onsdag 25 februari 2009

Lidgatu del 4 av Paul Lundin

Sista delen av Paul Lundins artikel om "Lidgatu - en bondbys storhet och fall":

"Av de andra Erssönerna blev Per Ersson född 1777 en mångsidigt kunnig man, som kunde stä´blod och bota såväl folk som kreatur. Han blev huvudman för de s.k. Pell Pers´- och Nicke Pers´ släkterna, av vilka flera medlemmar blev duktiga i att bota såväl folk som kreatur.

Hans Ersson född 1780 hette en annan av dessa "Lidénare". Om honom är känt att han blev bonde i Norrmoflo och nämndeman efter svärfadern. Från honom härstammar bland andra släkterna Sundin och Hellman.

Men det kom nya tider, som i grund skulle ändra den gamla byns levnadssätt och traditioner. De gamla dog ut, ungdomarna emigrerade till Amerika eller gick till sjöss, och de stora milsvida bondeskogarna lades under bolagsväldet. Och vad beträffar gårdarna - Klockargården och de Lidholmska och Lidénska stamgårdarna - blev de säten för skogspatroner och deras hantlangare. Lidgatus bondekultur försvann efter en stor glansperiod under många sekler. "

Mer om Lidgatu - gamla kort och artiklar - finns under etiketten Lidgatu.

2 kommentarer:

Inkan sa...

Fantastiskt intressant att läsa- svensk historia i sin prydno.

Kul med namnet "Klockargården" - jag har även Klockargården eller "Klockars" på mål därmin farfars familj och släkt huserade.
Och min farmor härstammade bl a från "Klockars-släkten" i Älvros.

Och namnet kommer av att tillbaka i tiden så var en förfäder socknens klockare - ibland var det ett uppdrag som gick i arv från far till son.

Och angående gårdagen Smulan - så finns svaret på min blogg:)
Undrar hur länge det dröjer innan vi avskaffat det hela och slipper ge dem alla bidrag i miljonklassen.
suck.

smulan sa...

Ja, du Inkan, den dagen känns långt borta...