fredag 22 augusti 2008

Skomakare Jonas Henrik Söderqvist 1817-1905 i Holme, Resele


"Torparesonen Jonas Henrik Söderqvist ifrån Sörmesunda nedantecknade pastorat, hvilken nu avflyttat till Reseles, är född härstädes den 10 mars 1817. Han äger fullt försvarlig Christendomskunskap, och förenar därmed god frägd, stilla och christlig wandel samt ordentligt och wördsamt bruk av salighetsmedlen. Koppor har han haft af vaccin. Till äktenskap är han, efter skedd pålysning, härför fullkomligt ledig och hinderslös. Han är här mantalsskriven för innevarande år. Attest.
Anundsjö den 19 Juni 1842. Erik Julin ......"


År 1842 begärde torparsonen Jonas Henrik Söderqvist (1817-1905) en flyttattest av sin präst i Anundsjö. 25 år gammal ville Jonas ge sig iväg för att söka arbete och lyckan på annat håll. Jonas var skomakare och det var ett yrke han hade lärt sig redan som liten - många i hans familj i Anundsjö var skomakare.

Jonas flyttade till Resele och ganska snart träffade han sin hustru Brita Jönsdotter (1821-1909) i Holme, Resele, och Jonas blev sockenskomakare i byn. Paret bosatte sig på ett litet torp i Holme, de fick sju barn i rask följd och flera av sönerna lärde sig sin fars yrke och blev skomakare.

Föderådsstugan..

Sonen Jonas Peter f 1851 övertog torpet och yrket och därefter fortsatte några av Jonas Peters söner; Erik Peter f 1875 och Jonas f 1876 och Nils Oskar f 1882 i samma värv. De bodde under olika perioder på det lilla torpet uppe på berget och alla arbetade som skomakare och med skogsarbete. Under långa tider bodde det flera generationer och flera familjer på samma gård. I föderådsstugan fick de gamla föräldrarna bo, och även andra familjemedlemmar inhystes där emellanåt. Om inte annat användes föderådsstugan ibland när kvinnorna skulle föda barn...

Fr.vä: Anna Chatarina Sjöberg 1847-1923 med maken Jonas Peter Söderqvist 1851-?, Margareta Vikner 1882-1969 med några av barnen och maken Oskar Söderqvist 1882-1955 på torpet i Holme, Resele. Fotot från 1913.

De blev en stor familj; "söderqvistarna". Stamfadern Jonas Henrik Söderqvist från Anundsjö blev blind på gamla dar, men han fick glädjen att uppleva att flera söner och sonsöner blev skomakare på gården innan han dog 1905.

Häromdagen fick jag glädjen att besöka det söderqvistska torpet i Holme - eller det som finns kvar av stugorna på torpet. Torpet är obebott sedan slutet av 1940-talet, fast det finns fortfarande kvar i familjens ägo. Storstugan, bagar-/sommarstugan och logen är rivna, men stallet, föderådsstugan och härbret, där skomakeriet förmodligen låg, finns kvar. I en låda inne i skomakarhuset finns gamla handgjorda skor bevarade och utanför huset stod skosymaskinen kvar..

Skolådan..


Skosymaskinen..

Efter 100 års arbete på torpet i Holme så finns det än idag synliga bevis kvar av den verksamhet som en gång startades av Jonas Henrik Söderqvist från Anundsjö. Skomakarens..

Inskription ovanför huset till skomakeriet: JPSQ 1898 (Jonas Peter Söderqvist)

En av Jonas Henriks söner blev min morfars far - Henrik Oskar Söderqvist (1861-1934). Han flyttade till Häxmo i Ådals-Liden och blev inte skomakare. Vad jag vet..

Tack Harriet för att du visade mig våra gemensamma anors hem i Holme!


Antavla 1 generation.


Jonas Henrik Jonsson Söderqvist ,Skomakare Torpare i Holme, Resele. Född 1817-03-10 i Sörmesunda, Anundsjö. Död 1905-10-03 i Holme, Resele.
Far: Jonas (Jon) Olofsson Söderqvist, född 1787-07-05 Sörböle Anundsjö. Mor: Elisabeth Kristina Jonsdotter Arnström, född 1794-10-21 Södra Mesunda Anundsjö

Gift 1846-06-01 i Resele med

Brita Jönsdotter Född 1821-10-14 i Backe, Fjällsjö. Död 1909-09-07 i Holme, Resele.
 
Far: Jöns Olofsson, född 1793-07-05 Mor: Sara Andersdotter, född 1792

Barn:

Sara Elisabet född 1846-10-25 Holme, Resele

Brita "Bertha" Margareta (Greta) född 1848-02-03 Holme, Resele

Jonas Peter född 1851-04-18 Holme, Resele

Sven Olof född 1853-08-13 Holme, Resele

Anna Kristina (Stina) född 1856-11-11 Holme, Resele

Erik Andreas född 1858-11-23 Holme, Resele

Henrik Oskar född 1861-08-15 Holme, Resele




12 kommentarer:

Inkan sa...

Himmel - det där torpet med innehåll + skosymaskinen borde lokala hembygdsföreningen ta han om och vårda. Rädda allt innan det är försent.
Det går att flytta hus och bygga upp allt igen med innehåll som en form av museum. Detta är ju både lokalhistoria& hantverkshistoria.

Så har man gjort i min gamla hembygd och hembygdsgården är numera ett stort område med intressanta genuina hus och levande museum som används året om. Vintertid är det skolorna som har temadagar där och sommartid är det fester, musik, underhållning, teater etc
Där träffar vi hemvändare varandra under semesterperioden:)

smulan sa...

