Anitas blogg

Oförstörd natur

2012-01-30T14:50:00.000+01:00

Vintersol över bergen i Omsjö.

Rena snurren

2012-01-28T23:37:00.003+01:00

Vi har varit på revy ikväll; "Rena snurren" med Östen Eriksson, Lars T Johansson och en mycket duktig ensemble. Det var en mycket rolig och bra revy med Östen (me´ resten) och Lars T. som framträdande komiker - jisses så duktiga de är! :)

Men tror ni inte att vindkraftseländet förföljde mig! ;) Jag fnissade högt när en "vindparksensemble" kom in och sjöng med vindsnurror både bak och på huvudet! Vindsnurror var väl det jag allra minst ville se ikväll, haha. Men i den här versionen var de faktiskt riktigt trevliga att se på ;)

Tack hela revygänget för en mycket trevlig kväll!

Järnvägsbanan Forsmo-Hoting

2012-01-24T09:29:00.003+01:00

Jag har fått flera trevliga bilder av Harriet om järnvägsbanan Forsmo-Hoting! Se förra inlägget. Under flera år fram till 1925 var många av bygdens män i arbete med att bygga järnvägen mellan Forsmo och Hoting. Det finns många gamla bilder av rallare från den tiden, men tyvärr saknas ofta namnen på personerna på korten.

Det blev en stor dag i bygdens historia när kung Gustaf V invigde järnvägsbanan den 1 dec. 1925. Det var en kylig dag (nästan 30 grader kallt) då kungen med stor påmpa och ståt invigde Ådalslidens järnvägsstation. Tågen ersattes så småningom med en rälsbuss, men 1985 var järnvägsepoken Forsmo-Hoting definitivt över.

Tack Harriet! :)

Har du mer information om korten, så kommentera gärna!

Ett klipp ur en skrift utgiven av Statens Järnvägars resebyrå i Stockholm 1925.

Från vänster på bild okänd, Oscar Jönsson Tannflo, Lindqvist Betåsen (?) Gunnar Ehdel, Åhs (sittande), Oscar Eriksson, Forsås. Bilden tagen någon gång mellan 1920-1925

Näsåker i bakgrunden?

Tåg Tannflo-Ådalsliden

2012-01-23T13:38:00.004+01:00

Jag minns den lilla gula rälsbussen som gick från Långsele via Näsåker till Hoting när jag var liten på 1950-talet. Man kunde höra ljudet av rälsbussen ända till mitt hem på andra sidan Ångermanälven . Jag tyckte att det lät som golang, golang när rälsbussen tuffade vidare mot Hoting.. Idag är tågen och rälsbussen till Näsåker inställda och avställda sedan länge. Bara något enstaka godståg susar förbi nån gång ibland utan att stanna till vid den numera ödelagda järnvägsstationen i Ådalsliden.

Märkligt, just när jag skriver så minns jag plötsligt en stor godsvåg som stod inne i vänthallen på järnvägsstionen i Näsåker. Vi barn tyckte det var roligt att väga sig på den stora vågen och man fick dessutom ett kvitto på vikten i sin hand. :) Undrar om godsvågen står kvar...?

Jag fick ett mail igår med några gamla foton av järnvägsstationerna i Tannflo och Ådalsliden som jag gärna vill delge! Till och med fotot av en gammal biljett är sparad. Ett stort tack Harriet! :)

Harriet skriver:

"Fredagen den 11 juli 1947 åkte min farmor Brita Blom från Tannflo till Ådalslidens station. Det var sju kilometer med järnväg. Farmor skulle hälsa på sin syster i Näsåker. Hon hette Beda Karlsson. Beda var gift med skomakare Bengtssons son Alfred. Bodde i huset bredvid Bilisten. Det var en lång promenad för farmor som då var 64 år. Tur och returbiljetten kostade 50 öre och det skulle idag motsvara cirka 9 kronor. Varför farmor inte använde returbiljetten vet jag inte. Kanske
är bilden från järnvägsstationen från den tiden. "

Järnvägsstationen Ådalsliden

Järnvägsstationen Tannflo

Järnvägsstationen Ådalsliden

Omsjö i Lidens socken av Richard Gothe

2012-01-21T14:15:00.012+01:00

För några år sedan forskade jag en hel del på de s.k. Omsjöfinnarna; de första finnarna som bosatte sig i Omsjö i slutet av 1590-talet och dess ättlingar. Det blev en intressant forskning som jag kunde slutföra med god hjälp av en god vän, Rune Edström i Lövånger. På min hemsida finns en stamtavla av den förste omsjöfinnen Anders Andersson d.ä. utlagd.

Finnbygdsforskaren Richard Gothe (1883-1953) har i en bok från 1948 "Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland" gjort bebyggelsehistoriska undersökningar från 15-16- och 1700-talen och från den boken vill jag citera denna beskrivning över de första finnarnas bosättning i Omsjö.

Om finnbyn Grundtjärn, på andra sidan Storsjön, har jag skrivit om i ett annat inlägg - här.

"Liden var redan vid tiden för sexårsgärdens upptagning (1314) eget gäll. Genom k. förordning av 17 april 1885 ändrades sockennamnet till Ådals-Liden, för att undvika förväxling med Lidens socken i Medelpad, vilket då fick namnet Indals-Liden.

Bland de först upptagna byarna i socknen nämns det avlägset liggande Omsjö, enligt Hulphers ”äldsta byn, hvarets fordom finnar skola bott”

Våra äldsta kamerala längder bekräfta, att Omsjö redan vid 1500-talets mitt hade tvenne åbor, som tillsammans skattade för 18 seland. Sjön ”Vmsjöträsk”, nuvarande Storsjön, räknades också till bondeträsken denna tid. Den låg i sockengränsen mellan Liden och Anundsjö; ett råmärke Botarsten låg mitt i sjön. På Anundsjösidan kallas vattnet i regel för Grundtjärn, ehuru detta namn tillkommer ett litet vatten öster om Storsjön (Grundtjärn och Djuptjärn). I Lidens socken talar man om ”Ytterumsjön” när man menar östra delen av Storsjön.

Det blev finsk bosättning både på den västra och östra ändan av sjön. Den sistnämnda kallades Grundtjärn av Anundsjöborna, under det att Omsjö-hemmanet inom Lidens socken låg på ett ede mellan Omsjön (Storsjön) och Karfsjön. Från Omsjön rinner Um-ån genom flera smärre sjöar in i Ångermanälven.

En av de gamla gårdarna i Omsjö synes på 1590-talet ha övertagits av finnen Anders Andersson. Det är en tidig nedsättning så pass långt norrut och så avsides. Men man torde här kunna skönja en färdväg för finnarna. Från den nedre bygden vid kusten tog man sig upp till skogsbyarna Näs och Holm i Sidensjö, ibland kallade ”Sedersjö finnmarck”, ty där blev det en ganska folkrik fnnkoloni under 1600-talet. Så går vägen till Hermansjö i rågången Anundsjö-Sidensjö (Gammelgården där tycks vara äldsta nedsättningen) och därifrån uppåt Grundtjärn-Omsjön och till Kläppsjö finntorp, likaledes i rågången mellan Anundsjö och Junsele, varifrån man kommer över åt Gafsele-hållet i Åsele lappmark.

Anders Andersson finne i Umsjö (Omsjö) tog gifte från odalbygden (Lidgatu) och blev bofast. Han betalade t.ex alla sex terminer till Älvsborgs lösen (1613). När lantmätare Oluf Tresk avritade alla finntorp häruppe 1639, har han bara tagit med tvenne torpen på Anundsjösidan, alltså Grundtjärn, under det att Omsjö saknas. Det året har enligt boskapslängden Peder Andersson finne i ”Umasjö i Liden” 7 kor, 2 kvigor, 3 getter, och 10 får samt ett utsäde av 2 spänn. Enligt jordeböckerna räknades Omsjö som 8 seland. Fyra seland sköttes av Anders Anderssson och de andra fyra av hans broder Pål Andersson. Den sistnämnda flyttar emellertid 1664 till Södergård i Nätra socken, där han köpt sig ett hemman. Brodern Anders löste då Påls del i hemmanet för 160 daler k.m:t. En son till Pål flyttar från Nätra till Åsele lappmark, kanske via Omsjö, ty det heter i 1682 års DB, att ”Matts Pålsson i Umsjö vill upptaga nybygge på Cronones allmänning vid namn Gafsele-Hällan, 2 mil från öfversta byn i Junsele”. I 1660 års jordebok står åter Per Andersson skriven för de 8 selanden.

Tvisterna om rätt rågång mellan socknarna Resele-Liden och Anundsjö tycks vara av gammalt datum (se Jos. Westins ”Ångermanlands gränser”). Grundtjärnsfinnarna på Anundsjösidan ha faktiskt under ett par århundranden försökt komma under Liden, men deras ansökningar blevo städse avslagna. De påpekade, att de hade nio gamla mil till Anundsjö kyrka, och ”bara” fem till Resele, varför de önska ha både kyrkorätt där och få erlägga sina utlagor till det sistnämnda stället. Dessutom ansågo de sig bo inom Lidens rå och rör och tingsnämnden där intygar 1650, att Anundsjöbornas gett orätt namn (Grundtjärn) åt den ort där finnarna bo. Resele rå säges gå ända till Björnhusberget (som ligger sydost om Grundtjärnen, intill Orfvasjön och Kattajerfvi). Man passade även på att framlägga sina klagomål inför Kgl. Wästernorrlandskommisionen 1670. Grundtjärnsfinnarna säga sig då vilja ”åtnjuta ett landzens sunebref av 1505 om råskillnaden mellan Nordanskog och sunnan”, efter vilket de hörde till Resele gäll och icke under Anundsjö.

I ett par kartarbeten av lantmätare Nils Spole från 1703 omnämnes dels ”ett gammalt finntorp Omsjö på Lydens allmänning”, dels redogör Spole här för Omsjöhemmanets område: Åbo är nu för tiden Anders Erikson, som skattar för 8 seland. (se kartbild) Vid Jufvansjön jämte sockenskillnaden mellan Anundsjö och Resele pastorater har Omsjöman av gammalt där såväl som utmed den s.k. Um-ån haft dess förnämsta slåtter, vilka, oaktat att de äro belägna utom dess skatteskog och på allmänningen, äro alldeles omistliga för Omsjöman. Slått av starr och grovt stertingsgräs. Vacker fällningsskog jämväl näver- och lövskav, timmerfångskog och rikligt mullbete. Fiske i Omsjön och Karfvsjön efter gädda, abborre, mört och småsillen, som här kallas rapoxefisk, vilket ger en god näring i hushållet och i fiskeliga år samlar torrgäddor 4 eller 5 lispund till salu. Kvarn har Omsjöman avlägset i Umån. Bäckekvarn hemma vid gården. Ingen humlegård. Djurfång med älggravar och led, med bössa samt med flakar och lemmar för fågel och hare."

Sollefteå från förr.. Arkitekten Niklas Wahrgren

2012-01-13T13:38:00.005+01:00

Det gamla Apotekshuset skapat 1889 av N. Wahrgren (i mitten med tinnar och torn) räddades från "husdöden" på 1960-talet. Huset inrymmer Sollefteå museum och Bibliotek idag. En vacker byggnad!

Det finns en ganska intressant gruppsida på Facebook som heter "Sollefteå från förr". Där har det lagts/läggs in många intressanta och gamla foton från en stad som verkligen har förändrats genom åren. Tyvärr är informationen om korten ganska minimala, ofta inga alls. Desto fler kommentarer "där föddes jag" (om det gamla sjukhuset) och där "bodde jag en gång" om ett hus ;), men bortsett från det så är korten av de gamla husen och staden väldigt intressanta att titta på!

Det som är slående är så många vackra hus som har funnits i Sollefteå. Otroligt vackra hus med stor arkitektonisk skönhet. Hus som i sin arkitektur varit stilbildande för Sollefteå stads siluett. En stor del av dessa hus revs tyvärr ner under en period av rivningshysteri på 1950-60-talen. Istället byggdes det stora cementklumpar av hus och hyrsehus, som är allt annat än vackra. Fanns det inga skönhetsvärden på 1970-talet??

En av de största arkitekterna i Sollefteå i slutet av 1800-talet och början av 1900 var Niklas Wahrgren (1865-1910). Lars Wahrgrens betydelse för Sollefteås stadssiluett går inte att underskatta och många av de vackraste husen med "tinnar och torn" uppfördes efter hans ritningar. Sollefteå fick smeknamnet "Tornstaden".

Per G. Strömberg har i en C-uppsats (1997) skrivit om Niklas Wahrgren och de hus han ritade i Sollefteå. En mycket läsvärd och intressant uppsats! http://www.perstromberg.se/old/publications/Wahrgren.pdf

"Moster" Annie

2012-01-10T20:03:00.004+01:00

Lidgatu 1931. Fr.v Annie Wallin, Lydia Westin, Gustaf Wallin, Thea Tenglund, Gustaf Westin

Vår "moster" Annie gick bort för en vecka sedan. Hon blev 96 år. Moster Annie var en livsglad människa och hon spred så mycket glädje. Hon diktade, sjöng och deklamerade gärna egna visor och dikter. En gåva som hon fick i arv efter sin pappa.

Under många somrar kom moster Annie och hälsade på oss och vår familj. Alltid med presenter, en alldeles ny visa och ett glatt humör. Det var några år sedan nu, men den glädje som moster Annie spred lever ännu kvar hos oss och alla dem som fick glädjen att träffa henne. Vi har så många fina minnen.

Tack moster Annie för den tid vi fick tillsammans!

Det är trädens skog..

2012-01-07T08:58:00.008+01:00

God fortsättning alla som tittar in här!

