tisdag 3 juni 2008

Från en svunnen tid....


Det känns lite märkligt att hålla i den bok som min farfarsfarfar Anders Berglund (1826-1904) ägt. Nu har böckerna och biblarna kommit "tillrätta" efter att ha varit på villovägar under lång tid. De hittades i ett förråd på Östermalm i Stockholm av Ingrid och nu finns de hemma hos mig. Aron Berglund var farfarsfarfars äldste son.

Tänk, om farfarsfarfar hade vetat...?

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Anita

Vilka fina bilder du sätter in här. Jag bara ÄLSKAR gamla böcker. Och se vilken fantastisk handstil namnen skrivits med. Då, när det begav sig, gick det inte an att skriva annat än väl. Välskrivning hette det ju :-D

Minns mina första år i skolan. Oj vad fröken var arg på mig. Jag bara kunde inte skriva fint. Jag blev alltså satt på straffkommendering vilken bestod i att fylla en skrivbok med lutande åttor. Alla med exakt lutning och de fick inte lämna strecket.... Det var tider det.

God morgon från Evy

smulan sa...

Evy! Åh jo, nog minns jag välskrivning i skolan! Jag har väl en ganska hyfsad handstil, men problemet är att dagens ungdomar kan ha v ä ld i g t svårt att läsa min lutande handstil! På jobbet fick jag ofta idka högläsning av mina handskrivna rapporter därför ingen kunde läsa min handstil!
Vi börjar bli lite kuriosa, Evy! :)

Fortfarande sol och värme. Jag håller på att plantera ett par björkar på tomten. Gissar om jag svettas!

Inkan sa...

Visst känns det lite högtidligt när man får gamla böcker som ens förfäder ägt, skrivit i, bläddrat och använt.
Tänk så märkligt att dessa böcker låg kvar i det där förrådet och ni fick kontakt med varandra.

smulan sa...

Inkan! Ja, det är en underbar historia. Tack vare gulliga Ingrid som gjorde sig besväret att kontakta mig. Jätteroligt!