tisdag 26 oktober 2010

Hällby - byn som försvann under vatten..

Min pappa pekade ibland ut en stor sten vid vägen utanför Gulsele i Junsele, där han lekte som barn. Stenen ligger alldeles intill en stor konstgjord uppdämd sjö, Gulselesjön, som dämdes upp över den by där min pappa bodde några år i sin barndom på 1930-talet.  Uppdämningen av sjön skedde i samband med kraftverksutbyggnaden i Hällby 1970. Farfar och farmor bodde inte så många år i Hällby, men det kändes alltid lite märkligt när pappa berättade att gården där han bodde som barn numera låg på sjöns botten.

För en tid sedan fick jag kontakt med Barbro som berättade att även hennes morföräldrar (Teodor Eriksson f 1888; son till Edvard Eriksson 1860-1930 som troligtvis byggde gården) och senare en morbror hade bott på samma gård som mina farföräldrar i Hällby! Troligtvis köpte min farfar gården av Barbros morbror när familjen flyttade dit vid mitten av 1930-talet. Jag har också fått några kort  av Barbro som jag blev mycket glad över! Det är första gången som jag ser bilder av Hällby och farfar och farmors hem, som det såg ut före uppdämningen. 

Ett stort och varmt tack Barbro!


Engmar Nilsson ägde denna gård före uppdämningen. Det pågående kraftverksutbygget syns i bakgrunden.

Nils Bertilsson och Magnus Mattsson ägde dessa gårdar vid tiden för uppdämningen.

Edvard Hansson och Hildur och "Jonke" Johansson var de sista ägarna till dessa gårdar.  I den vänstra gården bodde min farfar och farmor med familj några år på 1930-talet.

"Teas lanthandel"  fanns  i den låga byggnaden.



Uppdatering:  Så här ser Hällby ut idag: en stor uppdämd sjö!  Ett stort TACK Hans O för korten!

Foto: Hans O Alfredsson

Foto: Hans O Alfredsson


Lite historik om Hällby:

Ur "Hällaboken" citerar jag följande:

"Hällby, en by söder om Hälla efter Ångermanälven, som våren 1970 kom helt under vatten i samband med Hällby kraftverksbygge. I Hällby påbörjades uppodlingar på 1800-talet av Hälla byamän. Den förste hällabo som började nyodling där var Ingel Mattsson från Hälla som den 11 okt. 1856 hade huggit ned 200 träd. Ingel Mattsson som var född 1800 och son till Matts Ingelsson i Hälla, hade tidigare haft ett hemman i Hälla, men troligt överlåtit det på någon av sina fem söner. Han bosatte sig nog i Hällby men var 1867 död då hans änka bosatte sig i Norra Gultjäl som då var upptaget av Gulsele byamän."

I Junsele Hembygdsförenings hemsida står bland annat följande:

"När kraftverket i Gulsele stod klart i början 1950-talet började byborna i Hällby undra när det var deras tur att flytta från sina gårdar. I gamla tidningsartiklar från 1960-talets början uttrycker de sin oro över att de inte riktigt har fått besked när bygget skall ta sin början. Strax därefter var det dags att tömma sina hus, som sedan revs eller brändes ner. Hela byn med affär och flera jordbruk utplånades från den mark som skulle hamna under vattenytan. 1967 påbörjades kraftverksbygget och 1970 stod det klart. Idag glänser endast en stor uppdämd sjö över den plats där landbonden Erik Eriksson slog sig ned i början 1880-talet.

Byns historia går tillbaka till omkring 1882, och låg då under Anundsjö socken. Den överfördes i kyrkliga och kommunala hänseenden till Junsele socken den 1 januari 1894."

Uppdatering:

Jag hittade överraskande en film på You Tube om hur det såg ut efter Ångermanälven innan Hällby kraftverk började byggas 1967! I filmen berättas en kort historik över några av byarna, och även Hällby visas! :)

Det är dock beklämmande att lyssna till speakern i slutet av filmen när han talar om den "nya" Ångermanälven som ska "tjäna människorna" genom kraftverksutbyggnader. Det som egentligen blev ett förödande övergrepp på naturen,  forsarna och laxens vandringar uppför Ångermanälven.

Så här skriver "Kullberg film": "Ännu ett övergrepp på den fria naturen, Ångermanälven, Sveriges stösta vattenkrafts producent Ångermanälven är snart våldtagen till sista forsen, bruset tystnar, allt blir sjöar med mystiska undervattenströmmar. Här ska åter lax och harr vandra upp till bäckarna från havet för att leka!"

11 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Anita

Fin jordbruksmark och vackra hem satta under vatten för elens skull. Det är tråkigt att både se och höra, samtidigt som vi alla är väldigt beroende av denna ström.

Jag saknade dock en bild. Hur ser platsen ut idag? Skulle vara väldigt intressant att se och jämföra bilderna igår-idag.

Hej från Evy i ett vintrigt Skaraborg.

Christina sa...

Vilket märkligt öde för en by...jag säger som Evy, jag saknar också en bild på hur det ser ut idag.
Landskapet där byn ligger ser ju så överraskande flackt ut. Jag hade väntat mig att byn skulle ligga mer som i en gryta.

Anita sa...

Evy och Christina: Gulselesjön är uppdämning av Ångermanälven. Jag ska försöka hitta en bild på hur det ser ut idag!

Anonym sa...

Bra bilder från Hällby. Jag har en del material, mest flrteckning på de olika familjer som bott i byn. På spelmansbloggen finns ett inlägg med kort av Edvard Hansson, spelmannen från byn

Anita sa...

Göran! (för jag gissar att det är du...;))

Jag har länkat till din sida om Hällby i inlägget, där Hällbys familjer fram till 1930 finns med.

Och här är länken till Edvard Hansson, durspelaren i Hällby!
http://hembygd.junselebyar.se/spelman/?p=336

Anonym sa...

En dag borde marken torrläggas igen och älven återta sitt naturliga lopp.

Inte hade väl vi varit utan el i Sverige utan Hällbys och andra forsars förstörelse?

/Lars Eric

Anita sa...

Lars Eric: Jag undrar ibland om vi idag hade tillåtit/accepterat den ödeläggelse av älvar, forsar och byar som skedde under så många år.

Tänk om vi en dag åter igen kunde få uppleva älvarnas naturliga lopp.. Vilken upplevelse!

Elisabet. sa...

Intressant att läsa och se!

Det tackar man för.

Elisabet. sa...

Ps. Filmaren har nästan lika bråttom med kameran som min mamma hade när hon filmade .-)) Det hände att vi som tittade blev kräksjuka ,-) DS.

Cecilia N sa...

Så här 40 år senare är det konstigt att de har ljudlagt med Dvoraks symfoni från den nya världen. Det är ju en gammal värld som inte finns längre som ses på bilderna.

Nej man kan undra om vattenkraftsutbyggnaden hade fått ske nuförtiden.

Jag är ju sörlänning från början och har inte upplevt utbyggnaden.

Och så tänker jag: även om det säkert var svårt att få allt timmer från A till B så var det iaf ett miljövänligt transportslag. Man kan fundera på mängden el kontra mängden diesel till timmertransporterna.

Anita sa...

Elisabet: Tack:)Ja, det märks ibland att det är en gammal (hmm..) inspelning vi ser.

Cecilia: Så observant du är! Jag hörde inte Dvoraks symfoni.. måste se filmen igen! ;)

Det som jag tror upprör oss norrlänningar mest är att kraftverksbolagen bara förstörde naturen och gav oss inget tillbaka. Den el som kraftverken genererar går mestadels ut till Europa. Våra vackra forsar förstördes för att bolagen skulle tjäna pengar.