Vi har ett underbart vackert snölandskap just nu i Omsjö. Trots att snön och väderleken skapar problem emellanåt gläds jag varje dag att få bo så naturnära som vi gör. Att nästan varje dag få se djur utanför husknuten, uppleva stillheten och tystnaden är för mig och min man en stor rikedom och livskvalité.

Därför känns den pågående projekteringen av vindkraftsindustrin i området som en stor sorg för oss som bor i byn. Jag har fortfarande inte förstått vidden av det som planeras, men jag vet med säkerhet att den natur vi älskar kommer inte att bli densamma. Då finns heller ingen mer framtid för oss i Omsjö.

Vi "motståndare" mot den storskaliga vindexploateringen i Sollefteå kommun känner dock medvind. :) Många, många ringer, mailar och säger att de vill stödja och delta i arbetet mot projekteringarna. Det är så glädjande! Det inger ett litet hopp att vi kanske kan hejda/begränsa vindexploateringen.

I dagens TÅ är det åter igen en insändare mot vindexploateringen! Tack Roger!

Vill du vara med och stödja vårt arbete med att rädda vår natur och våra skogar mot storskalig vindexploatering? Skriv då gärna under namnlistan som finns på vår hemsida http://snurrigt.vildavastra.se/

Det är vår miljö, vår natur, vår skog och vår framtid i Norrland det handlar om.

Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter sa ”det är vargarnas skog, spindlarnas skog, rävarnas skog, trädens skog – inte er (vindsnurrornas) skog!”)

Vinterbilder från Omsjö

2011-12-30T15:19:00.006+01:00

Vindmasten på Tannflohöjden i horisonten..

På årets näst sista dag gav jag mig ut på vinterns första skidtur. En strålande vacker dag, minus 10 grader och vintersol. Det var så ljuvligt skönt att kunna skida iväg, njuta av tystnaden i skogen och åter igen uppleva en orörd vinternatur.

När jag skidade hemåt igen fick jag se något som påminde mig om det jag helst inte vill tänka på .. Långt borta i horisonten kunde jag se en av de fyra vindmasterna som vindbolaget satt upp för att mäta vindförhållandena inför det projekterade vindparksområdet. Den här vindmasten ligger ca 7 km från där jag stod och är 120 meter hög. Vindmasten syntes tydligt från den plats jag stod.

Och jag kunde inte låta bli att fundera över hur det kommer att se ut om det stora vindprojektet realiseras: ca 200 vindsnurror, 210 (!) meter höga i ett område ca 1,6 - 2 kilometer från vår by.. Det är helt osannolikt overkligt "snurrigt", och jag kan inte riktigt sätta mig in i hur det kommer att bli... Jag slår helst bort tanken. Det får inte ske.

Idag finns reportaget om omsjöbornas motstånd mot vindprojektet i tidningen Ångermanland. Vi fick ett stort utrymme, både på första sidan och två sidor inne i tidningen. Det känns bra! Men reportern "glömde" skriva om vår nya hemsida och om de namnlistor som är på väg att läggas ut i Västra dvs Näsåker, Junsele och Ramsele. Men även på hemsidan finns en namnlista! Namnlistorna kommer förhoppningsvis att samla många namn mot de storskaliga vindprojekten i Västra, och listorna kommer sedan att överlämnas till ansvariga politiker i Sollefteå kommun och till Länsstyrelsen.

Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter sa ”det är vargarnas skog, spindlarnas skog, rävarnas skog, trädens skog – inte er skog!”)

Låt oss hoppas på ett positivt 2012! Jag hoppas det. Vi hoppas det.

Till er alla som tittar in här vill jag önska ett riktigt

GOTT NYTT ÅR!

Verner Solander berättar julminnen

2011-12-24T12:30:00.001+01:00

Verner Solander spelar fiol i Mobodarna Resele.

I en gammal inspelning från 1987 berättar Verner Solander (1911- 2004 (?) ) från Rödsta, Resele sina julminnen från sin barndom. Jag hade glädjen att lära känna Verner på ålderns höst och jag blev så glad att att hitta dessa gamla inspelningar av honom på Länsmuseéts hemsida. Jag vill gärna dela med mig av Verners julberättelser!

Del 1: Om julförberedelser, grisen och julmat

Del 2: Om bad i tvättstugan i ladugården, om att de hade häst, kor och smådjur, om hur bryggstugan användes vintertid och att de bodde i Vinterstugan, om julklappar, julgran och ljusstöpning.

Del 3: Om att kasta in julklappar till grannar, om julotta på juldagsmorgonen, om alla hästar i kyrkstallarna vid Resele kyrka, om kappkörningar hem längs älven efteråt, om vatten på isen ibland, om bjällrorna, risslorna och hästarna.

Julhälsningar

2011-12-20T17:46:00.005+01:00

Foto: Leif Milling

Tyvärr har jag den sista tiden inte haft möjlighet eller tid som jag önskat för att titta in hos alla mina bloggvänner, men jag har inte glömt er! Min urusla internetuppkoppling har blivit ett allt större problem så jag drar mig för att surfa runt mer än det jag måste. Jag måste prioritera mitt internetanvändande till det som känns viktigast nu, för att inte all min tid ska ägnas åt datorn. ;)

Tack alla kära bloggvänner och övriga besökare på min blogg för att ni fortsätter att titta in och skriver ibland! Jag är så glad att ni finns!!

Jag kan berätta att vi i Omsjö kommer att få en riktigt vit jul. Det har kommit mycket snö. Träden är tunga av snö och naturen är så vacker. Än så länge är det lagom temperaturer ute, minus 5-10 grader, och vi hoppas att temperaturen håller sig så över julhelgen. :)

Jag vill önska er alla en riktigt, riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

Kram, Anita

Så går det till i Sollefteå kommun!

2011-12-15T09:30:00.010+01:00

Nej, nu går "skam på torra land"! Ju mer man sätter sig in hur det här planerade vindprojektet i Fängsjö/Storsjöhöjdens område gått till i Sollefteå kommun så blir man mörkrädd. Jag har någonstans trott att vi lever i en form av demokratiskt styre och i ett styre som ska/vill arbeta för invånarnas bästa i kommunen, men nu börjar jag ge upp den tron...

Vi har ett socialdemokratiskt styre i kommunen sedan urminnes tider. Ett styre som väljs av trogna gråsossar i vår röda bygd, ett styre som tyvärr inte kommer att förändras förrän invånarna förstår vilket slutet och enväldigt partistyre som har makten i kommunen. Högsta hönset i det partiet heter Elisabet Lassen och hon lär ha fingrarna i syltburken i alla beslut som tas i komunen. Hon har några trogna partikamrater som hjälper till att behålla makten i kommunen. Insynen i vissa demokratiska beslut är minimala. Så uppfattas kommunstyret av de flesta jag talat med, även av tjänstemän och politiker i kommunen, och det gäller i högsta grad hanterandet av det vindparksprojekt som just nu projekteras i vårt område.

Jag har av flera hört rykten om en märklig presskonferens i våras om en miljardsatsning av ett vindprojekt i Näsåker. En presskonferens som skedde under stort hemlighetsmakeri. Ytterst få i kommunen kände till presskonferensen utan fick först veta vad som hänt via en kort notis i tidningen. Nu har notisen i TÅ (2011-05-12) hittats och så här står det:

http://allehanda.se/start/solleftea/1.3156778-miljardsatsning-pa-vindkraftverk-i-nasaker

Ingenting om vindplanerna har läckt ut till berörda i vindparksområdet efter att vindplanen antogs 2008 (den antogs i Kommunfullmäktige av alla dåvarande partiledamöter). Varför har våra lokala politiker i Näsåker, som borde känt till planerna, inte sagt något? Det kan det inte tolkas på något annat sätt att informationen om den här storskaliga vindsatsningen i Fänsgjö/Storsjöhöjdens område skulle hållas så hemligt som möjligt. Detta för att inte ortsborna skulle börja protestera mot miljardprojektet..

I en samrådsredogörelse i Sollefteå kommun samma år, 2008-09-03, har många byalag, instanser och föreningar yttrat sig. (Samrådsredogörelsen, Pdf-fil, finns på Sollefteå kommuns hemsida) Vindplanen underkänns på många punkter och ska revideras. Näsåkers byalag uppges inte ha yttrat sig trots löfte..

Sedan vindprojektet blev känt i höstas har jag sökt Elisabet Lassen flera gånger via mail och försök till personligt besök, men hon har inte svarat mig över huvud taget. Jag tolkar det som hon vill inte tala med mig. En annan bybo, som även sitter med i vår arbetsgrupp, fick träffa Elisabet Lassen igår. Han berättar att på en rak fråga varför ingen information givits tidigare till berörda bybor om vindprojektet svarade Lassen: "Det stod ju i vindplanen"! Hon sade vidare att informationen om vindplanerna för vårt område gått vidare till byalagen när vindplanen hade antagits 2008. De lokalpolitiker jag talat med som sitter med i nuvarande Lokala rådet, verkar inte ha fått den informationen och därför undrar man vilka lokalpolitiker i Näsåker har känt till planerna?

Vi har fått igång ett bra arbete för att skapa opinion mot denna miljardindustri som är på gång i vårt närområde. Cirka 200 snurror a´210 meter höga (!) planeras och projektplanerna är redan i full gång. Följ gärna vårt arbete via vår nya hemsida:

http://snurrigt.vildavastra.se/

och vår gruppsida på Facebook:

https://www.facebook.com/?ref=tn_tnmn#!/groups/297209270313107/

På hemsidan finns också en länk till namnnsamligen mot den storskaliga vindsatsningen i västra Ångermanland:

http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6166

Ny hemsida mot vindexploateringen i Ångermanlands inland! / Uppdatering!

2011-12-11T09:36:00.014+01:00

Bilden lånad.

Nu sjösätter vi den nya hemsidan mot vindexploateringen i Ångermanlands inland! Det känns som vi har medvind ;) just nu mot den storskaliga vindexploatering som pågår. Det planeras för 600 vindsnurror bara i Sollefteå kommun av 1000 i hela Ångermanland! Det är många vindparksprojekt på gång på flera platser i kommunen.

I vårt område, Fängsjö/Storsjöhöjden, planeras för över 200 (!) och 210 höga (!) snurror med blinkande ljus och roterande blad dygnet om. (Turning Torso i Malmö är 190 meter..) Dessutom kommer de att placeras på höjder mellan 300 och 500 meter. Den totala höjden på kraftverken blir således 500-700 meter och kommer att synas miltals.

Det känns helt vettlöst. Vi kan inte stillatigande se på hur vårt största naturarv skogen förstörs av groteska monster av vindsnurror. Vi kan inte stillatigande se på hur politikerna kör över människor utan att ha fått stöd för det bland kommuninvånarna. Vi kan inte stillatigande acceptera att vår boendemiljö förstörs med vindsnurror och blinkande ljus utanför våra hus. Allt har skett så snabbt vilket känns som en medveten strategi från politikernas sida..

Jag tror vi är många som är emot den här exploateringen av flera skäl. Det visar det stöd vi redan har fått genom telefonsamtal, mail och insändare/kommentarer i TÅ.

Hemsidan har just sjösatts. Vi kommer fortlöpande att skriva om det som händer med vindkraftssatsningarna och vad som görs för att försöka stoppa det som stoppas kan. En namninsamling kommer inom kort bland annat, som vi hoppas många ska skriva på. Det finns även en gruppsida på Facebook där vi diskuterar vindparksprojekten.

Välkommen!

Hemsidan: http://snurrigt.vildavastra.se/

Facebook: https://www.facebook.com/#!/groups/297209270313107/

Uppdatering: Vi har nu startat en namninsamling på nätet mot vindexploateringen:

Stoppa vindindustrins naturförstörelse i västra Ångermanland.

Var är tanken på hållbar utveckling av naturhänsyn, turism, och boende.
SCA hoppas utöka sina inkomster från sitt väldiga skogsinnehav i Västra Ångermanland genom att återigen skövla orörd natur. Ett nutida baggböleri.

Och tyvärr med blåögda lokalpolitikers gillande - en ovanlig och märklig enighet från vänster till höger på politikerskalan. Med undantag av det lilla lokala partiet Västra Initiativ, som kämpar för naturen och de lokalt boende, när t.o.m. ”de gröna” gett sig in i industridirektörernas varma famn.

Ingen tanke verkar politikerna lägga på vad bygderna ska ha för framtida nytta av industrialiseringen av naturen – som hållbar utveckling av naturhänsyn, turism, och boende inte minst. Utländska och svenska bolags vinstintressen främjas genom att våra lokalpolitiker förordar just Västra för exploatering.

Vill du stödja motståndet mot den storskaliga vindindustrin i våra skogar? Namnlistan finns..

HÄR.

Vinter

2011-12-10T10:19:00.001+01:00

Vintern kom till slut. Rejält..

TACK!

2011-12-07T13:53:00.008+01:00

Jag är så glad för alla stödjande mail, kommentarer och telefonsamtal jag fått för mitt engagemang mot det vindkraftsparksprojekt som planeras i vårt område och all den storskaliga vindexploatering som vi ser är på gång i hela Norrland. Det är många som är lika upprörda och ledsna som jag är. Det stärker mig att vi är många som känner likadant och som inte tror på att en vindexploatering av den här storleken gagnar oss som bor i Norrland/Sverige eller miljön. De som blir nöjda och som tjänar på projekten är enbart vindbolagen och SCA.

Igår fick jag ett mail som gjorde mig väldigt glad. Jag har fått lov att citera valda delar av mailet och det vill jag gärna göra!

TACK alla för stödjande mail och telefonsamtal! Det känns fantastiskt fint.

