Gullvivornas tid

Foto: Evy Svensson.

Namnet
Primula efter latin primus = den första.
Veris = vår efter grekiska veris och latin ver = vår. Namnet är ett sammandrag av herba primula veris = vårens första ört, en fras som användes före Linné. Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, alltså ett officinellt apoteksläkemedel.
Gullviva, i svenskan sedan ca 1638, är en sammansättning av guld och viva.

Europa
Inga antika författare nämner gullvivan. Känd som läkemedel sedan medeltiden. Hildegard av Bingen rekommenderade den på 1100-talet. Gallerna hade stark tilltro till blommans helande kraft; den var - jämte backsippa, klöver, bolmört, stormhatt, järnört och mistel - en av de sju heliga örterna. Bara druider fick samla in den; barfota, fastande och under läsning av många besvärjelser. Linné beskriver gullvivans användning sålunda i sin svenska flora 1755: "Blommorna brukas att lägga på vin samt till färgning av brännvin och snus. Örten används an engelsmännen till sallad och vid tillverkning av bakverk."
Har i Europa symboliserat ungdom och dess renhet och näsvishet. Åland tog den till landskapsblomma på 1980-talet.

Nycklarna
För oss verkar historierna om nycklarna mystiska, men de kommer av blommornas likhet med medeltida nycklar. Det finns många variationer på berättelsen. Huvudperson är Sankte Per som tappar nycklarna till himmelrikets portar ner på jorden, där gullvivan växer upp. Att namnet ibland blivit jungfru Marie nycklar beror på att Maria hade uppsikt över porten.
I en annan saga berättas om en herde som hittade en gullviva. När han satte den i hatten förvandlades den till en guldnyckel. En jungfru uppenbarade sig strax och tipsade om att guldnyckeln passade till dörren i ett berg fullt av skatter. Han fick ta allt han ville, men skulle inte glömma det bästa. Det gjorde han - han glömde hatten med nyckeln - och aldrig mer kunde han komma tillbaka (Källa: här)

Tack Evy för det vackra kortet!
Krya på dig!