Idag hittar jag det här hos Qi:
"Jazz och livet.
Jag ser ett reportage på TV om en jazzpianist. Han säger, ungefär, "det är så bra med jazz för om jag råkar spela fel gör det inget utan det kan istället ge en ingång till nya improvisationer."
Som i livet alltså..."
Nu förstår jag varför jag gillar jazz så mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar