"Resandefolk" i Näsåker

I jan. 2014 fanns en intressant artikel i TÅ om hur myndigheterna registrerade s.k. tattare / resande 1944.  En skrämmande registrering som sannolikt hade ett mörkt syfte under krigsåren.
I hela landet registrerades 7 768 resande under 1944, året innan gjordes en inventering av alla "zigenare". I Västernorrland registrerades 412 personer.

Jag citerar Katarina Linds artikel i TÅ:

"Vid årsskiftet blev Socialstyrelsens så kallade "tattarinventering" offentlig. Allehanda.se har granskat dokumenten och resultatet är slående. Fler än 400 länsbor finns i det kontroversiella arkivet.

I september förra året avslöjade Dagens Nyheter att polisen i Skåne förde ett så kallat "romregister". Men nu kan Tidningen Ångermanland avslöja att det inte bara är romer som har registrerats i Sverige de senaste hundra åren, utan även resande eller "tattare" som de kallades. En registrering som bär många likheter med det så kallade "romregistret", men även med Hitlers kartläggning av judar, romer och resande i Tyskland.

Det var Socialstyrelsen som 1943-44 gav polismyndigheterna i uppdrag att kartlägga alla "tattare" i Sverige. Det här visar brevväxling från Riksarkivet. Nu har 70 år gått och sekretessen har därmed hävts.

Läs mer: Melinder: "Därför är det viktigt att granska vår historiska rasism"

I Västernorrland registrerades 412 personer. Det var hembiträden, gårdfarihandlare och diversearbetare, med efternamn som Andersson, Gustafsson och Pettersson.

I varje formulär skulle familj och släkt redovisas, om ett barn var fött utanför äktenskapet noterades det. Hade personen släktingar i andra län skrevs även det in i blanketten.

För att styrka "tattartillhörigheten" användes sagesmän som kunde orten, ofta var det en präst, fattigvårdsföreståndaren, eller ett kommunalråd.
"Tattare" förde ett vagabondiserande liv och hade ett asocialt sätt, enligt Socialstyrelsens anteckningar. Inventeringen skulle ligga till grund för en bedömning av den så kallade "tattarplågan i landet". I instruktionerna till polismyndigheterna stod det att uppgifterna skulle hållas skyddade från allmänheten.

Anses vederbörande person vara av tattarsläkt? På grund av för den övriga ortsbefolkningen avvikande utseende och rasdrag? Det var några av frågorna som polisen fyllde i.

I samband med inventeringen genomförde Statens Rasbiologiska Institut en undersökning av resande på landets fängelser för att mäta kroppar och skallar, en slutsats var att de troligen hade något mindre hjärnor.

Men vem som registrerades som tattare var godtyckligt. Beteende, boende, umgänge, utseende, föräldrar eller arbetslöshet kunde användas som argument.

Fjärdingsmannen har känt den bemälde sedan mycket länge tillbaka och såvitt han har sig bekant lär hon vara av tattarsläkt.

Det fanns kritik mot inventeringen, framför allt för att bedömningen av resande var otydlig. Men de flesta poliser och fattigvårdsföreståndare välkomnade undersökningen. Både Norge och Danmark tog del av inventeringen."
 

/ Katarina Lind

katarina.lind@allehanda.se

 

• FAKTA "Resandefolket"

  Resande har gemensamma rötter med andra romer men skiljer sig historiskt.
  Romer är en nationell minoritet som består av fyra grupper: Första gruppen är de resande som kom på 1500-talet, sedan kom de så kallade "svenska romer" 1890, följt av finska och utomnordiska romer.
• I Norge räknas de resande som en egen minoritet.
• Källa: Bo Hazell och Wikipedia

 



Bilden från TÅ:s artikel.

I Västanbäck och senare i Rå, Näsåker bodde, vid den tiden för äldre bybor en känd "tattare" Algot Manfred N. f 1905 och hans familj.

Både Algot Manfred och hans hustru kom från resandefolket. Algot Manfreds mor hette M. M. Roos f 1879, Färila, Gävleborgs län. Roos är en välkänd familj ur resandefolket. Algot Manfred gifte sig 1943 i Näsåker med Anna Charlotta Fredrika F. f 1909. Paret hade många barn.

Familjen bodde först en tid i Västanbäck och senare i Rå innan familjen flyttade från Näsåker 1947.

Manfred N. och hustrun Anna Charlotta dog båda 1980.

Obs! Den familj som är registrerad på bilden är för mig okänd.