Translate

fredag 19 september 2008

Margreta Dorotea f 1881

Ibland blir jag starkt berörd när man som släktforskare kommer vissa, icke nu levande personer, nära in på livet. 

Livet var ofta så mycket svårare och annorlunda förr. Speciellt kvinnor var mycket utsatta och illa behandlade av omgivningen och samhället när något oförutsett hände.

Margreta Doroteas livsöde berörde mig djupt.

Margreta Dorotea var född utom äktenskapet. Hennes biologiske far var känd men frånvarande, så Margreta växte upp med sin mor och så småningom även med sin styvfar.

Margreta Dorotea blev gravid när hon bara var 18 år, och hon födde ett barn utom äktenskapet våren 1900. Det var ett oönskat barn, och vad som egentligen hände den där marsdagen år 1900 när hon ensam födde barnet lär vi aldrig få veta, men jag kan förstå att det som hände innebar en stor sorg i Margreta Doroteas liv. Margreta Dorotea blev åtalad för barnamord och hon dömdes till två års arbetsfängelse efter avslutad rättegång. Jag har haft möjlighet att läsa förhörsprotokollet från rättegången och det är en mycket sorglig berättelse som berörde mig djupt.

När jag började nysta i den här familjehistorien så visade det sig, lite oväntat, att Margreta Doroteas biologiske far och även fadern till Margreta Doroteas döda barn var avlägsna släktingar till mig..

Fadern till Margreta Doroteas barn var en kusin, brorson till Margreta Doroteas biologiske far. Han verkar, enligt förhörsprotokollen, ha varit helt förskonad från ansvar för sina amorösa eskapader med Margreta Dorotea.

Margreta Doroteas livsöde blev känt för mig, när jag häromdagen fick ett oväntat tillfälle och glädjen att träffa en dotter och dotterdotter till Margreta Dorotea. Besöket gladde och berörde mig mycket. Det blev ett minne för livet. Ett stort och varmt TACK! 💕💕




Notis i Sollefteå-bladet 10 april 1900:

"Ransakad barnamörderska.

Å tingsstället i Näsåker hölls i lördags med Resele tingslags häradsrätt urtima ting för rannsakning med för barnamord misstänkta och häktade, ogifta Margareta Dorotea F. från xx i Junsele sn, skrifves till Sollefteå-bladet. Tinget tog sin början klockan 12 på dagen, men redan klockan 9 på f.m. hade en ansenlig mängd folk samlats för att åhöra det uppseendeväckande målet. När ändtligen dörrarna till tingssalen öppnades, höllo de påträngande bokstafvligen på att klämma ihjäl hvarandra, tills man med stor möda lyckades få upp båda dörrhalfvorna.

F. nekade ej att hafva bränt barnet, men påstod, att fostret vid födelsen saknat lif. Tre vittnen hördes, men utan att någon egentlig upplysning kunde vinnas. Flickans moder kommer att såsom skäligen misstänkt för delaktighet i mordet vid ny ransakning den 21 april ställas till ansvar härför. Dottern förnekar emellertid bestämdt moderns delaktighet. F. som visade sig ganska lugn och behärskad, återfördes i häktet."


Ett stort tack till Göran Stenmark för notisen och kompletterande information. Klicka på notisen för större text.


NOT.  Margreta Doroteas biologiske far hade några år tidigare tillsammans med sin svåger blivit anklagad för rånmordet på postiljonen Magnus Sjökvist i Näsbäcksbacken mellan Forsmo och Osele i Junsele den 26 maj 1880. Rånmordet var känt för mig tidigare, men jag kände inte till att det fanns  familjära kopplingar till en av de misstänkta. Mer om rånmordet finns att läsa på Mats J. hemsida HÄR .



9 kommentarer:

Inkan© sa...

Vilken tragisk livshistoria. Så grymt. Även jag blir berörd när jag läser om henne.
Verkligen ett offer för både patriarkatet och dubbelmoralen samt det sociala arvet -som det kallas ibland.

Anonym sa...

Ja, Inkan, jag bara k ä n d e i själen med denna kvinna. Hur ensam hon var i hela världen. Inte ens hennes mor hjälpte henne..

Men hennes dotter (89 år) som jag träffade igår var en underbar människa. Jag tror att Margreta Dorotea var det också..

Anonym sa...

Hej Smulan

Jag förmodar att Margareta Dorotea fick ett bra liv efter sin strafftid, eftersom hon bevisligen har en dotter som idag lever och har hälsan. Skulle vara kul att höra bara något litet om den fortsatta historien.
Ärligt talat så tror jag faktiskt att livet kan vara så där grymt mot unga kvinnor även idag för männen är för det mesta helt oskyldiga till sådana saker som oönskade barn och tragiska kvinnoöden. Eller???

Hej från Evy

Anonym sa...

Hej Evy!
Jag har inte kommit så långt hur Margreta Doroteas liv gestaltade sig efter strafftiden, men jag kommer förhoppningsvis ha vidare kontakt med dotterdottern och få veta mera.

Du får ett mail i em. när jag kommer hem från skogen! Strålande väder idag. :) Smulan

Anonym sa...

jag släktforskar också, eller rättare sagt listar ut mina egna anor genom forskning andra har gjort.. och jag känner ofta fascination inför olika människors öde, även om de inte är lika dramatiska som det du berättar om. en sak jag tänkt på är hur många "oäkta" barn som föddes, hur vanligt det var med rättegångar om "hor".

Anonym sa...

Åå va jag tycker om din blogg ! och din släktforskningssida.
Så glad att nån annan än jag tycker om gamla brev och människors liv och öden. Du skriver så bra och du har så snygga sidor.. blir så avundsjuk att ja håller på att smälla av.

Jag har lagt ut några brev, rättare sagt avskrivna brev på min blogg - som inte har nån röd tråd alls - och jag har miljoners brev från förr som min pappa hade tagit vara på. Men jag bloggar ju anonymt så jag kan inte lägga ut namn, bilder å platser som du gör och då blir de liksom lite fattigare..
Du har gett mig inspiration till att ta tag i den fundering jag länge haft om en egen släktsida..
Ska komma tbaka och läsa mer här hos dig!
Ha de så bra!

Anonym sa...

Yver! Om du visste vad glad jag blev av ditt inlägg! Tack, snälla du! Det är så roligt om jag kan inspirera någon med det som intresserar mig.

Berättelser som Margreta Dorotea är ju inte så vanliga, må du tro, men ju mer man forskar och gräver i det förflutna så kan man hitta "spännande" öden som både fascinerar och berör.

Jag ska ta mig en titt i din blogg - och du; välkommen tillbaka!

Hanna sa...

Vilken härlig blogg du har! Jag hittade den av en slump när jag googlade efter dikten av Alf henrikson som du har i ett tidigare inlägg. Vilken skatt med gamla brev och foton!

Anita sa...

Tack Hanna!
Välkommen tillbaka hit!
Smulan