"Jag är själv inte närmast sörjande, men bevistade ändå samrådsmötet i Näsåker häromveckan. Då upptäckte jag bland annat att inte heller de som bor i byarna i älvdalen (på västra sidan) kommer att undgå att se vindkraftverken. Enligt den färgglada karta som visar antalet synliga kraftverk kommer mellan 80 och 120 kraftverk i blickfånget då man går upp på de övre lägdorna. Givetvis inte i närheten av den förödande inverkan på landskapsbilden som de har för er som bor i Omsjö och Grundtjärn mfl ställen men ändå inte roligt. I alla fall inte om man nu saknar förmågan att, som en av Forscas representanter uttryckte det, se kraftverkens ljus som nya stjärnor på natthimlen….

Jag är i grunden positiv till vindkraft som energikälla, men utbyggnaden bör ske med förnuft och måtta. Huvuddelen av Sveriges framtida elbehov borde kunna tillgodoses genom energieffektiviseringar, besparingar och minskad energianvändning. Dagens miljömässigt ohållbara konsumtionsnivå med ständigt ökande tillväxt och därmed ökande energibehov kan knappast bestå om klimatpolitiken ska kunna tas på något som helst allvar. För visst är klimatförändringarna en realitet. De 13 varmaste åren som registrerats sedan temperaturmätningar påbörjades har inträffat de 15 senaste åren… Skall klimatmålen ha någon som helst chans att uppnås behöver hela västvärldens samhällssystem omprövas och helt nya levnadsvanor skapas. Vi måste inom inte alltför lång tid minska våra utsläpp av växthusgaser med 80-90% och enligt vissa forskare med så mycket som 100% för att inte riskera att komma över en kritisk temperaturökning på 2 grader. (troligen är det redan för sent, men ändå... ) Och det är knappast ett teknikintensivt högenergisamhälle som är lösningen och ej heller en tilltro till att kärnkraften skall vara en del av framtidens energiförsörjning. (Den är långtifrån koldioxidneutral, trots att många vindkraftsmotståndare hävdar detta, t.ex. i den länkade Timbro-rapporten på FFSV-Lillhärdals hemsida, en annars mycket bra hemsida.)

Om och när kärnkraften avvecklas så återstår ändå nästan 50% av nuvarande elförsörjning, huvudsakligen i form av vattenkraft (och dess trista konsekvenser kan knappast göras ogjorda). Vattenkraften i kombination med viss elproduktion ur biobränsle och solenergi bör vara tillräckligt för vårt framtida energibehov. Begränsad vindkraftutbyggnad i områden som redan är ”förfulade” och industriellt exploaterade, alltså längs motorvägssträckningar eller i anslutning till industriområden och gigantiska köpcentra må vara hänt. (Dessa företeelser saknas lyckligtvis ännu i Sollefteå. ) Då finns det också en naturlig och visuell koppling mellan miljöbelastande verksamheter och deras energibehov. Sen är det så klart så att dessa lägen ofta är mindre intressanta för vindkraftsbolagen som vill placera kraftverk på höjder med tillförlitliga vindförhållanden, men det bör vara deras problem och inte något som vi ska lösa åt dem.

Jag har de senaste åren letat efter en gård i Västernorrlands inland men också i Jämtland och Västerbotten. Vid några tillfällen har jag också hittat objekt som uppfyllt min kravlista, men min entusiasm har svalnat ganska snabbt då jag granskat kommunernas vindkraftsplaner och nästan undantagslöst funnit kommande vindkraftsetableringar i närområdet. Jag tror inte jag är helt ensam om denna syn på vindkraften. Vill man locka fler att bosätta sig i ”en vacker och orörd natur med tystnad och storslagna utsikter” etc etc som det så vackert heter i turist- och inflyttningspropagandan så ser jag inte någon plats för storskalig vindkraft. Och än mindre med tanke på hur lite den ger tillbaks till bygden i form av arbetstillfällen och kapital (precis som uranbrytning).

Men tillbaka till vindkraftparkerna i Fängsjön och Storsjöhöjden. Givetvis bör man i första hand försöka att helt stoppa etableringen av kraftverksparkerna och i andra hand rikta in sig på frågan om antalet vindkraftverk, höjden och placeringen. Just höjden på kraftverken tror jag det är väldigt få som reflekterar över, även bland dem som redan är skeptiska. 210 meter är extremt högt. Flertalet av de vindkraftverk som vi idag ser runtom i landet är mycket lägre. Ofta mellan 80 och 130 meter. Så sent som 2008 var världens högsta vindkraftverk 210 meter. Vindkraftverken på Möckelsjöberget utanför Härnösand, som jag hört en del vindkraftsförespråkare referera till, är t.ex. endast fem till antalet och bara 125 m höga. Sveriges högsta byggnad, Turning Torso är 190 meter och syns miltals över de skånska slätterna. Trots att den varken blinkar eller rör sig….

Vindkraftverken i Forscas parker kommer att vara över 200 till antalet med blinkande ljus dygnet runt och roterande blad. Dessutom kommer de att placeras på höjder mellan 300 och 500 meter. Den totala höjden på kraftverken blir således 500-700 meter. Deras visuella effekter på landskapsbilden blir naturligtvis förödande. De kommer att synas inte bara från Omsjö och Grundtjärn utan från många många andra platser i kommunen, med undantag för de gårdar som ligger längst ner i älvarnas dalgångar."

Ett varmt tack för dina synpunkter!

Vad hjärtat är fullt av.. / Uppdaterat

2011-12-07T09:05:00.006+01:00

talar munnen...

Tills vår hemsida är i gång måste jag skriva här om vindplanerna. ;) Ursäkta till er alla som det inte berör! Jag lovar bättring. :)

Jag har några obesvarade funderingar ang. vindkraftsprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden ..

1. Är det något beslut taget öht i Sollefteå kommunfullmäktige om vindkraftsplanerna i kommunen? När beslutades det? Vilka partier röstade för och vilka röstade emot i så fall?

2. Den första vindplanen för Sollefteå kommun kom 2008. Varför har ingen från kommunen kontaktat berörda boende/fritidsboende i området kring "Fängsjö/Storsjöhöjden-projektet" i samband med vindplansutredningen?

3. Varför har ingenting skrivits i tidningarna (läs TÅ) om vindkraftsprojektet i vårt område? Första gången vi hörde talas om vindkraftsprojektet var när det första informationsmötet skulle äga rum i oktober i år. Varför den tystnaden?

4. Elisabet Lassen har på det senaste samrådsmötet i Ramsele sagt att det kommer en ny vindplan för Sollefteå kommun. När kommer den, och vad innehåller den?

Uppdaterat: Jag har fått ett ganska utförligt svar från Samhällsbyggnadskontoret som förklarar lite hur de beslutande processerna går till av ett sån´t här projekt. För mig låter det dock märkligt om Forsca AB kan sätta igång med ett projekt i den här omfattningen utan att några beslutande politiker medgivit detta. Sker sådana beslut i slutna rum? Det skulle vara roligt att få veta hur det går till. Kommunordförande Lassen var ju med på det första informationsmötet och var såå positiv till vindplanerna! Någonstans måste väl projektet vara förankrat??

Så här svarar Samhällsbyggnadskontoret:

"För varje tillståndspliktig vindkraftpark, som prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, ska kommunen lämna en tillstyrkan till vindparken, till länsstyrelsen. Det kommer länsstyrelsen att begära av kommunen först när alla handlingar i ärendet är inlämnade (miljökonsekvensbeskrivningen mm) till länsstyrelsen. Det är kommunfullmäktige som ska säga ja eller nej och säger kommunen nej så kan det inte bli något. Om Kf tillstyrker ska prövning ske hos miljöprövningsdelegationen och kommunen (samhällsbyggnadsnämnden) är "bara" remissinstans.

Ärendet avgörs alltså hos länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, under förutsättning att Kf tillstyrker. Det är alltså dit ni bör skriva och naturligtvis även till FORSCA. Sedan kan ni adressera skrivelsen till samhällsbyggnadsnämnden, (som remissinstans), men också till kommunfullmäktige inför tillstyrkan. FORSCA:s tidsplan är att lämna in ansökningshandlingarna till våren 2012 och efter det kommer alltså Kf ta beslut om tillstyrkan."

Ja, kommunstyrelsekontoret arbetar med att ta fram en reviderad vindbruksplan. Vi på samhällsbyggnadskontoret har inte alls involverats i det arbetet, även om vi borde ha varit med. Enligt samhällsbyggnadsnämndens reglemente är den "beredande organ" i översiktlig planering. Så vi vet ingenting om när den kommer."

Tack Maria!

Ditt och datt.. fast mest om vindparksexploateringen... ;)

2011-12-05T10:08:00.013+01:00

Jag hinner inte riktigt uppdatera min blogg som jag vill just nu.. ;) Mina tankar upptas till stor del av det som skakat om oss omsjöbor den senaste tiden nämligen det planerade vindparksprojektet i vårt område. Ett projekt som kommunen och vindparksintressenterna känt till och planerat i många år men inte aktivt gått ut med förrän i höstas. Sollefteå kommun har godkänt en vindplan med 600 (!) vindsnurror i kommunen av 1000 planerade i Ångermanland! ~~Jag har fått veta att alla partier i kommunfullmäktige i Sollefteå har godkänt vindplanerna, vilket känns som ett stort skämt idag när vi vet hur planerna för vår kommun ser ut.~~
Reviderat: Inga beslut ang. vindparksprojektet är tagna i Kf! Ännu.. Se nytt inlägg.

Ca 210 snurror är inplanerade i vårt område i Näsåker; Omsjö, Fängsjö och Storsjöhöjden på SCA:s skogsmarker. Det kommer att bli ett plockepinn av snurror i den skog som vi växt upp med, plockat bär och vandrat i sedan vi var små. Jag har fortfarande inte fattat detta och jag är väldigt upprörd men mest djupt, djupt ledsen.

I lördags hade jag en insändare i TÅ (i princip mitt förra inlägg i bloggen) som jag fått mycket positiv respons för. Jag har fått många mail, kommentarer i TÅ och telefonsamtal, och jag stärks av att det finns ett begynnande motstånd mot den här vindexploateringen i Norrland. En kvinna ringde mig från Höga kusten och berättade att hon och hennes man flyttat från Gotland till Höga kusten för att komma undan den explosion av vindparker som skapat en helt ny och störande landskapsbild på Gotland. Hon berättade vidare att opinionen har börjat svänga på Gotland och människor börjar alltmer aktivt sätta sig emot mera snurror på ön.

En drivande vindkraftsmotståndare i Ramsele kontaktade mig också och berättade om ett samrådsmöte nyligen ang. en planerad vindpark i Ramsele. Kommunen med kommunordförande Elisabet Lassen (s) i spetsen fick ett stort motstånd från åhörarna vilket känns mycket positivt. Elisabet Lassen hade också nämnt på mötet att en ny vindplan är på gång vilket inger nya farhågor om fler vindparksprojekt i vår kommun.

Jag har fått telefonsamtal från en annan drivande vindkraftsmotståndare i Lillhärdal i Härjedalen. Han berättade att när byns invånare så småningom insåg vad som skulle ske i Lillhärdal så skapades ett starkt motstånd i stort sett hela byn och de satte sig emot vindprojektet. Kommunen ändrade sina planer och vindprojektet stoppades! Björn Törnvall har skickat en del material som kan vara till hjälp för vårt arbete mot exploateringen.

Lillhärdal har på sin hemsida beskrivit vindparksutvecklingen mycket bra www.ffsv-lillhardal.tk . De hade fått hjälp av www.landskapsskydd.se där de kunde hitta massor av information och länkar till andra i samma sutuation.

Jag sitter med i en arbetsgrupp som ska försöka skriva en skrivelse till Samhällskontoret, som ännu inte (fått) yttrat sig i ärendet. Jag hoppas förstås att vi på ett bra sätt ska kunna beskriva på våra invändningar mot den här massiva exploateringen främst när det gäller de skogssbyar som berörs mest i området.

Jag hoppas också att hemsidan om vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun ska bli klar så snart det är möjligt. I den hemsidan vill vi samla information om projekten och förhoppningsvis skapa en opinion mot denna vettlösa exploatering i vår kommun.

Trots vindprojektet gläds jag åt att vi fått en vit och vacker snömatta i Omsjö. ;) Jag gillar inte mycket snö och kyla, men den här snömattan gör att landskapet blir så mycket ljusare. :) Förhoppningsvis ska stormarna ha lagt sig nu. Utegranen har tippat flera gånger i den starka blåsten. Adventsgranen är trots allt viktig för oss denna årstid för vi behöver allt ljus vi kan få. Varje kväll blir jag glad att se den vackra stjärnhimlen och v ä g r a r att tro att vi inom kort ska se vindsnurrornas ljusblinkningar svepa över byn istället!!

En riktigt fin Advent alla! <3

- När jag sitter och skriver de sista raderna i det här inlägget hör jag en kraftig duns på fönstret framför mig. När jag tittar ut ligger denna vackra domherre och kippar. Han dör inom några sekunder.

Stackars lilla fågel..

Samrådsmöte ang. Vindparken Fängsjö/Storsjöhöjden

2011-11-25T09:41:00.015+01:00

Jag har haft svårt att samla mig och skriva efter det senaste informations- och samrådsmötet med vindbolaget Forsca AB för några dagar sedan. Det är många tankar som finns i mitt huvud, och jag har blivit mer och mer frustrerad, arg och ledsen över vad som kommer att ske med skogarna och på det sätt som vi boende i området blir behandlade av vindbolaget och Kommunen. Känslan av att vi blivit helt överkörda är mest tydlig och jag har en stor känsla av sorg. Jag är ledsen långt in i själen.

Jag upplever starkt att vad som händer nu i vårt område är början till ett nytt baggböleri i norrlandsskogarna. SCA har stora, mycket stora skogsmarker i hela Norrland och SCA medverkar nu till att arrendera ut sina marker för en starkt växande vindparksetablering i Norrland. Givetvis har SCA ett vinstintresse i detta - de äger 40% av Forsca AB.

Vår viktigaste naturresurs i Norrland har alltid varit skogen - det är vårt naturarv efter våra förfäder, det är vår "själ", vår livsmiljö. Det naturarvet håller SCA nu på att förstöra. Först förstördes norrlandsälvarnas forsar genom vattenkraftsutbyggnaden på 1940-och 50-talet (där SCA sålde sina andelar till Vattenfall!), och nu är Norrlands skogar på väg att gå samma öde till mötes!

Det som gör mig mest upprörd är vindbolagets (och SCA) uttalanden att man gör dessa vindkraftssatsningar av miljöskäl. Det är rent ut sagt skitsnack! De vindbolag som just nu etableras i parti och minut i Norrland (och som givetvis är statsunderstödda av "miljöskäl") gör det av inga andra skäl än av rent vinstintresse. Allt tal om att deras projekt är ett sätt att hejda utvecklingen av förhöjda koldioxid-värden på vår jord och att genom vindkraft skapa nya alternativa energikällor är rent ut sagt bullshit. För dem handlar det enbart om att göra så stora vinster som möjligt på skogens bekostnad!

Jag har inte haft något emot vindkraft tidigare rent generellt, men den här industriella storskaligheten som nu är på gång i våra skogar är helt vettlöst! Produktionskostnaden för ett vindkraftverk är ca 40 miljoner. Det tjänar vindbolaget in på två år (!). Muliplicera detta med ca 200 vindsnurror så kan alla räkna ut vindbolagets vinster på den här vindparken! Alla vinster går direkt till vindbolaget - ingenting går tillbaka till oss som bor här i Norrland; allra minst i form av minskade elpriser. All el som produceras av vindparkerna kommer att skickas söderut och elkostnaderna kommer istället att öka för oss som bor här.

Är detta rimligt??

Från vårt köksfönster. Bildmontage.

Vi flyttade inte till Omsjö för att bo i en vindpark. Vi flyttade inte hit för att se ett stort antal vindsnurror utanför köksfönstret. Vi flyttade inte hit för att ha minst 40 Db (o)ljud från vindsnurrorna dygnet runt eller se ett otal blinkande ljus på bergen istället för en stjärnklar himmel. Ca 10 mil nya vägar kommer att skapas i vindparksområdet, turismen, jakten och naturlivet kommer att påverkas och vår lugna boendemiljö är förstörd.

INGEN från kommunen eller vindbolaget Forsca AB har frågat oss boende om vad vi tycker om att få en vindpark runt om vår by. Planeringen av vindparken är i full gång. Rennäringen i området rådfrågas, fladdermöss och fågelutredningar görs, naturvärden undersöks men VI SOM BOR HÄR struntar dom i!!! Renar, fåglar, fladdermöss och naturvärden är viktigare än människor!

Det kallar jag cynism.

Jag är arg, frustrerad men mest djupt, djupt ledsen.

Jag tänker inte fortsätta "älta" vindparksfrågan i min blogg (åtminstone inte så ofta ;) Jag och en god vän kommer inom kort att starta upp en hemsida där vi vill fortsätta diskussionerna och ge information om den fortsatta planeringen av vindparken, och vad projektet kommer att innebära för oss som bor i byarna runt om och i vindparken. Jag återkommer om hemsidesadressen så snart hemsidan är klar. Tills vidare fortsätter diskussionerna på Facebook och på en ny gruppsida på Facebook

Men du får förstås gärna skriva en kommentar i min blogg också! ;)

Vindparken i Omsjö / Uppdaterat x 3

2011-11-18T08:39:00.021+01:00

Det här är ett fotomontage över Karvsjön och Campingen i Omsjö lånat från Vindkraftsbolaget Forsca AB:s hemsida. En utsikt över bergen fullt med vindsnurror! Så är planerna hur det kommer att se ut i vår lilla by om ett par år. Det planeras för ca 165 vindsnurror på ca 70 km2 i området Omsjö/Fängsjö och det har mer och mer har gått upp för oss vilken förändring detta kommer att bli. Jag har svårt att ta till mig att vi kommer att få ett otal vindsnurror på ca 2-3 kilometers avstånd på alla berg runt om oss.

Vi flyttade hit för ett femtontal år sedan för att vi älskar skogen och naturen, vi älskar att vandra i skogen, åka skidor på vintervit snö och njuta av tystnaden och fågelsång. För min man betyder en orörd skog det mesta. Han älskar att gå med hundarna i skogen och jaga. Vi flyttade inte till Omsjö för att se vindsnurror på alla berg runt om oss eller för att höra ett ständigt vinande ljud och få blinkande röda ljus kastade i ansiktet dygnet runt.

Forsca AB bildades 2011 för etablering av vindkraft på SCA:s marker i området i Omsjö och Fängsjö. Vi har förstått att vindprojektet i vårt område har planerats en längre tid, men inte förrän i höstas fick vi veta vad som är på gång. På det första informationsmötet i oktober stod kommunordförande Elisabet Lassen (s) och log så rart åt Forscas representanter. Kommunens ledning var såå positiva till det här projektet! Men i n g e n hade frågat oss boende i området vad vi tyckte om att få vår boendemiljö så radikalt förändrad! Men det skulle väl vara lite för mycket begärt av det socialdemokratiska styret i vår kommun förstås...

Jag började skriva det här inlägget igår och tänkte fortsätta, men jag nöjer mig idag att återge lite av en något "hätsk" diskussion på Facebook med anledning av ett inlägg jag gjorde där av fotomontaget ovan. En släktforskarvän i Frankrike lade in en länk från sin blogg i diskussionen, som retade upp en våra mest engagerade miljökämpar:

"Det var bland det mest dumma jag läst någon gång!" - "Kritik mot vindkraft som fenomen bör bygga på studier och vetenskap. Kritik mot nuvarande planer i Omsjö med omnejd bör också bygga på fakta. Fråga: Är det utsiktsproblem vi pratar om eller har någon några fakta (inte rykten spridna på bloggar av kärnkraftsanhängare). Eller är det möjligen en ilska över att vi (norrlänningar) återigen blir överkörda? Bra om man har ordning på sina argument. Gället det sista ovan kan man kanske fundera på vilka man röstar på... Själv tycker jag att infrastruktur ska ägas gemensamt och att någon form av kompensation ska utgå om man "förlorar" något. Ni som inte vill ha vindkraften "hos er", var ska den byggas? Eller med vad ska kol- och kärnkraft ersättas? Kol och olja ger klimatbekymmer som överträffar era vildaste mardrömmar. Uran är en ändlig resurs som snart är slut (7 år om all kol ska ersättas av kärnkraft). Dessutom innebär den risker som ingen kan ha undgått se, Fukushima i tankarna...

Därtill ska det brytas mer uran, bland annat i vår kommun, vilka konsekvenser innebär inte det? Utsiktsproblem är väl det minsta bekymret vi har framför oss...

Kräv att de mest störande snurrorna inte byggs, kräv att kommunen köper in sig i ett antal och att boende får del av både ekonomi och rabatterad el! Rösta i nästa val på parti som vill bygga det nya samhället på andra premisser än att bara bygga "mer av allt" som lösning på de globala problem som vi gemensamt ansvar för lösningen på. Era argument om utsikt är precis de samma som sörlänningar kört med. Därför vill man nu bygga i norra Sverige, trots överföringsförluster. Vi behöver inte mer el. Men Sverige behöver ställa om både förbrukning och produktion...

Själv blir jag glad när jag ser vindkraft och det har jag överfört till mina barn, eftersom jag också överfört kunskapen om konsekvenserna av alla andra energislag och överhuvudtaget vår livsstil som kräver all denna el. Och ja, vi ska få vindkraft även i ......, kul tycker jag."

Forskarvännen svarade förstås. Klart och vänligt, men hans svar återger jag inte i det här inlägget.

Jag svarade så här:

"Vad Jan skriver är några fakta som forskare kommit fram till när det gäller vindkraften. Ingenting annat! För min egen del är jag fortfarande i startgroparna av att lära mig mer om vad vindkraften är och dess ev. konsekvenser. För mig och många av oss som b o r på den plats där vi ska få 165 vindsnurror runt om våra hus kan jag garantera att det är inte trevligt! Vi har inte flyttat till Omsjö för att höra vinande snurror eller se blinkande ljus på bergen. Du gör mig besviken med din kategoriska inställning, och det hjälper då åtminstone inte mig att bli mera positiv till vindkraft (än vad jag egentligen hitintills varit)

Du är en fantastisk miljökämpe och starkt kritisk till att kraftverken förstört våra forsar och det ska du ha all heder för. Men jag förstår inte logiken: Du kritiserar förstörelsen av älvarna, men inte att man nu håller på att förstöra alla Norrlands skogar genom en explosionsartad vindparksutbyggnad i hela Norrland. För oss är skogen och naturen lika viktig som älvarna är för dig! Vi som är födda "i skogen". levt med den och älskar skog och natur, så är det lite som att förstöra vår "själ" att se hur skogen och naturen misshandlas och kommer att förstöras med vindsnurror. Ska hela Norrland bli en vindpark, är det så du tycker?

Att vi norrlänningar dessutom inte förstår varför ALL elkraft , vatten som vind, ska transporteras söderut utan att vi får något i gengäld är svårt att smälta . Det är en exploatering av Norrland som kan jämföras med många andra annekteringar av områden i världen där människor drabbas. Du får gärna arbeta för miljön och vår framtida elförsörjning, men lär dig att vi alla kan ha olika syn på hur vägen dit ska nås."

Jag borde ha skrivit: Vi arbetar alla för en bättre miljö och miljövänlig elförsörjning, men att vi har olika syn på hur vägen dit ska nås.

Min syn på vindparker i Norrlands skogar börjar i alla fall klarna...

Uppdatering: Nästa informationsmöte om den planerade vindparken i Fängsjö/Omsjö området är den 22/11 kl. 18.30 på Markusgården i Näsåker.

Uppdatering: En av de otaliga vindparker som planeras i Norrland är i Täfteå utanför Umeå. Täfteåbor har skapat en hemsida för information och diskussion om vindparkens konsekvenser. Där finns många bra och informativa länkar.

http://vindkraft.taftea.net/

Uppdatering: Jag nämnde i en kommentar "Stockholmsmiljöpartister", vilken ger mig anledning att länka till Jans underbara, sanna och roliga analys. Ni måste läsa den! :)

http://france-midi.blogspot.com/2011/08/ett-kluvet-land-for-miljons-skull.html?spref=fb

Anders Håkansson Djerf f 1785-11-14 Hallaryd Småland

2011-11-12T11:27:00.019+01:00

Det är roligt att släktforska. Speciellt roligt är det när man hittar vad man söker efter lång och ibland "besvärlig" forskning. Besvärlig så till vida att ibland finns inte kyrkoböcker kvar (ofta pga brand), att man blivit vilseledd av uppgifter som så småningom visar sig vara felaktiga och saknar grund i källarkiven, eller för att man inte vet vilka vägar man ska gå för att komma vidare i sin forskning.

Men desto roligare är det när man till slut hamnar rätt och hittar det man söker! Vi släktforskare är lyckligt lottade att vi kan söka råd och vägledning i det eminenta forumet Anbytarforum (ett forum för släktforskare), där många av de mest kunniga och erfarna släktforskarna deltar och gärna hjälper till.

Den senaste tiden har jag parallellt hållit på och forskat på två olika familjelinjer (inte mina egna). Båda objekten blev spännande och intressant forskning, men där många knepiga vägskäl och frågor uppstod på vägen. I det ena fallet kom jag en ganska god bit på väg, men tyvärr lyckades jag inte ända fram. Men i det andra fallet blev det ett positivt resultat, vilket kändes mycket tillfredsställande och roligt!

"Smålänningen" August Jonasson Djerf 1857-1938
ohh Inga Dorotea Lidberg 1865-1930. Omsjö.

Det började med att jag fick veta att en vän och gästjägare från Halland visade sig ha samma anfader som en av våra grannar! Jag visste att grannens farfar "Smålänningen", August Jonasson Djerf f 1852, hade utvandrat från Småland till Omsjö, men eftersom "smålänningens" alla syskon hade stannat kvar i den småländska myllan så tycktes möjligheten att sentida ättlingar skulle träffas vara minimal. Allra minst i den lilla skogsbyn Omsjö!

För att göra en lång historia kort, så hade vännen och grannens gemensamme anfader, den indelte soldaten Anders Djerf f 1785, fått olika patronymikom (dvs efternamnet efter faderns förnamn) av ett par forskare: Månsson och Håkansson. "Djerf" var det soldatnamn som Anders fick när han antogs som soldat i Markaryd omkring 1810. Inga källuppgifter fanns uppgivna på de uppgivna föräldrarna.

Födelseböckerna i Markaryd saknades för de aktuella åren, ingen födelseort stod uppgiven på Anders i Markaryds husförhörslängder och inte heller stod Anders patronymikom, som skulle kunna hjälpa till i sökandet efter Anders föräldrar. I soldatarkivets akt för Anders Djerf hade han fått patronymikomet Månsson, vilket till en början kändes som en säker källa. Men det visade sig dessvärre vara fel.

