Translate

onsdag 8 april 2009

Reseleladder del 3

Harriet har skrivit om resele-ladder i Resele-Nytts byablad. Det är många som har tagit kontakt med Harriet efter det och velat delge berättelser och minnen om ladder. Jag har fått lov att återge den här berättelsen om skomakaren Arnell i Resele:

"Under sommaren 1946 fick 9-åriga Dagny följa med pappa till skomakaren Arnell. Hon fick sätta foten på ett brunt papper för att ta mått. Arnell bodde i en liten stuga i skogen. Ett bord med ett par stolar och bänk och spis var vad som fanns i rummet. Han låg i väggsäng på halm utan madrass. Under sängen stod en 3-4 liter potta minns Dagny. Pappa Otto sa allvarsamt efter diskussion med Arnell att Dagny skulle få stanna och hjälpa till i hushållet. Dagny började gråta eftersom hon trodde det var allvar. Hon fick dock följa med pappa hem och laddorna som levererades inför vintern blev mycket fina.

Anders Peter Arnell var född den 17 augusti 1862 i Tängsta. Hans far hette Per Persson Arnell (1830-1862) och var född i Edsele. Modern Stina Helena Andersdotter(1823-1900) var född i Tängsta. Modern födde tvillingflickor 1860 varav en var dödfödd och den andra flickan dog en månad innan Anders Peter föddes. Inga fler syskon fanns. Per var torpare i Tängsta och när Stina Helena dog så uppgavs hon vara skomakaränka. Anders Peter Arnell var ogift och han dog på ålderdomshemmet i Myre 1948. (uppgifter Magnus Johansson)


Arnells stuga.
Arnell bodde inne i skogen ovanför Tängstamons järnvägsstation på ett skifte tillhörande Ragnar Tängdén. Till stugan fanns ingen väg vintertid utan enbart upptrampad väg. Av stugan finns det endast ruiner kvar och Arne Johannson har satt upp en skylt som visar skogsvandrare var Arnells familj bodde. På gränsen mot Sörtannflo bortanför Björssjön finns Arnells slåttern och där bodde Arnell ofta i en liten stuga sommartid. Han sålde hö och även stenbit som han fiskat i bäckarna.

Många i Resele har hört talas om talesättet "Arnells klatre". Hakvin Edlund i Tängsta berättar att Arnell försökte bygga ett flygplan uppe på ladugårdstaket. Den första provflygningen gick inte bra. Han hamnade på dyngkasa. Enligt Haqvin var Arnell känd för att vara "enastående styv på att tillverka ladder”. Hakvin besökte Arnell många gånger och han berättar att det fanns mycket spill av laddor i stugan och det var en stig fram till skomaskinen, bordet och diskbänken."

Tack Dagny för berättelsen och tack Harriet för att jag fick återge den här!

5 kommentarer:

Elisabet. sa...

Och tack för att vi fick veta.

Vilka fantastiska människoöden det ändå finns!

Christina sa...

Ja, tack för den berättelsen.
Plötsligt förflyttades man till en annan tid som inte är så avlägsen egentligen...

smulan sa...

Elisabet och Christina: Vad roligt att ni också tyckte om berättelsen. Ett livsöde.
Och laddor..

kickilina sa...

Dagny var min mamma, som gick bort 4 oktober 2009, så det är hennes berättelse ni har läst om laddorna :)

/Kicki

Anita sa...

Christina: Ett postumt tack till din mamma för berättelsen, och ett en varm hälsning till dig som kommenterade.