torsdag 15 mars 2007

Nya protester!

Jag har idag skrivit och skickat in en insändare till TÅ. Jag vet dock inte om tidningen tar in den - jag har blivit refuserad tidigare..... Men så här lyder den i alla fall:

Som kommuninvånare och anhörig till vårdtagare på Lyckebo i Junsele känner man sig väldigt beklämd, ledsen och arg på den personalpolitik som Vård- och omsorg i Sollefteå bedriver. När det gäller den uppkomna personalsituationen på Lyckebo är det väl främst verksamhetschefen som ska kritiseras. Jag behöver nog inte nämna hans namn – de flesta vet nog vem som avses.

Jag håller med Birgitta Sehlin i hennes insändare i TÅ den 13 mars: det är dags att sluta upp med militära sandlådefasoner och visa att du kan lyssna på andra också. Vi är en enhällig anhöriggrupp som anser att den tvångsförflyttning av personal som skett på Lyckebo är ett totalt demokratiskt och personalvårdande fiasko. Så får det bara inte gå till!

De militära metoder du använder dig av passar sig möjligen bättre i den militära organisation du kommer ifrån – men inte i en ”mjuk” organisation där samarbete och lyhördhet för personalens och vårdtagarnas behov bör och ska stå i främsta rummet.

Gamla och dementa människor behöver stabilitet och kontinuitet i tillvaron. Nya ansikten och ny personal skapar oro hos dementa – det är viktigt att personalen känner de vårdtagare de ansvarar för. Att då abrupt flytta fem ordinarie personal över en dag, ersätta dem med helt ny personal – och utsätta vårdtagare och den ordinarie/nya personalen för stora trauman – tycker vi anhöriga är snudd på ett allvarligt tjänstefel.

Den militära bunker som Vård- och omsorg i Sollefteå blivit är inte en organisation som hör hemma i en demokratisk vårdorganisation. Vi tycker det är dags att entlediga cheferna inom Vård- och omsorg och låta den ordinarie personalen snarast komma tillbaka till sin arbetsplats.

Uppdatering 16/3. Jag glömde tyvärr att kommentera den inställda informationsträffen i insändaren som vi anhöriga blivit lovade att få. Informationsträffen bokades på anhöriggruppens initiativ, men blev inställd av arbetsgivaren utan någon rimlig orsak. Varför?

Uppdatering20/3: Min insändare i TÅ.

17 kommentarer:

Anonym sa...

Hej

Vill bara säga: Bra rutet Smulan!!!

Jag hoppas och ber att det snart blir ordning på Lyckebo, och med sådana anhöriga som du, som engagerar sig och handlar borde det hända saker.

Evy

smulan sa...

Hej Evy!
Vi är många som är engagerade....

Jag är egentligen sååå trött på den här historien, men eftersom det är våra anhöriga som är drabbade och det är som det är i den här organisationen - så känns det angeläget att på något sätt visa vårt stöd för personalen. Vi vet ju var bristerna finns....

Anonym sa...

BRA! Jäkligt bra formulerat!
Alla berörda borde skriva insändare och även bombardera ansvarig med protester.

Kram,
Inkan
http://blaafaagel.blogspot.com/

smulan sa...

Tack Inkan! Vi är många som alla på sitt sätt drar sitt strå till stacken. Men som sagt - jag önskar att jag inte behövt engagera mig.... Jag har egentligen inte den rätta orken (och ffa inte lusten!) för flera duster med kommunen. Jag hoppas den här blir den sista!

Anonym sa...

Jag instämmer med Evy och Inkan. Min man arbetar som vårdare på ett privat 'nursing home' sedan några år tillbaka. Jag läste upp ditt brev fÖr honom och när jag kom till biten om hur viktig stabiliteten är fÖr de dementa vårdtagarna ( heter numera "service users" i England) , så hÖll han med till 100%.

Lillan

Anonym sa...

Bra insändare Anita
rune

smulan sa...

Lillan! Jag hade kunnat skriva mycket mera om hur viktig stabiliteten är för dementa - för den är elementär! - men jag ville få in en kort insändare. Jag har ju själv arbetat som sjuksköterska på ett äldreboende med dementa i 6-7 år så jag vet även av erfarenhet i jobbet hur viktigt "igenkännandet" är.

(Fast jag tvivlar på att TÅ tar in insändaren - jag har blivit lite obekväm....)

Ha det gott där borta i Cornwall!

smulan sa...

Gomorron Rune! Tack.

Anonym sa...

Låt oss veta om insändaren kom in i tidningen och ev. reaktion.
Den där personalchefen det handlar om borde väl kunna anmälas för tjänstefel( eller åtminstone granskning)till högre instans?

Berit

smulan sa...

Berit! Jag vet att Kommunal (personalens fackförbund)anser att verksamhetschefens metoder i det här fallet är i strid mot gällande regler, men intensiva förhandlingar pågår och jag är rädd att han frias i slutändan...

Det är väl Arbetsmiljöverket som i så fall ska granska handläggningen - vi får se hur långt det ska gå.

Karin sa...

Smulan! Jag har nu tyvärr inte alla detaljer och läser Ångermanlandstidningen bara sporadiskt. Eftersom facket hävdat att det inte fanns någon laglig grund för arbetsgivarens åtgärder så borde det väl i all sin dar kunna lösas snabbt. Att kommuner har en dålig personalpolitik är tyvärr alltför vanligt. Men det här tar priset.

smulan sa...

Karin! Det kanske var fel att skriva att åtgärden var "olaglig" - jag är inte så insatt i de fackliga termerna :), men vad jag har förstått så var det mycket tveksamt om arbetsgivarens åtgärd att tvångsplacera var lagligt. Skälen till att tvångsplaceringen gjordes har dessutom ändrats över tid. Just nu heter det att det var "av arbetsmiljöskäl"...!! Det andas "räddas vad som räddas kan" över hela tillställningen....

Karin sa...

En arbetstagare som sjukskriver sig för att han aller hon mår dåligt har ju inte begått något olagligt. Stannar man hemma utan att sjukskriva då kallas det för arbetsvägran och är skäl till uppsägning. Ingenting av det gäller i det här fallet, efter vad jag kan läsa mig i Ångermanlänningen.

Jag tycker absolut att det borde ha kunnat skötas på ett bättre sätt. Det väl gått prestige i saken? Vad tror du?

smulan sa...

Precis. Du har förstått. Nu handlar det om prestige. Enbart det.

Personalen har inte gjort något fel. Det är cheferna som är fel. Helt fel.

Anonym sa...

Bra skrivet Smulan. Tänk ändå att det ska vara så svårt för vissa att förstå att det är människor det handlar om. Inga maskiner som man kan flytta hit och dit. Att sätta vårdtagarna främst tycks inte vara så viktigt och ändå är det dem det handlar om i första hand. Detta att personal ska trivas och känna sig välkomna till sin arbetsplats tycks heller inte vara av större vikt. Empati tycks man inte kunna stava till.

Prestige är en otäck sak. När det kommer in så glöms allt annat bort. Hoppas din insändare kommer in.

Varma vårhälsningar
Annki

smulan sa...

Hej Annki! Long time, no see...:)
Tack! Jag håller helt med dig.
Vårhälsningar till dig också!

Smulan

Elisabet sa...

Jag svimmar!!
På mammas gruppboende märker man tydligt vad bara detta med sommarvikarier gör .., dom dementa blir oroliga och sämre när inte ordinarie personal är på plats .., allt som förändras skapar inombords-oro.

Heja dig, Smulan!!