När jag med hjälp av hjälpsamma och duktiga forskare på Anbytarforum så småningom hittade rätt spår till Anders Djerfs föräldrar så kändes det väldigt trevligt! Det visade sig att Anders Djerf även hade fått fel födelsedata i Markaryd. Det var inte ovanligt att präster slarvade med både datum och födelseorter i kyrkoböckerna förr.

Anders föräldrar hittades i Hallaryd, några mil utanför Markaryd.

I Hallaryds Hfl A1:5 nedan hittas Anders Håkansson f 1785-11-14 i Hallaryd, Småland som son till Håkan Andersson f 1747 och hans hustru Lusse Persdotter f 1753.

Anders fick senare soldatnamnet Djerf när han blev soldat i Ekhult rote i Markaryd omkring 1810.

Anders Håkansson Djerf 1785-11-14 i Hallaryd och hans hustru Lucia Nilsdotter f 1781-05-09 i Markaryd fick sex barn:, Johanna f 1809-1810, Nils f 1810, Johanna f 1813, Karl f 1816, Kristina f 1819 och Jonas f 1821. Jonas blev far till August Jonasson Djerf, "smålänningen", som flyttade till Omsjö ca 1886-87.

Källa: Hallaryd (G) A1:5 bild 43 (SVAR)

"Smålänningen".

Diskussionen i Anbytarforum

Snart är det dags för saffransbullar!

2011-11-11T09:10:00.002+01:00

Tiden går fort nu och snart närmar sig den tid när vi älskar att äta goda saffransbullar.

Jag måste visa den här vackra bilden som min vän Solveig har förmedlat. Solveig skriver så här:

"Den vackra byn Consuegra i regionen Castilla-La Mancha (Spanien; min not) är känd för sina välbevarade väderkvarnar men också för att just i det här området odlas den dyrbara kryddan saffran. Saffran plockas och rensas för hand under tre intensiva veckor från slutet av oktober till början av november. Här firas varje år festivalen Fiesta de la Rosa del Azafrán, där just saffranblomman står i centrum. När du bakar lussebullar i jul använder du kanske saffran från Consuegra..."

Solveig skriver vidare: "Det är de små pistillerna som är själva saffranet som vi använder sen i våra lussebullar! Himla jobb att pilla ut dom, de har tävlingar i vem som gör mest på viss tid, kvinnorna är helt otroligt snabba!"

Visst är saffranet värt sitt pris? :)

Tack Solveig!

(Tyvärr är bilden något oskarp pga för låg upplösning, och jag har inte photoshop... Men visst ser man skönheten hos saffransblommorna ändå? ;) )

Evigt kan ej bli det gamla..

2011-11-08T08:25:00.002+01:00

Evigt kan ej bli det gamla,
ej kan vanans nötta läxa
evigt repas upp igen.
Vad förmultnat är, skall ramla,
och det friska, nya växa
upp utur förstörelsen.

Tegnér

Träsnidaren Erik Olof Persson 1845-1931

2011-11-05T10:21:00.001+01:00

Träsnidaren Erik Olof Persson är kanske inte lika känd i Näsåker med omnejd som sin släkting Zachris Persson i Lidgatu. Men minst lika duktig!

Erik Olof var som sin far Pehr Josefsson 1808-1892 en konstnärlig finsnickare i trä. Han gjorde möbler med vackert utsnidade figurer i form av bland annat rosor, djur och människor. Erik Olof Persson hade samma konstnärliga uttryck som sin mer kände släkting (Erik Olofs farmors bror) Zachris Persson i Lidgatu. Erik Olof Persson var även tremänning med konstnären Pelle Molin..

Erik Olof Persson föddes 1845 i Moflo Ådals-Liden. Han var son till träsnidaren, bonden och nämndemannen Pehr Josefsson 1808-1892 och hans hustru Caisa Greta Olofsdotter 1812-1898 i Moflo.

Erik Olof Persson utvandrade till Amerika vid ett par tillfällen under början av 1890-talet, men återvände till Rå, Ådals-Liden, där han bosatte sig med hustrun Inga Dorotea Zachrisdotter 1854-1907 och fem barn.

Erik Olof Perssons föräldrahem i Moflo blev Näsåkers första hembygdsgård. Hembygdsgården brann tyvärr ner 1973, och med den även en del av Erik Olofs konstnärliga alster som bevarades i Hembygdsgården.

Några av Erik Olof Perssons kvarvarande alster av sniderier har skänkts till Pelle Molinsällskapet och Hembygdsföreningen i Näsåker. Bland annat finns ett vackert figursnidat väggskåp i Pelle Molinrummet på Ådalsbyn i Sollefteå. Inom kort kommer en säng/soffa med figurer av människor på träramen att placeras i Pelle Molins stuga i Näsåker.

(Fotot är en del av en soffkarm, skapat av Erik Olof Persson. Privat ägo.)

Erik Olof Persson var också min mans farfarsfar.

Fotnot: Vem var Zachris Persson? Inlägg kommer inom kort. :)

Trådlöst..

2011-11-02T10:34:00.004+01:00

Det är knepigt ibland med den trådlösa teknologin... ;)

Fotnot: Både jag och småfåglarna undrar över varför den nya teknologin drabbar så orättvist? Det fasta telefonnätet har försvunnit i vårt närområde, mobiltelefonin och internet har urusel mottagning, bredband finns inte i sinnevärlden för oss, så vad återstår? Vi hänger alla i luften!!

Uppdatering: Jonna skriver så bra i sin fina blogg om de problem vi har med internet- och mobiltäckning i vårt område. Jonna bor i Grundtjärn, på andra sidan Storsjön.

Jag instämmer till 200 %.

http://jonnajinton.se/?p=3502

Vad händer i Ramsele?

2011-10-31T11:18:00.001+01:00

Det har blivit alltmer uppenbart att en av våra grannbyar har blivit en plats för mycket kriminalitet, inbrott, misshandel och trakasserier där bland andra hela familjer är inblandade. Ramsele har blivit en otrygg plats där många är rädda. Det framkommer tydligt även i den här filmsnutten från SVT:s Mittnytt.

Det verkar som polisen står maktlösa inför problemen. Många av de kriminella är kända av ortsborna och polisen, men ändå går de fria på grund av brist på bevis.

Det är lätt att dra paralleller till en ort i Norrbotten där man har svårt att få bukt med familjära trakasserier, som har pågått där i åratal. Men för ramselebornas skull så får man hoppas att polisen och ortsbor ska kunna stävja den här brottsligheten i tid innan byn avfolkas och blir helt laglöst.

Om allt möjligt..

2011-10-28T09:48:00.007+02:00

Foto: Margot Bylund

Det har varit mycket nu en tid. Tiden har inte räckt till för att uppdatera min blogg så som jag önskat, men jag räknar med att det kommer mer tid framöver... ;) Vintern är ju lång, som alla vet!

Visar gärna den här vackra, lite magiska bilden från Omsjö. Bilden är tagen av en kusins fru Margot Bylund, efter en skogsbränning i Omsjö i somras. Man kan se en eld brinna och röken som skapar en trolsk stämning. Tack Margot för den vackra bilden!

Än har inte snön kommit i Omsjö. Och det tackar vi för! Det är snarare väldigt varmt för årstiden, vilket är till glädje för alla jägare och gästjägare som just nu är på besök.

Jag vill också passa på att tipsa om ett par andra hemsidor som är uppdaterade med nya inlägg och bilder. Välkommen att titta in!

Ådals-Lidens hembygdsförening.

Cissis hemsida.

Allt gott i höstmörkret!

Uppdatering: Jonna skriver så bra i sin fina blogg om de problem vi har med internet- och mobiltäckning i vårt område. Jonna bor i Grundtjärn, på andra sidan Storsjön.

Jag instämmer till 200 %.

http://jonnajinton.se/?p=3502

Årets Nickegala

2011-10-23T10:22:00.004+02:00

Helen Sjöholm

Även i år blev gårdagskvällens Nickegala till minne av Nicke Sjödin en otroligt underbar gala! Vilka artister! Vilken konferencier! Vilken glädje! Och vilken stipendiat!!

Hela kvällen var en enda stor glädje. En glädje att vara med om så mycket musikalitet och genialitet som årets artister förmedlade är bara en enda stor LYCKA.

Östen "med resten" och Jens Kristensen, Ulrika Bodén med orkester, Nora-kören, Cissi Jakobsson, en helt fantastisk "Mullekör" av små sångare och sångerskor, hela familjen Sjödin med Jacke som formidabel konferencier och sist men absolut inte minst; årets stipendiat, vår alldeles "egen" (med rötterna i Näsåker :) Helen Sjöholm!! Helens sångtolkningar av Nickes "evergreens" på röåmål kunde inte ha gjorts bättre.

Fyra timmars föreställning kunde få ha hållit på lika länge till.

Ett stort och varmt TACK alla medverkande för en magisk afton!

Uppdatering: Artikel i TÅ.

Capri

2011-10-17T06:39:00.005+02:00

Capri. Så mycket skönhet det finns på en enda liten ö! Ögat, själen och hjärtat är fullt av allt det vackra som vi fick se, och jag visar gärna några av bilderna..

Utsikten från vårt hotellrum på Hotell San Michele i Anacapri.

Ännu en underbar utsikt på Capri

Villa San Michele, skapad av Axel Munthe, måste man givetvis besöka. Det är en fantastiskt vacker villa högt uppe på Anacapris berg som lockar många besökare. Axel Munthe samlade på vackra skulpturer och konstverk från romartiden, och de fyller en stor del av villan. Otroligt vackert!

Den vackra sfinxen i Villa San Michele, som tronar på en av terasserna med en vidunderlig utsikt över havet måste man förstås klappa - då ska ens bästa önskan slå in, sägs det. Givetvis gjorde jag det! :)

Många av oss i sällskapet vandrade leden upp till berget Monte Solaro. Vi belönades med en underbar utsikt över Capris kust!

Vår reseledare Cissi gjorde succé med att sjunga italienska sånger i baren på Hotell San Michele! Underbart!

Det här magnifikt vackra golvet i den lilla kyrkan San Michele skapades 1761 av Leonardo Chiaiese, en av de mest berömda av Abruzzo konstnärerna i Neapel på den tiden.

Cissi sjöng Händels "Lascia Ch´io pianga" acapella i den vackra kyrkan. Så otroligt vackert! Akustiken var fantastisk och vi som lyssnade hänförda!

Kan man annat än fascineras av den här lilla vackra byn Positano efter amalfikusten?

Tiramisu

2011-10-15T08:18:00.004+02:00

På en fantastiskt vacker restaurang i Amalfi

med en bedövande utsikt över Amalfikusten,

ett självspelande piano och ett vackert italienskt kakelgolv

smakade jag den klassiska italienska efterrrätten Tiramisu för första gången. Den var fantastisk god!! Tiramisu smälter i munnen och själen lättade flera gånger av smakupplevelsen! Tiramisu betyder för övrigt "dra mig uppåt" - och det var precis vad den gjorde! :)

Tänk, om man skulle försöka göra Tiramisu nån gång?

Den som vill försöka göra (jag kommer definitivt att pröva!) den här fantastiska efterrätten så hittade jag ett recept på http://www.recepten.se/ som kanske kan inspirera: http://www.recepten.se/recept/tiramisu.html

Jag citerar: "Tiramisu (Tìramisù) är en klassisk italiensk efterrätt med krämig mascarpone som är en italiensk färskost som smakar ungefär som krämig grädde, savoiardikex som är söta avlånga kex och så smaksatt med någon likör eller någon konjak. Receptet är inte svårt att göra vill man göra den på äkta italienskt sätt behöver man köpa hem de speciella ingredienserna, annars finns också alternativ på en försvenskad variant med lite vanligare ingredienser som kanske är troligare att man har hemma."

Citronodlaren Luigi i Amalfi

2011-10-12T13:50:00.005+02:00

Jag är åter hemma efter en underbar resa till Capri och Amalfi. Vi var en grupp på fjorton personer inklusive vår italiensktalande reseledare Cissi Jakobsson, som under åtta dagar fick uppleva det mest exklusiva och intressanta som dessa platser har att erbjuda av fantastiskt vacker natur, sevärdheter, restauranger och god mat och dryck. Jag har många minnen och upplevelser som kommer att bevaras, och kanske berättas. Vi får se..

Ett besök hos citronodlaren Luigi Aceto (född i början av 1930-talet) i Amalfi och hans anställda på den lilla fabrik som gör likörer och andra produkter av citroner gjorde ett outplånligt intryck på oss. Den lille farbrorn Luigi charmade oss alla med berättelsen om sin kärlek till citroner och hur mycket hans citronodling har betytt och betyder för honom och hans familj.

Luigis livsverk är en berättelse om ett hantverk som gått i arv i hans familj i generationer. En tradition som en av Luigis söner kommer att föra vidare.

Tack Luigi för din underbara och kärleksfulla berättelse!

Det är Cissi och Luigi på de följande bilderna.

Citroner i Luigi Acetos trädgård.

"Under ett sådant här citronträd blev jag till. Mina föräldrar bodde trångt i bara ett rum och de hade många barn så när de ville vara ensamma med varandra gick de ut till ett citronträd. Så då förstår ni varför jag älskar citronträd! ;)"

"Det är en mycket arbete med att odla citroner. Det var 1825 som familjen Aceto började odla citroner i Ravello.Odlingarna växte och på 1930-talet kunde familjen börja exportera citronprodukter till andra länder. Under andra världskriget förstördes många av familjens odlingar, men mina föräldrar började om på nytt i Amalfi efter kriget. Jag tog över arbetet med citronerna 1968. Jag har många citronträd och alla får multi, multi kärlek för att de ska bära mycket skörd. Under vinterhalvåret skyddas de små citronerna med nät för att de inte ska förstöras. De gamla träden ympas med nya grenar för att de ska föryngras och bära ännu mera citroner."

"Citronerna ska plockas försiktigt. Du ska få par citroner bara för att du är så söt! ;) "

"När jag är bland mina citroner är jag någon. Där utanför är jag ingen.."

Familjen Aceto, 1938. Luigi längst ner till höger.

"Sacramento... är ni här redan! Jag som inte är klar med mitt arbete att plombera likörflaskorna!"

Luigi visar under tiden det lilla museét där de äldsta tillverkningsapparaterna visades upp.

En något modernare apparat för att fylla de små likörflaskorna i det lilla företaget "La Valle dei Mulini".

"Okey, nu kan ni få smaka av de goda citronlikörerna! Varsågoda! Jag gillar inte att ni kommer och stör mig mitt i arbetet, men bara för att ni har en så charmig ciceron så ska jag vara lite extra trevlig. Men.. ni svenskar får gärna ta tillbaka den där Zlatan. Han tar våra pengar, medan vi arbetare i Italien får slita i vårt anletes svett för att få ihop till brödfödan. "

Multi, multi grazie! Åh, så goda citronlikörer!

Det kändes att de var gjorda med mycket, mycket kärlek...

Mer om det lilla familjeföretaget "La Valle dei Mulini", dess produktioner och tillverkning finns på deras hemsida:

http://www.cata.amalfi.it/welcome_ing.htm

Resklar!

2011-09-30T12:38:00.002+02:00

Amalfi. Bilden från Cissis hemsida.

Det är inte bara sommarfåglarna som är resklara inför sin långa färd söderut... Även jag är resklar! ;)

I morgon åker jag tillsammans med ett gäng härliga människor till Capri och Amalfi i Italien. Italien är ett av mina absoluta favoritländer, och denna gång blir resan lite speciell så tillvida att jag ska få se och uppleva den underbara ön Capri som jag inte varit till tidigare, och för att att vi kommer att få en underbar reseledare som kan sitt Italien, talar italienska flytande och dessutom sjunger italienska sånger så man ryser av välbehag!

Titta gärna in på Cissis hemsida och låt dig inspireras av Italien!

http://ceciliajakobsson.se/

Multi Saluti!

Än är hösten vacker..

2011-09-29T10:31:00.000+02:00

Fick tid en stund igår att sitta vid Ångermanälvens strand i Sollefteå. Njöt av det vackra vädret, höstfärgerna, laxfisket från båtarna och en vacker lomfågel, som verkade tycka att gratisskjuts med vattnets strömmar nedför älven är toppen!

Skogspatronen J.P. Sjödin 1839-1931

2011-09-26T09:26:00.020+02:00

I inlägget om "Nicke" Sjödin i Jansjö uppstod en diskussion om hans äldre bror Jonas Peter Sjödin 1839-1931. J.P. Sjödin var en betydande skogspatron på sin tid i Resele och Ådals-Liden. Han köpte och sålde skog under senare delen av 1800-talet; den period som var den största och lönsammaste skogsexploateringen någonsin i vårt land. Om sin tid som skogs- och sågverkspatron har J.P. Sjödin utförligt berättat om i två böcker "Vår släkt" från 1924. (Böckerna finns att låna på Biblioteket)

J.P. Sjödin bodde under lång tid i Lidgatu, Ådals-Liden innan familjen i slutet av 1898 flyttade till Sollefteå. (Hemslöjdshuset, Storgatan 43) År 1903 flyttade J.P. Sjödin till Härnösand där han dog 1931.

J.P. Sjödin 1839-1931

Jonas Peter Jonsson Sjödin var född den 15 maj 1839 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 28 oktober 1866 i Ådals-Liden sn med Maria Dorotea Persdotter. Hon var född den 24 maj 1849 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Jonas Peter var först bonde i Kläpp, Ådals-Liden sn, därefter i Näsåker, Ådals-Liden sn. 1875 flyttade familjen till hemman nr 2 i Lidgatu, Ådals-Liden sn om 5 1/24 seland, där Jonas Peter skrevs som bonde och faktor. Maria Dorotea dog den 16 november 1884 i Lidgatu av lungsot. Jonas Peter gifte om sig den 31 juli 1886 i Maria Magdalena (Stockholm) med Katarina Lovisa Ritzén. Hon var född den 30 augusti 1853 i Junsele sn som dotter till skolläraren Erik Ritzén och hans hustru Brita Stina Ullstedt. Familjen flyttade 1894 till Ed sn.

Barn i första giftet:

Petter Sjödin f 1868 vid invigningen av en minnessten i samband med att han donerade sitt sommarhus "Pettersborg" till Sollefteå stad 1958.

Peter Sjödin, född den 22 maj 1868 i Kläpp, Ådals-Liden sn. Ägare av "Pettersborg", Sollefteå.

John Sjödin, född den 18 september 1870 i Näsåker, Ådals-Liden sn.

Märta Helena Sjödin, född den 9 januari 1873 i Näsåker, Ådals-Liden sn.

Petter och Georg Sjödin t.hö.

Georg Sjödin född den 20 december 1875 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. "Ägare av fastigheten Storgatan 37, skogsägare i Torsvik AB, sommarställe på Nipudden. Delägare i Forsmoforsen. Georg Sjödin jur. kand drev juristbyrå Storgatan 37" (Källa: Sollefteå bilddatabas).

Oskar Sjödin, född den 11 april 1878 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.

Maria Teresia Sjödin, född den 20 juli 1880 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.

Barn i andra giftet:

Einar Sjödin, född den 28 oktober 1887 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.

Siri Sjödin, född den 23 januari 1890 i Lidgatu, Ådals-Liden sn.

Källor:
- Magnus Johanssons hemsida om Ådals-Lidens befolkning.
- J.P. Sjödins bok "Vår släkt del 2"
- Bilderna från Sollefteå Bilddatabas.
- Bok: Sollefteå Hembygdsförening 1987.

Snart resklara..

2011-09-24T18:34:00.001+02:00

Mer än ett hundratal kanadagäss (dessa var en bråkdel av dem) satt på en åker i Eden, Junsele när jag åkte förbi idag. Jag gissar att de håller på att samlas inför sin långa resa till västeuropa, Danmark eller sydsverige där de ska övervintra tills nästa vår.

Idag såg jag också en flock sädesärlor ute på gården. De ska inom kort flyga ännu längre söderut, ända ner till sydeuropa.

En lycklig resa önskar jag alla flyttande fåglar! Och varmt välkommen nästa vår igen!

Ådals-Lidens hembygdsförenings hemsida

2011-09-19T08:57:00.003+02:00

Det här gamla fotot av Prästnipan med Hembygdsgården och Pelle Molins stuga (i fronten) i Näsåker har jag lagt ut tidigare, men gör det gärna igen! Fotot är troligtvis från början av 1960-talet.

Fotot ger mig anledning att pusha för Ådals-Lidens Hembygdsförenings nya hemsida som är under uppbyggnad. Vi som arbetar med hemsidan vill gärna få hjälp av alla som har något att berätta om bygdens historia, berättelser från förr, gamla notiser från tidningar som rör bygden eller gärna gamla kort som kanske kan skapa diskussion och minnen!

Har du något att visa eller berätta kontakta oss! Vi blir jätteglada! Mailadressen finns under "Kontakt" på Hembygdsföreningens hemsida:

http://hembygd.adalsliden.se/

En höstdag

2011-09-17T16:10:00.000+02:00

Efter den första frostnatten i år följde en underbart vacker höstdag. Jag tog en långpromenad i skogen med ett par av hundarna och njöt av solen, den höga luften och alla vackra färger. Fortfarande är det mycket lingon och svamp i skogen (fast inga kantareller tyvärr...) Träden håller på att ändra färg men än är det mycket grönska kvar.

Jag slogs av att fåglarna har tystnat. Många fåglar har redan gett sig iväg söderut medan andra håller på att göra sig klara för den långa flytten. Den gamla lutande trädet med fiskgjusboet höll även i år, men årets fiskgjusar hade också givit sig iväg.

Det känns som naturen sakta börjar göra sig beredd inför den vinter som snart kommer.

Så fort sommaren gick..

"Nicke" Sjödin, Jansjö Näsåker

2011-09-14T16:44:00.004+02:00

Uppfinnaren Nicke som var nära att skapa en egen Perpetum Mobile..

Trots att stugan i Jansjö var liten och trång för den barnrika familjen hade den uppfinningsrike Nicke utrymme för en egen snickarverkstad i nästan halva huset!

"Nicke" Sjödin 1846-1921

Verkstaden var ett kärt tillhåll för honom både dagar och nätter. Där höll han många hemligheter väl förborgade. Därinne ville han vara ostörd bland virke, spån och verktyg. De som tilläts komma in där var lätt räknade. Speciellt kärv var han när han höll på att utveckla någon av sina många underfundiga idéer.

Det har till exempel berättats att en av lapparna, som bodde i trakten på den tiden, blev utkörd ur verkstaden en gång. Lappen, som annars var god vän med Nicke, trodde denne hade blivit spritt språngande galen!

Nicke var en gång på äldre dagar nära att lyckas med sin egen Perpetum Mobile – ett evighetshjul.

Han hade byggt flera stycken som gick runt av egen kraft. Han hade väl fått dem att fungera några timmar på sin höjd, men en gång lyckades han få ett hjul att gå oavbrutet i ett helt dygn med hjälp av kvicksilver i små kanaler. Då blev Nicke eld och lågor!

Valdemar, dottersonen, har berättat hur han klädde sig i bästa kostymen och kammade omsorgsfullt sitt vita, långa skägg (det räckte nedom byxlinningen) för att bege sig till Härnösand och söka patent på sitt evighetshjul. När Nicke kommer utanför ytterdörren stannade hjulet. Det är inte svårt att föreställa sig hur ilsket besviken han blev då.

Nicke försökte sig också på att konstruera en sparkstötting med två korta medar och en lång i mitten. Hela sparken var av stål dessutom. Det blev aldrig så många exemplar, och modellen syns inte ha blivit någon succé. Tanken var onekligen god. Det har sagts att han skulle ha blivit ”frånlurad” idén till järnsparkens föregångare av sin egen syster och svåger.

Denne oförvägne, men fattige, tusenkonstnär byggde också många båtar av olika slag, och vidare ansågs han vara en duktig skidfabrikant. Hans skidor var både långa och breda och folk tyckte de var lättåkta och starka, något som dagens skidåkare bara kan le åt. Det torde tarvas tre, fyra av nutidens plastskidor i bredd innan de uppnår samma bredd som Nickes…

Av Bertil Nordin, barnbarnsbarn till Nicke.

Ett varmt TACK Bertil!

Från Magnus Johanssons hemsida hämtar jag dessa uppgifter om Nicke Sjödin:

Nils "Nicke" Johan Sjödin var född den 19 januari 1846 i Kläpp, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 27 oktober 1872 i Ådals-Liden sn med Andrietta Helena Göransdotter. Hon var född den 6 april 1850 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Nils Johan var först landbonde i Prästbordet (Nybruket), Ådals-Liden sn. 1882 blev Nils Johan torpare i Omsjö, Ådals-Liden sn. Slutligen flyttade de 1890 till Jansjö nr 1, Ådals-Liden sn, där han först var arbetare och sedan arrendator. Andrietta Helena dog den 25 maj 1910 i Jansjö av brännskada. Nils Johan dog den 19 februari 1921 i Jansjö av lunginflammation.

Barn:

Emma Helena Sjödin, född den 22 juli 1873 i Nybruket, Ådals-Liden sn.

Karl Oskar Sjödin, född den 4 juli 1876 i Nybruket, Ådals-Liden sn, död där den 27 juli 1876.

Karolina Sjödin, född den 27 januari 1878 i Prästbordet, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 6 mars 1908 i Ådals-Liden sn med Erik August Eriksson. Han var född den 13 januari 1880 i Fängsjö, Ådals-Liden sn. Erik August var först arbetare i Fängsjö nr 1, Ådals-Liden sn. Mellan 1914 och 1916 är han skogsarbetare i Jansjö nr 1, Ådals-Liden sn. Därefter är han skogsarbetare i Prästbordet, Ådals-Liden sn. 1918 blev han skogsarbetare i Rå nr 2, Ådals-Liden sn. Makarna lever 1930 i Rå.

Andrietta Sjödin, född den 17 mars 1879 i Nybruket, Ådals-Liden sn.

Kristina Sjödin, född den 8 april 1880 i Nybruket, Ådals-Liden sn, död där den 15 maj 1880 av diarré.

Kristina Sjödin, född den 8 mars 1882 i Nybruket, Ådals-Liden sn, död där den 30 september 1882 av kikhosta.

Mikael Sjödin, född den 29 september 1883 i Omsjö, Ådals-Liden sn.

Jonas Sjödin, född den 27 januari 1885 i Omsjö, Ådals-Liden sn, död där den 29 augusti 1886 av rödsot.

Maria Sjödin, född den 28 april 1886 i Omsjö, Ådals-Liden sn.

Georg Sjödin, född den 20 oktober 1887 i Omsjö, Ådals-Liden sn, död den 29 mars 1897 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Petrus Sjödin, född den 16 april 1889 i Omsjö, Ådals-Liden sn, död där den 15 september 1889.

Lovisa Sjödin, född den 7 december 1890 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Nils Sjödin, född den 6 januari 1892 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 24 januari 1892.

11 september

2011-09-12T07:39:00.000+02:00

En stark bild.

Från http://adsoftheworld.com/

Information från FSL (Föreningen Svenskt Landskapsskydd)

2011-09-10T09:32:00.006+02:00

FSL (Föreningen Svenskt Landskapsskydd) är en riksorganisation "som har till huvuduppgift att värna om att Sveriges vackra natur och kulturlandskap inte genom storskaliga exploateringar förvandlas till industrilandskap och därmed dålig livsmiljö för de människor som berörs.

Utbyggnaden av vindkraften har varit det område som med åren kommit att bli helt dominerande. FSL är i dag den enda svenska riksorganisation som står upp till försvar för den befolkning och de natur- och kulturbygder som hotas."

I en debattartikel på hemsidan skriver Jonny Fagerström så här:

"Missvisande information från vindindustrin.

Oavsett sanningshalten i klimatvetenskapen kan vindkraften aldrig spela en betydande roll i en global energiproduktion. Till detta är den för dyr och ineffektiv. För svenska förhållanden är den helt ointressant eftersom svensk elproduktion redan är i det närmaste koldioxidfri. Klimatfrågan har därför aldrig varit särskilt viktig för att belysa vindkraftens tillkortakommanden. Vindindustrin använder dock klimatskrämseln hänsynslöst i sin propaganda."

Läs fortsättningen här...

Naturskyddsföreningen har ordet..

2011-09-10T07:47:00.000+02:00

Jaha, då vet man vad Naturskyddsföreningen säger om vindkraftsexploateringen...

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.716289-stryp-inte-vindkraften-oka-ambitionerna

GP 17/9 2011

Till Jägareförbundet! / Uppdaterat

2011-09-09T06:19:00.014+02:00

Jag fick tips av Jarl om en debattartikel i Dalatidningen som jag tycker ska uppmärksammas.

Vad har Jägareförbundet för synpunkter på vindkraftsexploateringen och industrialiseringen av skogarna?

Uppdaterat den 14/9 2011.

Idag fick jag följande svar från Jägareförbundet.

"Hej Anita,

Jag får många frågor om vindkraft för närvarande och vi arbetar intensivt med vindkraftsfrågan. Det pågår flera utredningsarbeten om inverkan av vindkraft (Tillägg: Vindvals (dvs Naturvårdsverkets och Energimyndighetens) utredningar/syntesgrupper) som skall vara klara under hösten, där jag är med i expertgrupperna. Parallellt med detta så håller Jägareförbundet på att ta fram faktablad och rekommendationer om vindkraftens inverkan på viltet och möjligheterna att bedriva jakt. Kommer inom kort. All input i detta arbete är förstås värdefull och jag tycker det är utmärkt att bland annat du sätter fokus på frågan.

Vänliga hälsningar

Doc. Fredrik Widemo
Naturvårdsstrateg
Svenska Jägareförbundet"

Inlägg om "Vindkraften i Landskapet" av F. Widemo i Jägareförbundets blogg.

Svenska Jägareförbundets hemsida.

Förändrad utsikt..

2011-09-07T08:50:00.008+02:00

Så här är det tänkt att det kommer att se ut från vårt köksfönster när vindparken är klar...! (Bilden är tagen strax utanför vårt hus)

Den något oskarpa bilden (montage) är hämtat ur vindplanen för Västraområdet, och visar hur det kommer att se när snurrorna är uppsatta på Kälshöjden. Bergen runt Omsjö och Fängsjö är planerat att bli en stor del av vindparksområdet.

Länk till Vindplanen: http://www.solleftea.se/download/18.227392cc11c6766ee06800050744/Vindplan+-+080922.pdf

Lite ordlös är jag allt...

Tack Pia för länken till en artikel i SvD igår. Mycket läsvärd artikel!

Film från Hishult (Laholm) om hur det är att vara granne med vindkraftverk. Filmen är gjord av Per von Wachenfeldt.

Gamla, vackra fäbodbilder

2011-09-02T07:17:00.012+02:00

Mobodarna ca 1920

Jag har fått ett par gamla kort som jag gärna vill visa. Det övre fotot är från Mobodarna i Oringsjö naturreservat i Resele från ca 1920. Tack Harriet för det vackra fotot!

Det nedre fotot har jag fått mig tillsänt. Tack Leif! Fotot är köpt på en loppmarknad för några år sedan i Lunde, Kramfors, i närheten av där Ådalskravallerna hände 1931. Det finns inga uppgifter om var fotot är taget eller vilka personerna är. Kan det vara en fäbodvall? Arbetarbostäder för skogsarbetare? Alla tips tas emot med glädje! :)

Jämför det här gamla fotot från Gensjöbodarna.

Ang. kommentarer av bild nr 2: Jämför den långa brunnsstången på den här bilden från Junseletrakten (Hällberget 1909). Denna typ av brunnar var inte helt ovanliga i våra trakter i början av 1900-talet.
(klicka på bilden så blir den större)

Kort nr 2 är även inlagt i Anbytarforum

Informationsmöte om vindparken i Fängsjö/Omsjö / Uppdatering

2011-08-30T07:59:00.006+02:00

Igår kväll hölls det första informationsmötet om den planerade vindparken i Fängsjö och Omsjö. Allt är fortfarande på planerings- och projekteringsstadiet. Planerna är att sätta upp mellan 200-400 snurror i "Fängsjöområdet", som det kallas, men antalet snurror är osäkert. Det beror på tillstånd, vindmätningarna med mera.

Vindmätning ska påbörjas (ca 120 m höga master ska placeras ut på strategiska platser) Tillståndsansökan planeras våren 2012. Hösten 2014 kan bygget tidigast komma igång.

Forsca AB planerar en hemsida som fortlöpande ska ge information om projektet.

Många nya vägar planeras. Jakten påverkas. Fågellivet (spec. för örnar) kan påverkas. En initierad person bland åhörarna nämnde att infravågor från vindparken kan vara hälsofarligt, något som för de flesta, tror jag, var okänt. Det finns undermålig forskning om detta i Sverige.

Vindsnurran kan sättas närmast 1000 m från bostadshus. Skrämmande nära tycker jag!

Kostnaden för hela projektet beräknas bli 10-11 miljarder. (!)

Ja, vad ska man säga...??

Det känns som behovet är stort, mycket stort av mer information och kunskap om vad en vindpark kommer att innebära i framtiden för oss boende i området...

Kommunordförande Elisabet Lassen (s) medverkade också i gårdagens möte. Hennes positiva inställning till projektet förvånar mig inte. I kommunens socialdemokratiska styre behövs inga konsekvensbeskrivningar...

Uppdatering: I följande länk kan man läsa översiktsplanen för den planerade vindparken i Fängsjöområdet. Sidan 60-65.

http://www.solleftea.se/download/18.227392cc11c6766ee06800050744/Vindplan+-+080922.pdf

eller här.

Om ni hör något i luften som surrar...

2011-08-29T07:40:00.000+02:00

Dick i sitt blå plan

Tannflobron, Resele.

Bredband till alla!

2011-08-27T07:21:00.004+02:00

I dagens TÅ får vi veta att kommunikationsmyndigheten PTS (Post och Telestyrelsen) just nu gör en inventering om vilka områden i Sverige som är utan bredband. Sollefteå kommuns ansvarige på Näringslivskontoret, Mikael Näsström, rekommenderar alla i kommunen som saknar bredband att skriva på den lista som PTS nu har på sin hemsida.

Givetvis skriver även vi omsjöbor på! Alla bäckar små... Med en mobil bredbandshastighet på ca 230 Kb/s (!) så borde vi få hög prioritet, eller hur ;)

Så här står det på PTS:s hemsida:

"PTS arbetar för närvarande med att identifiera vilka hushåll och företag i Sverige som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang. Bredband innefattar både fast och mobil anslutning.

Alla hushåll och företag som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang har rätt att stå med på en lista, som PTS kommer att skicka till telebolagen. Vi hoppas att adresserna på listan därigenom ska få möjlighet till bredband i samband med utbyggnaden av de befintliga och de framtida näten. Som hushåll räknas inte en tillfällig bostad.

Att namnet står med på listan till telebolagen innebär endast att bolagen får information om att hushållet eller företaget saknar bredband. Det betyder inte att de som står på listan på något sätt förbinder sig till att teckna ett bredbandsabonnemang eller att operatörerna garanterar att bygga i anslutning till adressen. Att stå med på listan ökar dock chansen för att fastigheten kommer att omfattas av täckning för bredband i framtiden."

Länk till webformulär.

Informationsmöte om vindkraften i Näsåker

2011-08-24T08:41:00.005+02:00

I våras fick vi information via media att en vindpark planeras i vårt område i Näsåker. Här berättade jag om det.

Nu är ett informationsmöte på gång som ska bli mycket intressant. Vi får chans att ställa frågor om hur vindparken påverkar vår miljö och vardag och det känns viktigt. Igår fick jag följande mail:

Allmänhet och företagare inbjuds till en inledande informationsträff
måndagen den 29 augusti kl 18.30 på Markusgården i Näsåker.

SCA och Fred. Olsen Renewables har bildat ett samägt bolag, FORSCA
AB, för att undersöka möjligheterna att bygga vindkraft på SCAs marker.
Området som ligger i närheten av Näsåker (Omsjö och Fängsjö. Min not.)
har en potentiell vindkraftsproduktion om cirka 2 terrawattimmar per år.

Från företaget kommer vd Mats Hörnberg, samt projektledarna Magnus
Ringlöv och Lars Gustavsson, och från kommunen bland annat kommunalrådet
Elisabet Lassen samt projektledaren för MedVind Västra Jan Staaf.

Vi bjuder på kaffe.

VÄLKOMMEN!

FORSCA AB kommer att senare inbjuda till ett formellt samråd enligt miljöbalken
6kap. 4§. Samrådet kommer att annonseras i god tid och ge alla möjligheter
att komma med synpunkter och information som är av vikt för fortsatt
utredningsarbete i tillståndsprocessen.

Undertecknare är:

Forsca AB, Länsstyrelsen Västernorrland och Sollefteå kommun.

Nämforsen - vårt världsarv i Näsåker

2011-08-19T20:58:00.008+02:00

Åh, så vackert och underbart världsarv vi har i Näsåker! Efter en lång, god och trevlig middag på fantastiska Myregården i Resele, så kunde min vän och jag inte hålla oss från att stanna vid Nämforsen i Näsåker, som idag höll portarna öppna för allt det vatten som just nu behöver komma vidare till havet.

Det är inte alltför ofta jag besöker Nämforsen, vår största turistattraktion i Näsåker, men varje gång blir jag lika fascinerad av den vackra natur och fors som förr inspirerade så många konstnärer. Inte minst "vår egen" Pelle Molin..

Idag är forsen ett minne blott. Men när vattnet ibland släpps på så kan man få en aning om hur fantastiskt det måste ha varit en gång när Nämforsen visade sin ursprungliga vattenkraft och ljudliga dån.

Idag var en sån dag.

En solig dag i slutet av augusti.

Uppdatering: Anita påminner mig i en kommentar om sin (och min mans) morfars visa "Nämforsens klagan" ; en visa som beskriver så starkt den sorg som många kände, uttryckt genom Nämforsens klagan, när Nämforsens era var över och kraftverket tämjt forsen 1947. Anitas och min mans morfar hette Henrik Valentin Wallin (1880-1956) Lidgatu, Näsåker.

"Nämforsens klagan"

Ser ni regnbågen?

Kan ni ana kraften?

6000-åriga hällristningar i Nämforsen

Hmm... ibland kommer även jag med på bild... ;)

Hvitbergets krononybygge i Resele.

2011-08-12T11:31:00.008+02:00

Hvitbergets kronobygge är ett gammalt krononybygge på Reseleskogen som jag hörde talas om redan när jag var liten. I mitten av 1970-talet besökte jag första gången det öde nybygget. Vi gick en stig till Hvitberget från Stugusjön ca 2-3 km, en stig som fortfarande finns kvar. Det stora tvåvåningshuset stod då fortfarande kvar på platsen, men bara några år senare revs huset. Idag är nybygget i stort sett utplånat och skogsavverkningarna runt om nybygget har förstört de sista resterna av platsen.

Resele Hfl 1832-1841

Hvitbergets nybygge ägdes och anlades 1826 av ett par bönder, Lars Westin Västerå och Lars Månsson Vignäs, Resele. Hvitberget beskattades som 4 ½ seland och platsen fick 40 skattefria år. År 1833 kom en fd fältjägare, Mats Staaf f 1792 troligtvis i Dalarna, med sin familj från Lith i Jämtland till Hvitberget och bosatte sig där. Året efter kom en annan familj, dalkarlen Påhls Lars Andersson f 1781 med hustru och två barn till Hvitberget. Det berättas att familjerna hade det mycket fattigt och fick livnära sig på bland annat råttor.

Matts Staaf flyttningsattest från Lith 1832.

Matts Staafs son Magnus f 1826 övertog senare krononybygget. Han uppförde ytterligare boningshus och övriga gårdsbyggnader på Hvitberget. Magnus Mattson Viklund flyttade så småningom till Resele, och istället flyttade torparen Erik Löfgren f 1842 med familj till Hvitberget.

År 1872 skedde Laga skiftet i Hvitberget. Vid denna tidpunkt var Hvitberget uppdelat på sex ägolotter; bönder i Resele. Efter Laga skiftet började flera av delägarna att sälja ut sin skog till skogsbolag, men säljarna gjorde vissa förbehåll, bland annat fritt användande av mulbete, andel i den gemensamma fäbodplatsen (Hvitbergsbodarna), användning av den tillhörande sågen i Hvitberget och kostnadsfritt få ta nödigt timmer till underhåll av fäbodhusen.

Skogsbolagen, som nu ägde Hvitberget, fortsatte att arrendera ut Hvitbergets nybygge till skogsarbetare. År 1883 kom arrendatorn Erik Nilsson Lundin f 1849 med familj till Hvitberget från Skorped. Familjen bodde många år på Hvitberget. Dottern Anna Maria f 1883 gifte sig med skogsarbetaren Erik Peter Andersson f 1871 i Hällås, Resele och familjen bodde i Hvitberget fram till 1930 när de flyttade till Ållsjön, Ed sn.

