fredag 27 augusti 2010

Omsjö på 1950-talet

Badplatsen vid Karvsjön 1950-talet

Jag fick ett mail igår som gladde mig. Skribenten berättade om sin barndoms somrar i Omsjö på 1950-talet, och jag har fått lov att lägga ut hennes berättelse här.

Tack Ulla för att du delar med dig!


"Barndomens somrar var bad i Karvsjön och Storsjön, åka hölass med farbror Per, vara i lagårn med tant Hädda då korna skulle mjölkas. Per och Hädda var ingen släkt med mig men jag tilltalade dem så. Jag var i vår sommarstuga med föräldrar och syskon, stugan låg inte långt från deras hus nere på Bränna i Omsjö. Sommarstugegrannen farbror Henry och tant Ellen (inte heller någon släkt) bodde i en stuga som varit farbror Pers föräldrahem och deras barnbarn brukade vara där på somrarna, så vi var ganska många barn då våra kusiner kom och hälsade på. Handlade gjorde vi hos lill-Anna i hennes lantbod, å, vad jag tyckte att det luktade gott därinne. Pers postväska hämtade vi ibland och den fanns inte så långt från lill-Annas gård, det var väl fler postväskor där tror jag. Innan vi kom fram till lill-Anna var jag lite rädd ibland då vi gick förbi kolonin, tyckte att det var så många barn där.

Slåttanna var ju spännande för oss stadsbarn (Sollefteå), och ibland fick vi följa med ända upp till byn, vi åkte förbi Jonassons gård (tror att de hade en telefonväxel på den tiden) och torpet där Per slog ängarna har jag glömt vad det hette, tyckte att det var väldigt fint där, är säker på att det är torpet, med två hus och ett rejält båthus nere vid Storsjön. Gården inte så långt från Karvsjöns badplats, har jag för mig att de också hette Eriksson, där hämtade vi postväskan på senare tid. Grindslantar tjänade vi på att öppna grinden nere på Bränna, någon gång var vi vid byns grind. Per blev inte glad på oss då vi hade haft svampkrig vid grinden en gång, men vi fick städa upp efter oss. För pengarna köpte vi glass ibland och det var inte så långt från byns grind som jag kommer ihåg det.

En lång båtfärd gjorde vi en gång ända till Grundtjärn tror jag att det var. Fisk från Storsjön, mjölk, ägg och täte från tant Hädda, täten fyllde vi själva på med mjölk som vi köpte från Hädda. Pannkakorna i Omsjö var de godaste jag ätit gjorda på hemägg och mjölk från korna som betade i skogen. Sommarstugorna nere på Bränna finns kvar, har varit förbi och hälsat på de nya ägarna med mina döttrar för flera år sedan, då var Pers hus till salu.

Hälsningar från Ulla Ringström."

3 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken härlig känsla det ligger i den lilla berättelsen. Minner om mina somrar hos mormor och morfar, där vi fick hjälpa till med höbärgningen. Då var vi många kusiner som samlades på gården och vi lekte och hade mycket roligt.

Det är stor saknad efter tider som flytt, och det värsta är att de kommer aldrig tillbaka. Livet kommer aldrig mer att bli så enkelt som det var då på 50-talet, när mobil och dator inte ens var påtänkta.

Hej från Evy som INTE vill ha höst riktigt än ;-)

Anita sa...

Hej Evy! Ja, jag kände också riktigt stämningen från 50-talet i Ullas berättelse. Jag känner så väl igen mig från den tiden. Tänk vad enkelt och okomplicerat allt var då!

Just idag har jag bråkat och bråkar fortfarande med datorn. Åh, vad trött man blir! Ibland vill jag bara kasta datorn i sjön och aldrig använda den mer...

Är ni färdiga med skörden nu?

Kram Anita

Anonym sa...

Nej Anita.

Vi har nog skördat knappt hälften för det vill ju inte sluta regna. Mycket frustrerande att se hur säden lägger sig och blir fulare för var dag, när den var så fin. Men det finns inget annat att göra än att vänta och hoppas.

Det skulle nog inte vara helt fel om man kunde göra sig kvitt datorn med alla dess måsten. Finns nog inget som så effektivt binder mig fast som just alla dessa grejer som ska kollas på datorn varje dag. Mail, msn, facebook, väder och bloggar. Tar ju flera timmar i anspråk varje dag, timmar som skulle ägnas åt långa promenader eller goda böcker. Men min karaktär är inte vad den borde vara, alltså sitter jag här :(

Hej igen från Evy