tängta man Johan Olofsson ifrån Nortanflo, att nu genast Emot taga Nybygget i denna wår, samt få för sig och efterkommande arfwingar få äga och om råda halfwa Nybygget Fransåsen, men den andra halfwan skall de uppehålla till dess min Son Eric blir myndig will han då lemna sin del står honom frit, men med förbehåld at min son Eric skall hålla sig hemma och arbeta efter förmågan samt der emot njuta sles Kläder, och äfwen om hösten få sloga eller fånga någon fogel til sin fördel, men för öfrigt så skall min Son svara hälften uti de omgälder som han ärfodras wid .... Skatt Lägning, och emot ofwannämnde Contract skall då gå mig till handa med föda och Skjuts så Länge de behålla hella Nybygget, men Lemnade ifrån sig den andra halfwan så skall den som emot ... den samma Bestå mig halfwa födan och Skjöttsel, men skulle Johan Olofsson upodla någon mera åker medan Son och omyndig skal han för sin del få behålla utom delning detta, och i händelse min son Eric inte Behöfwer sin del af Nybygget så skall min dotter och Johan Olofsson få Lösa den andra hälften af nybygget framför någon annan, hwilket wi med wåra namn i witnens närwaro giorde och Beslutit.
Fransåsen den 19 april 1790"
Enligt kontraktet skulle Johan Olofsson och dottern Anna mottaga halva nybygget, och den andra halvan skulle finnas till hands när sonen Erik blev myndig. Denne kom ej att bli bofast på nybygget, utan blev senare bosatt i byn Bysjön i Junsele.
Den 5 september samma år ingick Johan Olofsson äktenskap med Anna, och den 8 november fick han resolution (=beslut) på nybygget genom Länsstyrelsens Landskontor genom den ansökan han insänt den 1 juni.
/ Göran Stenmark, Junsele
Igår kväll lyssnade jag på underbar jazzmusik i en mycket speciell miljö. Mannaminne är ett fantastiskt och speciellt livsverk, skapat av paret - Barbro och Anders Åberg - som med stor lidelse och personligt engagemang skapat detta storverk mitt ute på landsbygden vid Höga kusten. Det är beundransvärt.
