måndag 21 maj 2007

Min vän Rune är död

För nästan ett år sedan skrev jag följande inlägg i min blog:


"I min släktforsknings barndom - nåja, intresset började på allvar bara för ett tiotal år sedan - fick jag kontakt med Rune i Lövånger. Det var genom släktforskarnas diskussionssida Anbytarforum, där vi båda var aktiva med frågor och svar, som kontakten togs. Rune var en av dem som på ett personligt och vänligt sätt hjälpte och hjälper släktforskare att svara på frågor. Rune hjälpte mig otroligt mycket när jag som ny och tveksam släktforskare blandade mig bland Anbytarforums experter och stora elefanter på släktforskning och historia. Man kan bli skrämd för mindre och många är de nybörjare i släktforskning som drabbats av ruelse, när de fått smått ovänliga och oförstående svar från vissa besserwissrar i släktforskarvärlden. Men Rune var och är en tålmodig och mycket hjälpsam forskare! Det typiska för Rune är hans dialektala formuleringar som han gärna även använder i skriftform. Men man ska inte missta sig på Runes sätt att formulera sig - bakom hans personliga formuleringar döljer sig mycket kunskap, funderingar och underfundighet.

Rune startade också i samma forum en underbar och trevlig diskussionstråd som fick heta "Kantstött porslin". Det gladde och engagerade många av oss släktforskare när vi en hel sommar och höst (tror jag det var) diskuterade allt möjligt mellan himmel och jord, innan tråden bryskt stoppades av de stora elefanterna och ansvariga på forumet. Men det var såå roligt medan det varade! Och jag är viss om att tråden är saknad av många, många...

Rune hjälpte mig otroligt mycket när jag körde fast på mina anor från Åsele och Anundsjö. Ibland var han för hjälpsam - han kunde skicka mig flera generationer av anor (människor i släktleden heter så bland släktforskare) fast jag bara frågat om ett par anor. Men det är typiskt Rune - han är givmild och bryr sig inte om tesen "att forska själv är största nöjet". En del av hans forskning finns på
min hemsida om släktforskning. Rune är givmild på andra sätt också - han har skickat både tunnbröd, blommor och amerikanskt fläsk (per post!) och ibland har han skickat sig själv genom att åka den över 30 mil långa vägen för att hälsa på oss i Omsjö! Han är sån, Rune. Trots att hans hälsa inte är den bästa så är hans nyfikenhet, givmildhet och positiva syn på livet ovanligt stort. Jag är glad att vara din vän Rune. "


Min vän Rune är död. Rune dog ikväll i sviterna av den stroke som drabbade honom för en tid sedan. Jag kommer att sakna Runes ibland bitska och orädda kommentarer, inlägg och generositet. Jag kommer också att sakna hans, ofta i all hast påkomna, besök hos oss i Omsjö. Hans bil var inte den senaste modellen - om man säger så.... - men den höll oftast de mil han behövde för att hälsa på de vänner han hade fått genom vårt gemensamma intresse; släktforskning. Sista gången Rune besökte oss - det var förra sommaren - hände det många oväntade saker på vägen. Men Rune tog allt med gott mod och när han väl kom blev det stor fest. Det blev många glada skratt den kvällen och underfundiga kommentarer om vad som hänt. Om resan, makthavare och inte minst det forum som fortsatte engagera Rune trots att hans inlägg inte alltid föll i god jord. Eller kanske just därför...? Rune tyckte om att engagera och engageras!

Hur Rune kom hem den gången med sin bil - med trasig sidoruta och dålig styrförmåga - vill jag inte veta.... Men allt gick bra och vad jag vet håller bilen än.

Men Rune dog ikväll. Och en fin vänskap är slut.

Tack Rune för din vänskap. Tack för din oräddhet och engagemang. Jag kommer att sakna dig. Mycket. Jag är glad att jag fick vara din vän.

Din vän Anita / "Smulan"


Uppdatering:
Direktlänk till Anbytarforum "En anbytarvän är borta"

Uppdatering den 1/6:
Rune begravdes idag. Den här dikten kom till min hemsidas gästbok, och jag tycker den passar så bra just idag. Tack Marianne!

"Jeg fikk lyst til å sende et dikt jeg skrev for mange år siden, og som jeg synes passer for denne situasjonen.

Evig liv

Når min tid er slutt
og mitt liv er omme,
vil jevnlig og trutt
andres tid komme.
I spirende gener
fra slekter som sover
vil nye grener
av livet ta over.

Marianne Solli"

Sov gott, Rune.

6 kommentarer:

Inkan sa...

Rune saknas. Jag tillhör dem som hade glädjen att få kontakt med honom. Han var en så generös människa, klok och finurlig. Samt kunde peka på de exakt rätta sakerna med en glimt i ögat och formulera sig både bitskt och humoristiskt. Han var orädd.

Det känns mycket bra att ha fått haft kontakt med honom, den gode släktforskaren och den nätvännen.

Anonym sa...

Smulan, jag såg ditt meddelande på AF och det gick som en stÖt igenom mig...Rune...borta...NEJ!

Vad jag kommer att sakna honom!

Ja, Rune var verkligen generÖs; jag tror inte att det finns många som skulle ha kommit på idén att skicka en chokladask till en relativt främmande dam i utlandet, bara fÖr att hon fyllde år. Men det gjorde Rune och jag kommer aldrig att glÖmma det. Precis som jag aldrig kommer att glÖmma Rune!

Kram
Lillan

Roolaid Stein sa...

Tack för dom fina orden Anita.

Jag hör till dom som gillade KP och kände saknad när den blev stoppad. Vi hamnade alla så småningom i Anknuten men den tog också slut. Några av vännerna fann Proveniens men inte alla. Jag är glad att se Inkan och Lillan här.

Vi kommer alla att sakna Rune.

Roolaid

smulan sa...

Inkan, Lillan och Roolaid! Gänget från KP. Och så Rune förstås....

Rune stannade kvar på Proveniens
http://proveniens.ifokus.se/ Jag tittar in ibland där och ser att Rune fortsatte att engagera.
Vi är många som saknar Rune. Runes barn är glada för de många hälsningar som många av Proveniens medlemmar (och från AF) skickat till Rune under hans korta sjukdomstid. Jag kommer att framföra våra hälsningar igen.

Rune saknas oss.

Kram! Smulan

Inkan sa...

Å så fint att se ditt namn Roolaid! Är du i Mexico nu eller i Brasilien?
Ja vår vän Rune skapade kontakter, och jag minns när jag skulle ta kort av dina barndoms kvarter StPaulsgatan:) ( hus rivet)
Det var lättare att ta kort av Lillans -hennes hus stod kvar!
Jag tänker faktiskt på dig när jag vandrar gatan upp från Mariatorget.

Kan berätta att Anita och jag träffades här i Stockholm den 13 maj - jättetrevligt att ses efter alla dessa år av kontakt. Vi pratade om Rune ( som blivit sjuk), Af och KP och alla trevliga forskarvänner vi fick där!

Inkan

Evas blogg sa...

Rune, var det han som kommenterade hos dig här?