Oföre i farsta.
Ostäda.
Odiske.
Ovädre.
Sänga obädde.
Otvätte,
okamme å oraka.
Skjorte oknäfft.
Krägan opåtejen.
Böxen opresse.
Strompen ostoppe.
Skona oborste.
Å ena hängselströppen oi.
Söndagsmåran
Linärla vinstre å kliv därpå grinna.
Alldeles ensammen.
Sola som rimpen i björklöve.
Dä tindre en daggdrype i Maria kåpa.
Koskälla pingle tell borti hägna.
Dä ljumme görning köksfönstre
så nan sätt vattskopa
i pysen för å öse opp kaffevattne.
Farstudöra gneka,
å snöskata skväka tell
når katta kliv runt knuten.
Av Birger Norman
Birger Norman skriver i förordet till sin bok "Utanikring" så här om dialekt: "De första dikterna skrev jag närmast som en vila från det vanliga språket. För att roa mig också, naturligtvis. Men jag märkte att jag fingrat på ett instrument, som bar på egna klanger, starkare laddningar och resonanser av ett förbryllande djup. I det ångermanländska språket lyssnar jag till en ursprunglighet. Något som låter mer drastiskt än riksspåket. En realism närmare saken, rörelsen, situationen. Något som är uttrycksfullare än det vanliga. Ord som sluter sig närmare tingen. Ord som står så nära saken, att de tycks vara den. Det som kallas dialekt, är på djupet ett språk". Kan det sägas bättre?
Det här med att sätta ett o före ett verb är mycket vanligt - och praktiskt - i den ångermanländska dialekten. Man slipper negationerna ej och inte....
8 kommentarer:
Man nu når sommarn e så fin
gå nepå hägna får du si
all gåvan Han ha skänkt oss
Si gräse, lauve, trea, grön
Si all blomman, gul å rö
mång fleir än mä kan tänk oss
Ta lauv e bjårskan full å grön
å himlen blå som heile sjön
så fint å artut er e
å blomman blom som aldrig för
se´n Salomo regere
//Lars Persson Jämtland
Melodi:I denna ljuva sommartid
Förlåt, en rad föll bort
..å blomman blom som aldrig för
finar ha´ dom aldrig vö
sen n´Salomo regere..
O- ord finns även i jamskan på sina håll; jag tycker om de orden!
Jag träffade Birger Norrman vid en litteraturkväll,det var i början av 70-talet. Jag minns att han hade en så stilig djupt grön manchesterkostym och var så trevlig. Och han kunde läsa sina egna dikter och texter.
Karin Irene:
Det var fint att sjunga på jamskan också: härlig tolkning var det. Vem är Lars Persson? Blev nyfiken.
"Lars Persa" är en rimsmed från Lövsjön i Föllinge.
Du kan gå in på hans hemsida:
http://www.larspersa.just.nu/ så kan du läsa mer om honom
Vad roligt att du har träffat Birger Norman, Inkan! Han och Nicke Sjödin är väl de stora tolkarna av några av de ångermanländska dialekterna. Norman från Kramfors-trakten och Nicke Sjödin från Röån i Junsele. Nicke har ju också skrivit ett flertal underbara diktböcker på dialekt - alla har blvit lika populära.
Härlig dikt av Lars Persson, Karin! Tack för den!
Inkan! Du har ju haft en och annan vers skriven av "Lars Persa" på din blog. Jag minns bl a den om "gaupa".
DÅ känner jag igen namnet! Jag kopplade ej 'Persson' till 'Persa'
Han skrev rätt mycket på jamska i LT under en period.
Ja det är härligt med dessa som kan både skriva och sedan läsa så bra på sina dialekter. Nicke Sjödin har ju även en så fin humor med glimten i ögat!
Ja, det är roligt med dialekt! Själv är jag född i Jämtland, och som barn "täle je bäre jamska". Men som 13-åring flyttade vi söderut, nu är jag 76 och "je ha glömt ta" det mesta. Men på väggen har jag en brödbräda med följande tänkvärda ord:
Odiske, osope
fushlt på bolom
Pinnan å bejna
ha dutte ta stolom
Brua e snöu
de tiin ta te våra
Å ashlt je ske jära
de jär je i måra.
Ulf Sundin
http://medlem.spray.se/usundin
Skicka en kommentar