Inkan! Jag tänkte nog samma sak.., men vi vet också att hembygdsföreningarna (åtminstone där jag bor) är överlastade med gamla saker. Många har inte rum med en pryl till - än mindre att kunna visa upp det för allmänheten.

Men jag tycker också att det är synd att skosymaskinen och skolådan inte bevaras och visas på ett annat sätt.

Anonym sa...

Ooo vad ledsen jag blev då jag såg allt som bara förfaller till glömska. Värst var det med symaskinen. Du vet väl att min mammas mormor var skomakare i Resele, och även min farfar var skomakare. Jag skulle få hans symaskin men har inte en aning om var den tagit vägen efter hans bortgång.
Detta Holme har jag inte en aning om var det ligger, är så dålig på namn, men min mormors mors Kristina Sillberg hus låg nära vägen som går upp till Rössjöberget.... Där verkade hon som skomakare till sin död, tog över yrket efter sin man Janne Sillberg.
Hej från Evy

smulan sa...

Evy! Ja, jag såg flera sockenskomakare i Resele när jag tittade på Söderqvist-släkten på SVAR. Man undrar om arbetena räckte till...?

Byn Holme ligger väldigt vackert på södra sidan av Ångermanälven norr om Sörtannflo och Tängsta.

Ha det riktigt gott Evy!
Från ett soligt och varmt Omsjö idag / Smulan

thord wiman sa...

Hej Smulan!

Intressant läsning om J H S, skomakaren!
Du har mer än rätt om utrymmesbrist...
Så var det på "Ådalsbyn" hembygdsgården i Sollefteå. Långväga kom sockenbor med fina saker (många spinnrockar och attiraljer till hästens utrustning förr i tiden...) men fick vända hem igen - fullt i vartenda skrymsle.
Det går tyvärr inte att bara lägga på hög, föremål måste vårdas också (jag ryser lite vid tanken på alla gamla bruksföremål i trä som sakta ruttnar bort på våra hembygdsgårdar, ofta också förvarade på helt fel sätt) - och ha sin värdiga plats inför allmänhetens visning. Allt arbete ideellt.

(Jag har många gånger åkt vägen på södra sidan av älven oftast fram till Tängsta för att sedan fortsätta på skidor upp till Björssjön och Salsjön, någon gång ända upp till Edsele och där embarkerat Sollefteåbussen. Finfina trakter för äventyr speciellt på vårvintersidan!)

Har du ladusvalorna kvar hos dig? Jag såg fyra stycken singla på himlen idag men inte en enda tornseglare - utan dem blir landskapet tyst och lite trist.

Hej från thord.

smulan sa...

Thord! Ja, så sant om alla gamla saker som samlas på hög! Jag arbetade i många år i Hembygdsföreningen i Näsåker och jag vet också vilket överflöd av gamla saker som samlades. Vad ska man göra med allt?? Men det är tråkigt för föreningarna att säga "nej tack"..

Tänk, jag har saknat svalorna länge. Men så idag tog jag en promenad upp på berget och plötsligt hör jag det välkända kvittret i luften! Och jag såg ett tiotal svalor virvla runt i luften. Åh, så glad jag blev; sommaren är inte över än...
Tror du att de börjar samlas för avfärd redan?

Ha det så gott! Smulan

Anonym sa...

Hej

Det där uttrycket "föderådsstugan" har jag aldrig hört förut. Kan du förklara det?? Bryggstugan ("bröjstuga") och bagarstugan är ord jag förknippar med Resele, men "föderådsstugan" förstår jag inte.

Hej från Evy

smulan sa...

Evy! Födorådsstugan eller undantagsstugan var den stuga som "di gamle"/föräldrarna fick bo i "på undantag". Ofta blev ett födorådskontrakt skrivet mellan det barn (oftast äldste sonen) som tog över gården och föräldrarna. Det innebar att det (oftast skriftligt) gjordes en överenskommerlse om att sonen fick ta över gården mot ett livslångt "föderåd"/omhändertagande av föräldrarna.

smulan sa...

Tillägg: ett föderåd förekom i hela Sverige förr; inte enbart i Resele..

Anonym sa...

Hej igen

Ja undantag säger vi ju här och att ta hand om de gamla har ju alltid förekommit (bortsett från nu då ingen vill). Vet att det i överlåtelsen t.o.m när min man köpte denna gård står att modern har rätt att bo kvar så länge hon lever. Nu gjorde hon ju inte det men det var väl för att det var för tungrott så en fräsch lägenhet passade bättre :-D

Tack för förklaringen. Ska försöka minnas detta.

Hej från Evy

Birgitta Sacko sa...

På en av dina bilder om skomakaren J.H. Söderqvist finns en kvinna vid namn Margareta Maria Vikner. Hon hade en bror som hette Nils Gustaf Vikner och som var min farfar.

Farfars och därmed också Margaretas far Nils Olof Olofsson Vikner kom från Fagertjäl,Sidensjö men flyttade till Tängsta, Resele 1865 när han gifte sig med Maria Bergman från Österå, Resele. Nils Olof var född den 27 augusti 1839. Han dog den 7 april 1927. Maria var född den 20 juli 1843 i Österå.
Hon dog den 28 augusti 1914. Min farfar var född den 19 januari 1873 i Tängsta. Han gifte sig den 25 mars 1897 med Botilda Persdotter från Söderfors, Ådalsliden. Hon var född den 24 december 1871. Farfar var först dräng i Lidgatu men de flyttade redan 1897 till Holme, Resele. Där var han arrendator. Farfar dog den 31 mars 1930 och farmor den 29 januari 1957.

Med vänliga häsningar
Birgitta Sacko

GunillaF sa...

Vad roligt att få läsa om och få se bilder från det torp där min morfara far föddes och växte upp. Känner att jag borde åka dit en dag.
/GunillaF