Familjen Planting-Bergloo (del 1)

Jag blev mycket överraskad när jag hittade adliga anor i min släkt. De flesta anor i min familj - i generationer - var torpare, nybyggare och bönder. Det är det vanligaste när man som jag, har de flesta av sina rötter i den norrländska myllan. Jag hade ställt en enkel fråga i Anbytarforum (släktforskarnas debattforum) om min morfars morfars föräldrar, när jag fick ett svar som tydde på att fadern hade rötter till den adliga släkten Planting Bergloo från 1600-talet. Jag fann det mycket intressant men ställde mig ändå lite tvivlande. Jag hade aldrig hört talats om denna adliga familjära passus i min familj och trodde att det var ett misstag, tills jag själv kunde konstatera att en gren av mina förfäder kom ur den adliga familjen Planting-Bergloo från 1600-talet. En oerhört intressant och spännande tid följde i min släktforskning då jag sökte och plöjde igenom allt det material jag kunde hitta om denna adliga familj.

Det är väldigt tacksamt att hitta adliga anor bland sina rötter, för det finns i allmänhet mycket nedskrivet och dokumenterat om adliga familjer. (Det är tvärt emot när det gäller "vanliga dödliga"; där man får vara glad om man man får ett namn och i bästa fall en kommentar i husförhörslängden om kunskaperna i katekesen eller "till levnadssättet ärlig", "låghalt" eller dylikt.) I Gustaf Elgenstiernas adelskalender hittade jag massor av Planting- ättlingar, och så småningom fick jag kontakt med några av de många sentida ättlingar som släktforskat på denna stora familj. Jag hittade levnadsbeskrivningar, böcker och gamla foton. Internet är för detta ändamål ett underbart kontaktnät för släktforskare.

Släkten Planting (adlad Bergloo) bestod på 1600-talet av ett flertal familjer, där stamfadern anses vara Johan Planting född på 1580-talet i Böhmen i Tyskland. Han kom till Sverige nån gång i början 1600-talet. Den Planting-familj där jag har mina rötter härstammar från Mikael Planting Bergloo (1661-1729) son till Johan Planting d.y. (1630-1688). Mikael Planting adlades Bergloo 1682 för sina krigiska förtjänster under Sveriges stormaktskrig på ryska och polska slagfält. Mikael Planting Bergloo blev så småningom överste och chef för regementet i Jämtland och Härjedalen, och hade kommandot för hela försvaret vid den jämtländska gränsen.


Mikael Planting-Bergloo var gift två gånger. I sitt första äktenskap med Armika Skeckta (1665-1723) fick han 14 barn. Armika Skeckta kom från den adliga familjen Skeckta. Det andra äktenskapet med kusinen Katarina Sofia Gyllenbåga (1676-1740) blev barnlöst. Mikael Planting-Bergloo dog 1729 och ligger begravd i Tolfta kyrka Tierp.

Fortsättning följer här.







Mikael Planting-Bergloos farbror Anders Planting-Bergloo (1619-1682) Tavlan hänger på Karlbergs slott i Stockholm.