Häromdagen fick jag äntligen tillfälle att besöka ödegården i Högland vid Hermansjön (tillhör Skorped). Jag hade glädjen att få kontakt med Sören Byström i Aspeå strax innan han dog förra året. Han växte upp på Högland, och tanken var att han skulle följa med mig till Högland och byarna runt Hermansjön och berätta om de platser som han älskade och kunde så mycket om. Tyvärr dog Sören innan vi hann träffas. Nu har jag sett Högland, och jag kan förstå Sörens känsla för sitt barndomshem.
Mer om Hermansjö:
http://smulansblog.blogspot.se/2013/10/hermansjon-i-anundsjo-och-resele-socken.html
http://smulansblog.blogspot.se/2013/10/slaktbesok-fran-usa.html
http://smulansblog.blogspot.se/2013/10/hermansjon-i-anundsjo-och-resele-socken.html
http://smulansblog.blogspot.se/2013/10/slaktbesok-fran-usa.html
 |
| Så här såg samma stuga ut 1959. Den gamla rönnen fanns redan då. Tack Leif Hellström! |
6 kommentarer:
Jag kommer från Jonna Jinton och hennes blogg. När jag fick se bilderna från det gamla huset med egenhändigt gjorda trädgårdsmöbler blev jag nästan stum, tittade på bilderna hon visade, dina bilder här, blev jag förflyttad många många år tillbaka i tiden, den tid då människor en gång gått där, verkat och levt sina liv på sina egna förutsättningar.
Jag kan ser dem sitta vid sina trädgårdsmöbler en stunds vila, vid sitt förmiddagskaffe eller kanske eftermiddagskaffe innan de reste sig igen för att fortsätta sitt arbete på gården. Naturligtvis ska man visa vördnad och respekt över en plats som den, jag blir alltid lika sorgsen när jag ser ödegårdar och dess boningshus, för en gång har där varit skratt och glädje, kanske barn som skuttat omkring som vi själva gjorde som små.
Det spelar ingen roll vilken blogg, sida jag kommer in på när det har med det gamla från förr att göra, blir jag lika fascinerad av bilder på människor från förr som en gång gått här på jorden långt före oss, och en gång skall vi var dem som levde för många många år sedan och så kommer det att fortgå!
För rätt många år sedan var vi några st som körde omkring lite på måfå en sommardag. Vi stannade till vid en mindre väg tittade upp mot en ganska så brant sluttning, längst upp såg vi en gavel röd med vita knutar. Vi beslutade oss för att försöka gå dit upp, vi kom upp och då såg vi att det var en ödegård. Tog det lite lugnt innan vi gick till baksidan av huset, en dörr stod öppen och vi gick försiktigt in, golvet i hallen hade så smått börjat gett vika, inne i köket stod grytor på järnspisen, mattallrikar - bestick på köksbordet. Rummet intill var fullt möblerat i soffan fanns avtryck som om någon nyss legat där och vilat en stunds. Där kände jag att nu ska vi gå ut härifrån, vi viskade hela tiden allt för att inte störa. Känslan jag fick av allt det vi såg var att dom som bott där bara gått rakt ut genom dörren efter middagen för att fortsätta sitt arbete på gården, men aldrig kom hem igen.
Jag har en enastående fascination för gamla gårdar och människor från förr, känner sådan gemenskap med allt sådan förmodligen för att jag har en gammal själ, och ser mer än det flesta skulle se oavsett vad det är för något. Tror du förstår utan att jag behöver förklara mer!
Tack för att jag genom Jonna kunde hitta hit till din blogg!
Bästa hälsningar till Dig/Erika
Norra Sverige är det som väcker min största intresse. Och ett land för mig är inte bara landskapet utan mest är det de människor som bor och har alltid bott där. Det som du skriver är läst också i Ryssland (Sankt-Petersburg).
Tack Erika för din fina, innehållsrika kommentar! Jag blir också alltid lika fascinerad av gamla gårdar och platser där jag vet att människor har bott och arbetat ofta under mycket tuffa förhållanden och annan tid. Högland är ett intressant plats med mycket intressant historia. Jag har skrivit om platsen i flera inlägg på min blogg. Mer kommer så småningom. Allt gott!
Norra Sverige är det som väcker min största intresse. Och ett land för mig är inte bara landskapet utan mest är det de människor som bor och har alltid bott där. Det som du skriver är läst också i Ryssland (Sankt-Petersburg).
Så roligt att du tittat in på min blogg, Alexander! Ja, det är människorna som gör en plats intressant. Börjar man forska lite om människors livsöden på en plats så hittar man alltid fascinerade levnadsöden. Många hälsningar!
PS.
Söndag 24 juli 2016 kommer filmen "Vackerlandet" att visas i Murbergets museum Härnösand. Den handlar om Högland och om och med Sören Byström som växte upp på Högland. Filmare Björnola Lind.
Filmen visas i Murbergets museum Kl. 12.00, 13.00, 14.00.
http://www.murberget.se/se-och-goera/kalendarium.aspx?id=212&cid=3166
Skicka en kommentar