"Kolerakyrkogården" - den bortglömda kyrkogården i Näsåker. Sanning eller skröna?

Carl-Johan Nyberg från Forsåsmon i Näsåker gav 2015 ut en forskningsrapport om en gammal kyrkogård som enligt sägen ska ligga i Häxmo på södra sidan om Ångermanälven i Ådalsliden.

Det är en rapport som är mycket spännande och intressant att ta del av. Rapporten har tidigare blivit utlagd på Ådalslidens Hembygdsförenings hemsida.

Hela rapporten finns att läsa längt ner i det här inlägget (Pdf-fil)

Carl-Johan avslutar sin rapport med dessa slutord:

"Jag hoppas att denna berättelse om ”Kolerakyrkogården” vid Torsbäcken nu i första hand blir en verklighet och känd för det fornminne det är. Platsen var en slåtteräng och mycket vackert belägen med utsikt över älven, och med överblick över det som kallas för Torsbäcksmon.

Idag finns inga direkta synliga tecken på gravplatsen. Men terrängen med mo och slåtteräng är fortfarande mycket tydlig. Här finns fortfarande blandskog och man kan utifrån erhållna beskrivningar om hur platsen en gång har sett ut känna stor vördnad inför detta vackra skogsparti vid Ångermanälven."

C-J Nybergs rapport. (Pdf-fil):  Den bortglömda kyrkogården i Häxmo 

Riksantikvarieämbetets bedömning av "kolerakyrkogården" är: "Plats med tradition" (RAÄ-nummer: Ådals-Liden 27:1) :

RAÄ-nummer: Ådals-Liden 27:1 - 1968.

RAÄ-nummer: Ådals-Liden 27:1 - 1994

Förutom hörsägen verkar det inte finnas några skriftliga källor till att det funnits en kyrkogård på den plats i Forsås (Torsbäcksmon) som omnämns i C-J Nybergs rapport och av RAÄ. Men möjligheten för att det funnits en gammal gravplats för personer som avlidit av epidemier/farsoter eller begravts där av andra skäl kan förstås inte uteslutas.

När det gäller Ådals-Lidens kyrkostämmas planer år 1831 (se bl.a. bild överst och i rapporten) att anlägga en s.k. "kolerakyrkogård" på Forsås-mon och Råss-mon pga. en hotande koleraepidemi, är det oklart om kyrkogårdarna verkligen blev anlagda eller använda. Koleraepidemin drabbade aldrig Ådals-Liden så långt som är känt.  Att en ev. kolerakyrkogård skulle ha funnits på Råss-mon finns heller inga hörsägen eller uppgifter om.

Om "kolerakyrkogårdar":  https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolerakyrkog%C3%A5rd

Jag har på Lantmäteriets hemsida tittat på gamla historiska kartor från den aktuella tiden, men hittade inte "kolerakyrkogården"  utmärkt på någon av kartorna.  Göran Stenmark; hembygdsforskare i Junsele, förklarar:  "Eftersom platsen enbart blev välsignad som eventuell kyrkogård och aldrig behövdes märktes den aldrig ut. Samma i Junsele. Man röjde undan skog just för tillfället men eftersom ingen kolera kom hit fick de åter växa igen"

Om det har funnits en tidigare sk epidemikyrkogård på Forsås-mon är också oklart. En kyrkogård kunde knappast anläggas på 1700-talet utan att vara "välsignad" av kyrkan och därmed blivit utmärkt och skyddad. Vanligen begravdes de som dött i epidemier (smittkoppor, rödsot etc) på den vanliga kyrkogården. Det var bara missdådare och självdödare som förvägrades rätten att vila i vigd jord.

Tills nya fakta/källor ev. dyker upp får vi nog betrakta kyrkogården på Forsås-mon som en hörsägen, en skröna.