lördag 20 februari 2010

Färjolyckan i Sollefteå 1852


På senhösten 1852 fanns följande notis i Härnösandsposten:

--"Enligt rapport från Chronolänsmannen N. Sjödén i Sollefteå under andra marknadsdagen den bedröfliga olyckshändelsen därstädes inträffat, att färjkarlen Jonas Lindberg i Krånge jemte sex andra personer, ävensom ett hästkreatur drunknar wid Skerfsta färgställe under öfverfarten från södra till norra sidan af ån. Olyckan berättas hafwa blifwit wållad derigenom att, sedan färjan redan warit tillräckligt lastad, ytterligare flere personer tillkommit mot färjkarlens wilja, hwilka utkomne på sjön företogo sig att medelst utkastande af en häst lätta färjan, därwid dock denna kantrade. Af tillstädeskommen hjälp kunde blott 9 af på färjan warande personer räddas, hwaremot de öfriga omkommo." --

Bland de omkomna i färjolyckan fanns bonden Per Henriksson född 1807 och hans hustru Helena Göransdotter född 1811 från Stugusjön i Resele. De efterlämnade sex minderåriga barn mellan 2 till 11 år. Redan den 2 oktober sammanträdde sockenstämman för att besluta vad som skulle göras för och med de sex föräldralösa barnen. Det beslutades att hemmet skulle säljas så snart som möjligt för att betala barnens vård och inte belasta församlingens fattigvård... Och att barnen skulle bjudas ut till dem som bjöd minst för att ta emot och vårda barnen. En vecka senare läste prästen upp ett upprop i kyrkan om intresserade vårdnadshavare. Eller med andra ord; barnen "auktionerades" ut. De som bjöd minst fick ta hand om barnen. Vid nästa sockenstämma den 24 oktober fanns bud på barnens "vård och uppfostran". Syskonskaran skingrades när barnen placerades ut hos olika fosterföräldrar.

Hemmanet såldes med alla dess inventarier och barnen fick ingenting av detta. Skulder betalades ut och överskottet som blev under 1000 Riksdaler skulle gå till barnens omkostnader. 145 riksdaler betalades ut till vårdnadshavarna det första året och därefter hittas inga fler utbetalningar. Barnen drog nitlotten och troligtvis berikade sig socknen istället på bekostad av dessa barns vidare öden. (Ett kort sammandrag ur en artikel av Kjell Wallin i Resele-nytt nr 3 2009)

Hur gick det för barnen Sara Caisa, Greta Magdalena, Göran Peter, Britta Erika, Henrik och Jonas? Kjell Wallin skriver vidare i sin artikel:

"Den yngste, Jonas, emigrerade till USA 1880. Hindrik blev kvar i Resele som torpare men bytte namn till Hassellunn blev sedan Hassellund. Brita Erika gifte sig med torparen Johan Fredrik Mähler i Resele. Göran Petter blev kvar som torpare i Resele och bytte efternamn till Wallin. Greta Magdalena gifte sig med torparen Erik Petter Hansson senare Tängdén i Resele och Sara Kajsa gifte sig med Johan Christoffer Hansson i Resele"


Uppdaterat: Hela berättelsen om färjeolyckan finns här.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Smulan

Sitter här insnöad och har inget annat att ta mig före än att göra just det. Om du visste vilka mängder med snö vi fått i natt :D

Ursäkta mitt påpekande - men när var mannen Per Henriksson född? Det stämmer ju liksom inte det du skrivit. Jag gissar att det ska stå 1807 men gissa ska man ju inte göra i sådana här sammanhang.

Hoppas vi får höra resten av historien efter detta möte den 21 mars. Intressant historia och man får vara glad att barn inte auktioneras ut nu för tiden.

God helg önskar Evy

smulan sa...

Hej Evy! Helt rätt! 1907 ska det vara. Tack!

Jag börjar tro att ni har fått mera vinter än vi i år..Vi har "bara" kallt just nu. Idag minus 19 grader. Tar vintern aldrig slut i år?

Jag skrev in ett stycke till från Kjell Wallins artikel om vad som hände barnen från Stugusjön. En tragisk historia som kanske slutade bra? Jag vet inte ännu...

En fin helg du med Evy!

smulan sa...

Suck.. 1807 ska det vara förstås...

Karin på FOX sa...

Det ska bli spännande att läsa vidare om du får veta mer på årsmötet.
Tängstahallen låter bekant... jag undrar om det finns småstugor att hyra intill den. I så fall är det nog där jag bott det första gångerna jag var på Urkult.

Jag minns med en rysning de smala hängbroarna över älven, där jag höll andan när vi körde över. Sen fick vi höra att tom timmerbilen kör där.

Fina trakter du bor i!!!

smulan sa...

Karin: Ja, Resele är väldigt vacker trakt! Byarna där ligger så vackert på niporna invid Ångermanälven. Välkommen åter!