Translate

torsdag 11 december 2008

Only in New York kids...

Fotograf Thomas Nilsson

Jag hittade den här bilden med inkluderande rubrik på en blogg.

En gång i mitten av 1970-talet vankade jag runt på New Yorks gator, upp och ner, i över en veckas tid. Jag bodde på ett mediokert hotellrum och mitt i juli var det. Det var olidligt hett både utomhus och på hotellrummet. På nätterna var jag tvungen att gå upp flera gånger och duscha kallt för att över huvud taget överleva hettan.

På dagarna gick jag runt i staden, såg de flesta turistattraktioner som man bör se i New York. De enda stadsdelarna jag inte vågade mig in i var Harlem och Bronx. Lite självbevarelsedrift hade jag trots allt vid den tiden, även om jag idag inte förstår hur jag vågade röra mig så fritt i New York som jag gjorde då. En ensam ung tjej på vift utan några som helst skyddsnät. Men ingenting farligt hände, tack och lov..

Det finns ingen stad jag har sett så många galna och originella människor som i New York. Överallt fanns de. Mina ögon var stora som tefat vid synen av alla märkliga människotyper jag såg. Det verkade som alla mänskliga original samlats i New York..

Jag tyckte att New York var en fantastisk, galen och fascinerande stad. Så mycket människor. Många rika människor, och dessvärre också väldigt många fattiga och hemlösa. En stad full av kontraster.

Tråkigt nog hade jag ingen kamera i New York. Kameran hade jag glömt på en Grey Hound buss utanför Boston, och jag ansåg mig inte ha råd att köpa en ny, tyvärr.

Men man kan se massor av helt underbara kort från New York på den här bloggen, så det är bara att klicka vidare! Bloggaren och fotografen heter Thomas Nilsson.

9 kommentarer:

Anonym sa...

En av mina bästa vänner bodde i New York ett antal år. Var där och firade jul och nyår. Det var speciellt. Det stod tomtar i varje gathörn och sa ho ho.

Anonym sa...

Kersti!
Jag skulle jättegärna åka tillbaka till New York igen så här många år senare. Jag tyckte det var en fantastisk stad. Och då inte bara för alla "galna" människor :) Utan för stadens säregna puls, människorna ja allt.

Och m e d kamera..

Anonym sa...

Hej Smulan

Wow för den bilden du har presenterat här. Så där skulle jag kunna exponera mig när jag känner att jag vill göra nåt "crazy". Men till dags dato har jag ännu inte fått tillfälle till det. Min ungdom har ännu inte infallit. Väntar på modet att revoltera...

Ha en fin Lucia! Från Evy som äntligen fått lite snö

Anonym sa...

Evy!
Ja, visst är det en underbar bild! Hmm.. har du läst Dorothy Parkers dikt "När jag blir gammal ska jag klä mig i illblått med en röd hatt som inte passar till och inte klär mig...." ?

Om du inte läst den så lägger jag gärna ut den. Den är så bra!
Sån ska jag också bli..

En fin Lucia du också! Själv ska jag gå och lyssna på en konsert med bl.a. av Ulrika Bodén (sångerska)

Anonym sa...

Den har jag inte läst så snälla lägg ut den. Sån vill jag också bli.

Anonym sa...

Kersti! Jag kom plötsligt ihåg att jag lagt ut dikten tidigare - och att dikten är skriven av Jenny Joseph, inte D.P.! Läs kommentarerna till inlägget:
http://smulansblog.blogspot.com/2008/01/tlamod.html

Om Dorothy Parker har jag skrivit här:
http://smulansblog.blogspot.com/2008/01/dorothy-parker.html

En fin dag!

Evy! Jag läser att du har dikten på kylskåpet redan..:)!

Anonym sa...

Japp det har jag:D Stämmer precis det där vet du.
Är det regress det heter eller ...

Hej från Evy i ett snöigt söder :D

Christina sa...

Jätterolig bild!

Jag reste med Svenska Tecknare till New York en vecka på 80-talet och minns också vilken härlig stad jag tyckte att det var, inte alls vad jag hade föreställt mig. Jag hade en massa fördomar som kom på skam.

Människorna var mer avslappnade där än i Sthlm, och hade väldigt lätt för att byta några ord när man t ex väntade på grön gubbe vid ett övergångsställe eller delade hiss. Avspänt. Trevligt.
Och jag och några kollegor åkte till Harlem en kväll och gick på en legendarisk musikteater, ett minne för livet. Kommer inte ihåg vad det hette tyvärr.

Anonym sa...

Ja, jag har samma erfarenhet. Amerikanarna är fantastiskt öppna och generösa människor. På min långa resa i Kanada och USA (en del av resan ensam) blev jag otroligt generöst bemött. New York-borna var inga undantag.

Jag såg den fantastiska musicalen "Hair" i New York, den var aktuell just då. En underbar upplevelse det också!