Häromdagen fick jag ett par underbara svart-vita foton av Göran Stenmark i Junsele. Göran är en duktig hembygds- och släktforskare från Junsele, som i flera decennier glatt alla oss som är intresserade av släkt- och hembygdsforskning och gamla foton. Göran arbetar på SVAR i Ramsele, leder kurser i släkt- och bygdeforskning och medverkar flitigt i lokala tidningar och hemsidor med historiska artiklar och berättelser om människor och händelser förr. Göran har också genom åren gett ut ett stort antal skrifter om gamla byar i Junsele med omnejd - till stor glädje för många. Göran är även intresserad av gamla kort och han har genom sina kontakter kunnat hjälpa till med att Hembygdsföreningen i Junsele idag äger ett mycket stort antal gamla foton. Att Göran dessutom är en mycket hjälpsam forskare har många fått erfara. Även jag. Ett stort och varmt tack, Göran!
Fotot ovan är taget av en amatörfotograf på 50-talet, Sven Molin i Osele, Junsele, vars negativ (ett tusental) så småningom hamnade hos Hembygdsföreningen i Junsele. Fotot är från ett gammalt nybygge på Storhöjden, beläget i skogen på gränsen mellan Junsele och Ådalsliden. Nybygget är idag helt rivet, det finns bara grunder kvar. Jag har varit till Storhöjden vid ett flertal tillfällen, har hört talats om nybyggaren Nils Magnus Olofsson Westin och förvånats över hur han och hans familj kunde överleva på en så karg och öde plats i skogen.
På Magnus Johanssons hemsida hittar jag uppgifter om Nils Magnus Olofsson Westin med familj. Sonen Erik Petter övertog nybygget, men flyttade därifrån någon gång i början av 1930-talet. Nybyggets historia på Storhöjden var över.
Nils Magnus Olofsson Westin 1838-1935 och hans hustru Greta Magdalena Nilsdotter 1841-1926 Storhöjden.
Uppdatering: Hembygdsforskaren Paul Lundin har i sin bok "Sanningar och Sägner i Ådalsliden" (1982) berättat följande historik om Storhöjden:
"Det var någon gång efter 1850 som båtsmanssonen Nils Pehrson från Rå, (1809-1887) Ådalsliden började upparbeta platsen, men det har berättats att folk från Fransåsen redan förut hade gjort röjningar på platsen. Men det var Nils Pehrsons måg, Nils Magnus Westin även han från Rå, som gjorde det mesta för att bygga upp platsen Storhöjden.
Nils Pehrson hade tidigare brukat nybyggen både i Lilsele och Ottsjö. Han var en s.k. vis karl eller klok gubbe, en som sades kunna både spå och trolla, bota folk från sjukdomar och åkommor, stä blod och mycket annat. Ja, han skulle till och med kunna göra sig osynlig och gå genom stängda dörrar. Det var många egenskaper den fåordige nybyggaren sades kunna. Och hade någon klåfingrad person varit framme och stulit en sak, ja då började tjuven ganska snart känna en besvärande ångest och sveda i bröstet och tvingades av Nisch´ Pers´ns osynliga kraft att återlämna det stulna.
Nils Pehrsons hustru hette Cornelia Albertina Westerberg. (1811-1888) Hon var en föräldralös skomakardotter från Värmdö, Stockholm, som tidigt miste sina föräldrar i lungsot (TBC) och därför adopterades av fjärdingsmannen Michel Ersson i Rå Ådalsliden. Cornelia Albertina gifte sig med Nils Pehrson och fick ett hårt nybyggarliv tillsamman med honom. Nils Pehrson dog 1887 och året efter dog Cornelia Albertina.
År 1864 hade dottern på Storhöjden, Greta Maglena (1846-1926) gift sig med Nils Magnus Olofsson Westin, en landbondeson från Rå, Ådalsliden. Det är främst Nils Magnus namn som är förknippat med Storhöjdens nybygge. Nils Magnus var kort och satt, något rundhyllt och smilande person som vandrade livet fram utan att jäkta. Han blev 97 år gammal och sägs vara en person med gott humör, som också gick i arv till sonen Erik Petter som överog stället efter fadern. Han gick aldrig bet på en uppgift, hur svårt det än såg ut och med minimala resurser fullgjorde han sina åligganden. Nils Magnus var en friskus och en stor optimist."
Min not: Nils Pehrsons dotter Greta Magdalena "ärvde" sin fars gåvor och blev en s.k. "klok gumma" i bygden. Hon hjälpte folk med både det ena och det andra.
Uppdatering aug. 2012.
 |
| Nils Magnus Olofsson på Storhöjden. Bilden lånad från Junseles gruppsida på Facebook. |
14 kommentarer:
Vilket fantastisk vackert foto! Jag klickade på det för att få förstoringen - och då kom skönheten i bilden ...
Som ju har en sådan historia.
Tänk så många sådana här ställen som unga familjer en gång la ned arbete och känslor i - som idag står och förfaller.
Det känns sorgligt.
Jag är så förtjust i svart/vita foton! Ibland "talar" de mer än korten i färg, tycker jag. Det var så roligt att få se detta foto av Storhöjden, eftersom vi senast i somras noggrant tittade på alla rester och funderade hur det sett ut där.
Jag bara håller med ....
Det är fantastiskt med såna här bilder.
Vittnesmål.
En får tacka och bocka för superlativen. Det här med byforskning m.m. tror jag blir mer och mer som ett kall för oss som sysslar med det. De flesta gör det nog mer för eftervärlden än för sig själv. Urmodellen för detta var nog Paul Lundin och jag minns att jag var i kontakt med honom
i ett tidigt stadium då han frikostigt delgav mig en massa.
Göran
Ja, Göran, Paul Lundin var och är en föregångare och stor inspiratör för mig också på alla sätt. Mycket av hans intresse och engagemang för bygdeforskning är ju tack och lov bevarat i böcker, artiklar och foton. Så otroligt värdefullt för framtidens bygdebor!
Svartvita foton är snyggast, tycker jag också. De uttrycker mer, och är många gånger mer vilsamma än motsvarande i färg. Kul med gamla fotografier i bloggen, alla berättelser som ligger gömda i dem.
Hej!
Intressant blogg, jag släktforskar och spårar på min farfars släkt.
Cornelia Albertina Westerbergs farfars far hette Johan Westerberg och var född i Husbysocken i södra Dalarna och han var bror med min farfars farfars farfars far Anders Larsson. Det var kul att se bilder från Storhöjden och på Greta Magdalena och Nils Magnus.
Karl-Arne Gustafsson, Långshyttan.
Tack Karl-Arne för din kommentar! Det är alltid lika roligt om någon hittar och får glädje av det man skriver. Allt gott!
Hej Anita.
Jag ar sa glad att jag hittade den här historien i din blogg. Det här är min familj. Nils Magnus var min mormors farfar.
Min mormor var Syster (f.1924) var yngsta barnet till Erik Petter och Beda Kristina Westin. Senare la mormor till namnet Ingrid sa hon blev Ingrid Syster.
Jag fick alltid berättat for mig att anledningen till att dom lämmnade Storhöjden eller"Storhöggda" som dom sa, var att Kramfors Kommun beslagtog marken.
Jag bor inte i Sverige sedan många år, men minns sommrar i Näsaker och Rå.
Marie-Louise, Cambridge, United Kingdom
Hej Marie-Louise!
Tack för din kommentar! :)
Jag tror inte att orsaken till flytten från Storhöjden var de skäl du anger. Många flyttade vid den tiden för att få mer bekvämligheter. Troligtvis var Storhöjden ett arrende och det kan ha blivit svårt för Erik Petter att klara uppehället där på äldre dar. Jag har för mig att Greta Westin var en dotter till Erik Petter? Hon bodde granne med oss i Näsåker när jag var liten på 1950-talet. Allt gott till dig!
Hej Anita :)
Ja det stammer att Greta var mormors syster. Jag var hemma hos Greta och hennes man Elof många ganger som barn. :)
Mycket trevlig läsning har varit mycket i näsåker på berget
Patrik Westin
Rättelse. I sista raden på Pauls Lundins skrivning har ett fel insmugit sig. "Nils Magnus var en friskus och en stor optimist." Det ska stå Erik Petter som var Nils Magnus son som tog över nybygget på Storhöjden.
Skicka en kommentar