 |
| Oskar Fängström, Fängsjö 1907-1988. |
Jag hittade ett gammalt kort (från 1979) som fick mig att minnas. Det är ett foto av farbror Oskar Fängström med sina två kossor. Oskar bodde med sin bror Gustaf i Fängsjö i hela sitt liv. När systern och "hemmadottern" Anna dog tog brodern Oskar hand om korna och skötte dem så länge han orkade.
Varje vår släpptes kossorna ut på skogen. På kvällarna kom kossorna tillbaka till sommarlagården där de väntade på att Oskar skulle ta in och mjölka dem. Oskar pratade med kossorna och såg till att de hade det bra. Sedan återstod arbetet med att mjölken skulle separeras och kärlen diskas. Ett par timmars arbete som Oskar gjorde varje morgon och varje kväll. Vecka efter vecka. År efter år.
Oskar gjorde allt arbete med stor kärlek till kossorna och med minutiös ordning. Jag tror inga kossor kan ha haft det bättre än Oskars kossor.
Det känns gott i hjärtat att minnas Oskar och hans kossor.
8 kommentarer:
En kusin skriver: "Oskar var god, glad, mjuk, gästvänlig, social, pedagog och tyckte om oss alla barn. Har så många goda minnen av Oskar. Fick provmjölka en ko i sommarladugården och då var jag inte stor. Ingen kunde fånga flugor som Oskar. Ljusa minnen av Oskar har vi nog alla."
Tack Anita
Jag insuper med stor girighet alla små korn du strör om dessa bröder. Jag fick bara träffa dem en enda gång och kommer bära med mig det minnet hela livet. Då var de gamla och kände sig nog som några sorts turistmål för oss sörlänningar som kom och våldgästade. Önskar jag fått träffa dem när jag var yngre och då tillsammans med morfar Viktor. Men vem vet - kanske de inte var så goda vänner med tanke på att morfar snott mormor Maria (Maja) mitt framför näsan på dem ;-)
Hej från Evy
Evy: Jag tror nog att din morfar och bröderna i Fängsjö förblev vänner trots allt! ;)
Ja, Gustaf och Oskar blev föremål för mycket uppmärksamhet i tidningarna för deras kanske något "annorlunda" liv, men jag tror de tyckte det var ganska trevligt ändå. ;)
För oss som kände dem väl blev de nära vänner. Vi kusiner var mycket med dem i Fängsjö både som barn och vuxna. Fina minnen!
Oj,så mysigt det ser ut. Får mig att minnas somrar hos mormor och morfar på Överå.Var så stolt när jag hade lärt mig mjölka.
Vivi-Anne: Jag tror aldrig att jag lärde mig mjölka riktigt, trots att mamma försökte lära mig. ;) Eller så kanske saknade jag intresset... ;)
Allt gott till er båda!
Härligt att läsa om människor som är snälla ,-)
Jo, så naiv är jag.
Elisabet: Snällhet kombinerat med klokhet är oslagbart..
Kram!
Kul att läsa om fina minnen och goda människor. De värmer.
Gammelmor i Paris
Skicka en kommentar