Translate

måndag 23 juni 2008

Nygård vid Silvertjärnmyran i Gultjäl. Förr och nu..

Igår gjorde jag och min man en bilutflykt till ett par av de byar i junseletrakten där min fars anfäder bott. Vi gick även till den plats där jag föddes och bodde de två första åren av mitt liv. Av den smala stigen/vägen till Silvertjärnmyran i Gultjäl, Junsele finns nästan ingenting kvar på grund av kraftiga skogsavverkningar. Det blev karta och kompass som gällde för att hitta den plats i skogen där jag föddes.. Låter det smått historiskt? Ja, det känns så. Det kändes märkligt att efter många år återse den öde plats i skogen där jag föddes och se vad som återstod av nybygget idag.. (jämför gärna med bilderna i nedanstående länk)

Min farfar dikade ut myren och byggde nybygget Nygård intill Silvertjärnmyran i början av 1940-talet. När mina föräldrar gifte sig i mitten av 1940-talet så blev det här nybygget deras första hem. Det blev även mitt första hem. Jag har dock inga personliga minnen från hemmet vid Silvertjärnmyran. Det här är vad som finns kvar av nybygget idag... Det känns konstigt att tänka sig att det var här jag tog mina första steg i livet..


En spis utanför den nedrivna bryggstugan.

En murad cementsockel där stugan stått vid nybygget vid Silvertjärnmyran.

Bakugnen i den gamla bryggstugan där mamma och farmor ofta bakade.

Bakugnen och muren, det enda som återstår av bryggstugan.


Vi åkte vidare till byarna Hömyra och Åkerbränna. Det är byar som grundades av min fars anfäder. Från Övra åkte vi vidare till Åkerberget i Västerbotten. Tyvärr var vägarna ner till byn Åkerberget - som ligger vid sjön V. Kortingvattnet - tillbommade, så jag fick inte se det hus som jag vet ska finnas kvar efter min farfars mors hem.

Utflykten avslutades så småningom med en god middag på min kusins värdshus i Junsele tillsammans med ett par vänner. Vädret fortsatte att visa sig från sin mest soliga och varmaste sida och vi kunde njuta av middagen utomhus. Det blev en fin avslutning på dagen! :)


En dag av nya upplevelser. Från förr och nu..

Uppdatering 2019.

Jag har fått två flygbilder av Silvertjärnmyran som jag tycker är roligt att lägga till. Den första bilden är från 1960 och den andra är hur det ser ut idag.

Flygfoto Silvertjärnmyran 1960.



Silvertjärnmyran idag 2019. Det mesta är överväxt. Inga hus finns kvar.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Smulan

Vad det är tragiskt att såna saker som el och vatten ska få styra var människorna ska bo. Fina hus och miljöer försvinner för att bekvämligheter saknas.

Har just följt diskusionerna om bränslepriset på tvåans Raport. "Höj priset så folk åker mindre" är det allmänna rådet. Jag tycker det är så fel. Borde då inte själva bilen bli behovsprövad? Jag menar, de som bor i tättbebyggt område med affärer och grannar inpå knuten, de är inte i direkt behov av bil. De kan ju cykla inom kommunen. Vi som bor långt från alla grannar och affärer och dessutom saknar allmänna färdmedel, vi är ju bara tvungna att ha bil, och måste dessutom köra långt för att få samma saker som de i tättbebyggt område kan gå och hämta. Det blir så fel.

Nej livet är en strid. En strid är en kamp. En kamp är en häst. Jaaa! Vi får återgå till häst. Då blir det lugnt på vägarna :-D

hej från Evy

Anonym sa...

Evy! Jag håller helt med ang. bensinpriserna. Vi som är tvungna att använda bil borde få någon subvention. Jag är glad att jag har avslutat mitt arbete - halva min lön skulle gå till bensin. I Sthlm kunde bilen stå veckovis; jag behövde den inte där.
Idag regnar det, men snart kommer värmen åter! Eja!

Inkan© sa...

Å det känns lite sorgligt att det hus där du startade nu är borta - allt borta och så igenväxt. Naturen tar snabbt tillbaka det denb en gång lånat ut.

Jag ska ju snart upp till mina födelsetrakter och titta på farfars hus (där jag och min syster föddes i en blå kökssoffa!)
och så ska jag besöka Villa Källhagen,där jag växte upp i.
Där bor ju Thèrése Juel idag med sin guitarr och sina hästar.

Nostalgi hör nog ihop med åldern - tror jag.... hm

Anonym sa...

Det hör väl också lite ihop med mitt historiska intresse för gamla utdöda byar, skulle jag tro. Det var många år sedan jag senast besökte min födelseplats, och det känns som det var sista gången.. Ingenting fanns kvar att se.

Jag hoppas att du får det riktigt trevligt i Jämtland Inkan! Hoppas också att vädret blir bättre än vad det varit idag hos oss. Allting blir ju så mycket vackrare och trevligare då, eller hur?

Inkan© sa...

Jag har beställt sol... och även om min barndoms by fortfarande lever ....så känns det som om den sakta sakta dör ut. Tänk dig: idag finns inte ens en affär i byn!
När jag växte upp fanns både ICA, Cooperativa, Segers slakteri, Lindéns sportaffär, El&lampaffär, Hallins viktualier och Bageri med servering samt en kiosk.
Idag finns inget.

suck.