torsdag 12 oktober 2006

Vattlingon

Igår var det dags att göra vattlingon igen. Det är en tradition som har funnits i generationer i min familj och i många andra hem i Norrland. Min man hade plockat ett par liter fina lingon och jag fyllde två flaskor med de största och finaste lingonen. Flaskorna fylldes till brädden med vatten och jag förvarar dem sedan på ett svalt ställe till jul då det är dags att ta fram dem. Vi har möjlighet att ha flaskorna i en jordkällare men kylskåp går lika bra. De sura lingonen är klara att serveras till jul, och höstens röda bär har då blivit en underbart god norrländsk julefterrätt som serveras tillsammans med socker och vispad grädde.

Fortfarande har vi fint höstväder. Vi har ännu inte haft några köldgrader så naturen står fortfarande vacker med sina underbara höstfärger. Lite regn och dimma har vi haft men så länge vi inte har kyla och snö så är jag glad.

Älgjakten går in på sista versen idag. Det är ovanligt lite älg i skogen och jägarna är oroliga för att älgstammen håller på att utrotas. Skogsbolagen har i många år haft en alldeles för stor tilldelning för avskjutning och det ser ut att ha inneburit en allför kraftig reducering av älgarna. Oroande. Igår sköts i alla fall en björn i närheten - men även björnen har varit mera osynlig än vanligt i år.

På lördag börjar kursen i lokalhistoria. Vi ska hålla till på Landsarkivet i Härnösand och jag ser fram emot att lära mig mera om lokalhistorisk vetenskap- och författarskap. Kul!

14 kommentarer:

Inkan sa...

å det var länge sedan jag smakade på vattlingon. De hör ihop med Jämtland för mig:)

Älgarna demonstrerar och har gömt sig... och söderöver så skjuter man jägare istället, enligt nyheterna. Det låter farligt att vara ute i skogen i dessa tider.

smulan sa...

Om det vore så väl att älgarna bara gömt sig... men faktum är att det rapporteras att älgstammen drastiskt har minskat i hela landet. Björnar och vargantalet ökar, men älgarna minskar. Det känns inte alls bra. Men det är tyvärr helt i Skogsvårdsstyrelsens och skogsbolagens intentioner...

Tydligen lever jägarna farligt också :) Hemskt. Fast det är nog inte de nämnda bolagens fel.

Inkan sa...

Smulan - du får berätta om kursen sedan, den låter intressant. Det finns så mycket som man inte känner till när man letar lokalhistoriskt. Men jag inbillar mig att det finns bra handböcker. Nu har ju jag haft tur som fått goda och nyttiga råd av både min broder och min syster. Samt att jag har en hel del jämtlandia, även gammal, som serverar en hel del kunskap.

Anonym sa...

Smulan, gissa vad jag fick rubriken " Vattlingon " till när jag fÖrst läste den? Wattlington! Haha.. där ser man hur ango-saxisk blivit.:):)

Detta med att antalet älgar har minskat drastiskt låter väldigt oroande. Kanske det är dags att fÖrbjuda jakt på älg under några år tills stammen återhämtat sig något.

Lillan

smulan sa...

Inkan! Jag hoppas att jag kan förmedla något intressant från kursen så småningom. Det känns i alla fall spännande med nya kunskaper!

Lillan! Ja det är oroande med den minskade älgstammen. Tyvärr har det nog inte gått upp för de naturansvariga vad som håller på att hända. Och tills kvoten för avskjutning av älgar minskas fortsätter nog de flesta jägare att jaga tyvärr... Trots att det är jägarna som är mest oroade över utvecklingen.

smulan sa...

Lillan, ett Ps ; vattlingon är en dialektal variant av "lingon i vatten" - men det förstod du säkert :)

Eva sa...

Tänk....jag som är uppvuxen i Jämtland har aldrig ätit vattenlingon! Skämmes! Lycka till med din kurs. Låter hur intressant som helst!

smulan sa...

Eva! Gör vattlingon - det är hur gott som helst!

Karin Irene 60+ sa...

Sura lingon utan socker åt vi till kornmjölsgröten ibland. Det var så surt att det drog i kinderna och bakom öronen. En häftig känsla, minns jag

Elisabet sa...

Och tänk, att det har jag alldeles glömt bort .. att man hade sånt! Vattlingon, alltså.
Och älgjakten .., pappa delade in året i före och efter älgjakten .., och mamma som stod uppe hela natten och stekte och kokade och konserverade .., vilket arbete!
Frysen fanns i ett fack nere på Konsum.

smulan sa...

Karin! Sura lingon utan socker - DET är surt!:)

Elisabet! Tack och lov behöver jag inte ta hand om köttet - min man gör det - men tack och lov är allt mycket enklare idag än på våra mammors tid. Jag minns t.o.m. frysta (vintertid) stora köttdelar hängande i en bod - innan frysens tid i mitten av 50-talet.
Prova vattlingon - det är en höjdare!

Eva sa...

Vattlingon ska de ju va, jag skrev vattenlingon!!!!

Anonym sa...

Vet du hur man gör klappgröt? Jag tror det var gjort på lingondricka.

Berit

smulan sa...

Berit! Åh, du på påminde mig om något som vi ofta åt i min barndom. Klappgröt. Det måste jag göra igen...

5 dl vatten
2 dl (lingon)saft
1 dl mannagryn
2 tsk maizena

Koka upp saft och vatten och vipsa ner mannagrynen. Låt gröten koka några minuter. Rör ut maizena i lite kallt vatten och rör i blandningen i gröten. Koka ytterligare ett par minuter.
Vispa gröten kraftigt i en stor skål tills gröten blir lätt och luftig. (Förr handvispade man!)Konsistensen ska påminna om vispad äggvita. Serveras med kall mjölk.

Tur att jag har gjort lingonsaft. Det går säkert bra med vilken (koncentrerad, förmodar jag) saft som helst.
Ska göra klappgröt snarast!