Färjolyckan i Sollefteå 1852

På senhösten 1852 fanns följande notis i Härnösandsposten:

--"Enligt rapport från Chronolänsmannen N. Sjödén i Sollefteå under andra marknadsdagen den bedröfliga olyckshändelsen därstädes inträffat, att färjkarlen Jonas Lindberg i Krånge jemte sex andra personer, ävensom ett hästkreatur drunknar wid Skerfsta färgställe under öfverfarten från södra till norra sidan af ån. Olyckan berättas hafwa blifwit wållad derigenom att, sedan färjan redan warit tillräckligt lastad, ytterligare flere personer tillkommit mot färjkarlens wilja, hwilka utkomne på sjön företogo sig att medelst utkastande af en häst lätta färjan, därwid dock denna kantrade. Af tillstädeskommen hjälp kunde blott 9 af på färjan warande personer räddas, hwaremot de öfriga omkommo." --

Bland de omkomna i färjolyckan fanns bonden Per Henriksson född 1807 och hans hustru Helena Göransdotter född 1811 från Stugusjön i Resele. De efterlämnade sex minderåriga barn mellan 2 till 11 år. Redan den 2 oktober sammanträdde sockenstämman för att besluta vad som skulle göras för och med de sex föräldralösa barnen. Det beslutades att hemmet skulle säljas så snart som möjligt för att betala barnens vård och inte belasta församlingens fattigvård... Och att barnen skulle bjudas ut till dem som bjöd minst för att ta emot och vårda barnen. En vecka senare läste prästen upp ett upprop i kyrkan om intresserade vårdnadshavare. Eller med andra ord; barnen "auktionerades" ut. De som bjöd minst fick ta hand om barnen. Vid nästa sockenstämma den 24 oktober fanns bud på barnens "vård och uppfostran". Syskonskaran skingrades när barnen placerades ut hos olika fosterföräldrar.

Hemmanet såldes med alla dess inventarier och barnen fick ingenting av detta. Skulder betalades ut och överskottet som blev under 1000 Riksdaler skulle gå till barnens omkostnader. 145 riksdaler betalades ut till vårdnadshavarna det första året och därefter hittas inga fler utbetalningar. Barnen drog nitlotten och troligtvis berikade sig socknen istället på bekostad av dessa barns vidare öden. (Ett kort sammandrag ur en artikel av Kjell Wallin i Resele-nytt nr 3 2009)

Hur gick det för barnen Sara Caisa, Greta Magdalena, Göran Peter, Britta Erika, Henrik och Jonas? Kjell Wallin skriver vidare i sin artikel:

"Den yngste, Jonas, emigrerade till USA 1880. Hindrik blev kvar i Resele som torpare men bytte namn till Hassellunn blev sedan Hassellund. Brita Erika gifte sig med torparen Johan Fredrik Mähler i Resele. Göran Petter blev kvar som torpare i Resele och bytte efternamn till Wallin. Greta Magdalena gifte sig med torparen Erik Petter Hansson senare Tängdén i Resele och Sara Kajsa gifte sig med Johan Christoffer Hansson i Resele"


Uppdaterat: Hela berättelsen om färjeolyckan finns här.