Gården på Hvitberget 1954.

De sista boende på Hvitberget var arrendatorn Artur Hägglund f 1895 med familj. Familjen flyttade omkring 1940 och därefter blev det f.d. krononybygget öde.

Idag ägs Hvitberget av Holmen AB.

Ca 2-3 km söder om Hvitberget ligger Hvitbergsbodarna. Det var det fäbodställe som de delägande bönderna i Resele använde för sina mulbeten sommartid. Hvitbergets fäbodar användes fram till slutet av 1920-talet som sommarfäbod och fäbodarna är till stora delar bevarat än idag.

Hvitbergsbodarna 1950-talet.

Ett varmt TACK till Hanna Lindström i Resele för kompletterande uppgifter och de gamla korten från Hvitbergsbodarna! Jag hade glädjen att göra en utflykt till Hvitbergsbodarna igen i sommar tillsammas med bland annat Hanna. Tack även Lennart Vestin, Uppsala för kortet av gården på Vitberget.

Maskerad. I Näsåker?

2011-08-07T22:31:00.002+02:00

Jag fick ett mail och ett trevligt maskerad-kort av Harriet ikväll:

"Har varit på hembygdsgården och tittat i Nils Johanssons album. På detta kort som troligen är från Näsåker finns hans mormor Anna Andersson ( f 1900) från Sörtannflo som fjärde person från höger. Känner du igen någon fler? Kan vara personer från både Resele och Näsåker. Verkar vara på 20-30 talet."

Kan någon hjälpa Harriet?

Pelle Molin om Fängsjö

2011-08-06T10:17:00.007+02:00

Jag har under sommaren haft nöjet att läsa Isabella Josefssons nyutkomna bok "Pelle Molins brev". En fantastisk bra bok där alla tidigare kända men även ett stort antal okända brev av Pelle Molin som Isabella lyckats hitta finns med. Jag kan verkligen rekommendera boken för den som är intresserad av Pelle Molin och hans drivna skrivkonst.

Jag upptäckte att det finns ett brev som Pelle Molin skrivit till sin gode vän Axel Sjöberg där Pelle skriver om ett besök till min mors hemby Fängsjö. Brevet är skrivet alldeles i början av Pelle Molins fyra år långa vistelse i Näsåker, i oktober 1890, och han skriver att han blev så förtjust i den vackra skogsbyn att han planerade att åka tillbaka nästa sommar. 1890 var min mormor bara sju år gammal - kanske träffade hon Pelle Molin vid hans besök i Fängsjö?

Huruvida Pelle Molin åkte tillbaka till Fängsjö får vi inte veta, men det känns trevligt att veta att även Pelle Molin har besökt Fängsjö och tyckte om det han såg!

"För öfver en vecka sedan gjorde jag en skogsfärd tillsamman med länsmannen och gubben Borin (skall i vinter skrifva hans jagthistorier och illustrerade ge ut) och var borta under 4 dagar under jagt. 7 mil till skogs. Derunder träffade jag på en sjö – Fängsjön, der jag beslöt att slå mig ned nästa sommar, åtminstone ett par månader.

Jag vardt alldeles galet förtjust i sjön, vacker som den var. Tänk dej: På de motivrika stränderna stå några torparstugor och jag har redan ackorderat åt mig en af dem. I sjön finns fisk och änder! I en tjärn ypperlig forell, och haren går intill stuguknutarna. Strax bredvid ha vi Tanflohöjden med tjäder, hjerpe och orre. Längre bort, vid Kroksjöbotten elgstånd, hvad kan du mera begära? Lägg härtill att i Fängsjön finns en ö, der jag tänker utplantera ett tiotal kaniner af gubben Borins samling, som han har på Storön i forsen Åkvisslan – vi jagade dem i början av oktober på spårsnö och slöto med en champagnemiddag hos Borin – och då vet man att kaninerna föda 3 kullar om sommar med 3 till 7 i hvarje, så har man ständig jagt. Dessemellan får man väl också kalla det för jagt att hålla kråkor skator och annat otyg från kaninerna. I stugorna på sjöstranden finns fullt upp af hvithåriga små modeller och för öfrigt en gammal kärring, som är full av charmanta historier, originella, ursprungliga, karaktäristiska för fjällen och hon skall ge ifrån sig sin skatt nästa sommar. Hon vill ingenting hellre än berätta dem.

Vill du komma hit? Då reser jag dig till mötes till Nyland, gör färden längs Ådalen tillsammans med dig och framkomna till min villa i Näsåker se vi på forsarne och Vigdån ett slag och så klöfvja vi iväg öfver bergen till Fängsjön. Det är ej mera än något öfver en mil." (Ur ett brev till Axel Sjöberg okt 1890)

Mer om Fängsjö på min hemsida: http://www.smulanshemsida.se/

Pelle Molinsällskapets hemsida: http://pellemolin.se/

Fjällpiparen

2011-07-31T09:02:00.002+02:00

Några dagars fjällvandring gör att huvudet rensas och livet återfår sina normala proportioner. Ått åter igen få höra fjällpiparens utdragna vissling på fjällhedarna är ett efterlängtat avbrott i sommarens smått hektiska tillvaro.

Att däremot vara tvungen att sova en natt i ett genomblött tält och höra ett ständigt strilande regn på tältduken är väl inte det allra mest upplyftande ;), men när solen nästa morgon åter igen lyser över fjälltopparna och visslingen från fjällpiparen hörs över heden glömmer man nattens regn.

Det fanns små duniga ungar i närheten av den här fjällpiparen på fotot, men dem fick jag inte komma nära. Fjällpiparen varnade både mig och ungarna när jag kom för nära och de små duniga bollarna hann rusa iväg bakom ett skyddande buskage.

Nya hemsidor i Näsåker!

2011-07-26T09:36:00.005+02:00

Näsåker, eller Ådals-Liden, har saknat en användbar hemsida. Äntligen börjar dimmorna lätta och ett par nya hemsidor är på gång! Det är jätteroligt! Dels är det Hembygdsföreningen i Näsåker som håller på att skapa en hemsida. Hemsidan är fortfarande under uppbyggnad, men vi tror och hoppas den kommer att bli en bra och innehållsrik hemsida som ska intressera alla oss som har intresse av Näsåkers historia och bygdehistoria. Vi som arbetar med hemsidan tar emot alla tips och förslag på vad hemsidan ska innehålla och vi blir glada för kommentarer och glada hejarop. ;)

http://hembygd.adalsliden.se/

En annan ny hemsida för Näsåker har varit igång en tid och det är "vår" eminente webansvarige redaktör för många hemsidor i Västra, Lars Erik Forssén, som skapat den nya hemsidan. Hemsidan har intentionen att berätta om vad som händer och sker i Näsåker med omnejd. Hemsidan kommer också att inkludera byar inom Ådals-Liden, som inom sinom tid förhoppningsvis kommer att fyllas med historik och foton, berättelser och annat. På Näsåkers hemsida finns även intressanta länktips på hemsidor och bloggar som är aktuella för vår bygd.

Titta gärna in på Ådals-Lidens nya hemsida!

http://adalsliden.se/

En fortsatt fin och fantastisk sommar önskas alla! <3

Sigbjörn har sommaren räddad

2011-07-12T10:22:00.009+02:00

Man ska ta det lugnt på sommaren sägs det.. ;) Inte hetsa upp sig för bagateller utan istället bara njuta av den underbara tid vi nu har. Men jag kan inte låta bli höja på ögonbrynet en aning och citera en text och bild ur en artikel från dagens TÅ.

Jag har så svårt att fatta att den f.d. sjukhusdirektören i Sundsvall, Sigbjörn Olofsson, kan få 140.000 kronor i månaden (av skattemedel) med arbetsbefrielse i tre år (!) efter att ha fått sparken från ett arbete, ett arbete som han dessutom skötte mycket dåligt! Hur kan en människas insats under en relativt kort tid på ett arbete vara värt så mycket??

Är inte detta bedrägeri mot skattebetalarna, så vet jag inte vad det är!!

Anders L Johansson och Sigbjörn Olofsson gjorde upp om avtalet som nu JO-anmäls.

"Olofssons avtal JO-anmäls

Avtalet som skickade hem sjukhusdirektör Sigbjörn Olofsson med full lön utan arbetsplikt i tre år blir ett fall för justitieombudsmannen, JO.

– Så lätt får man inte lura skattebetalarna på pengar, säger Arne Grip som gjort anmälan.

Arne Grip är före detta lektor i arbetsvetenskap vid Linköpings universitet, ett område som täcker även arbetsrätt och arbetsmiljörätt. Han har också varit politiskt aktiv i många år i kommun och landsting i Östergötland.

Grip vänder sig mot en utveckling med flera dyra avtal för höga tjänstemän som han menar saknar stöd i lag. Några av dem har han nu JO-anmält.

Ett fall gäller en läkare som har köpts ut av region Halland på sjukhuset i Varberg, ett annat gäller en fastighetsdirektör i Stockholm, ett tredje gäller Sigbjörn Olofssons uppgörelse med landstinget i Västernorrland.

I Västernorrland kom landstingsdirektör Anders L Johansson och Olofsson överens i februari 2011 i ett avtal att Olofsson i praktiken från och med september i år behåller full lön 140 000 kronor i månaden med arbetsbefrielse fram till 31 mars 2014, månaden innan han fyller 67 år.

– Anders L Johansson har alltså givit Sigbjörn Olofsson ett löfte om att han ska få fyra miljoner av allmänna medel, utan arbetsinsats eller krav på samordning med annan lön.

– Men två anställda kan inte skriva avtal med varandra så här. Två anställda utgör inte parter i arbetsrätten.

– Jag förstår inte varför Anders L Johansson, som jag känner som en hederlig karl från hans tid i Linköping, sätter sitt namn under en sådan här historia, uppger Arne Grip.

Ett rimligt utfall enligt Grip är att JO gör polisanmälan för tjänstefel. Själv hävdar han att det snarare är bedrägeri.

Anmälan gäller också landstingsdirektör Lars Bolin som gjorde upp om villkoren när Sigbjörn Olofsson tog över på länssjukhuset Sundsvall-Härnösand i början av 2010.

Du kommer med allvarliga anklagelser?

– De är väl grundade. Och det är väl gärningarna som är allvarliga, menar Arne Grip."

I sommar händer det!

2011-07-01T07:37:00.008+02:00

Pelle Molins stuga i Näsåker

Pelle Molinsällskapet har många spännande saker på gång i sommar!

Först och främst är det som vanligt ”Talet vid stenen” den 8 juli klockan 19.00 i Tjäll, Sollefteå. "Talet vid stenen" är ett årligt evenemang på Pelle Molins födelsedag utanför den gård där han föddes.

Årets talare blir Christer Borg, den eminente miljökämpen från Näsåker som kämpar för att rädda alla Norrlands älvar från att förstöras och begränsas av kraftverksutbyggnader. Pelle Molins ”egen” fors, Nämforsen, är ju redan utbyggd, men även den har under senare år varit utsatt för försök att torrläggas helt och hållet. Men där har Christer Borg gått i spetsen för att rädda Nämforsens nuvarande vattendrift. Det är en stor glädje för Pelle Molinsällskapet att Christer vill komma och berätta om sin kamp för älvarna i Norrland.

En stor nyhet för i år är att Pelle Molinsällskapet kommer att dela ut det allra första Pelle Molinpriset någonsin! Detta sker också i samband med ”Talet vid stenen”, och det är en stor glädje för Pelle Molinsällskapet att få dela ut priset till en mycket lovande konstnär, helt i Pelle Molins anda!

2011 års pristagare är den unge lovande filmskaparen Andreas Öhman från Styrnäs i Ådalen för hans uppmärksammade film "I rymden finns inga känslor.”

”Talet vid stenen” den 8 juli kl. 19.00 är i Tjäll strax söder om Sollefteå. Det är skyltat från riks 90 ner till Tjäll.

Övriga evenemang i juli:

Den 13 juli kl.15.00 Cissi Jakobsson från Pelle Molinsällskapet läser novellen ”Kams” av Pelle Molin i Pelle Molin-stugan i Näsåker, och därefter går vi till bagarstugan på Prästnipan och äter kams!

Den 25 juli kl. 15.00 kommer Mariann Hedman i Pelle Molinsällskapet att läsa några brev av Pelle Molin ur Isabella Josefssons nya uppmärksammade bok ”Pelle Molins brev”. Plats: Pelle Molin-stugan i Näsåker. I samband med det blir det försäljning av boken.

Varmt välkommen!

Arrangörer: Pelle Molinsällskapet och Näsåkers Hembygdsförening.

Pelle Molinsällskapets hemsida: http://pellemolin.se/

Pausbild..

2011-06-15T14:47:00.006+02:00

Utsikt från Hembygdsgården i Näsåker

Sommaren är hektisk på många sätt. Det är mycket som ska göras, mycket som händer och helst vill man hinna med allt! Så är det för mig just nu och därför blir det ett litet uppehåll i bloggen.

Kanske blir uppehållet kort, men tills dess lägger jag ut ett foto av den vackra utsikten från Prästnipan över Ångermanälven.

En riktigt skön och fin sommar önskar jag alla som tittar in här!

Kramar!

Svalka..

2011-06-10T12:21:00.001+02:00

När solen lyser från en klarblå himmel och termometern visar 29 grader i skuggan kändes det såå ljuvligt med årets första dopp i sjön. Bara fötterna ;) men oj så skönt!

Tänk att sommaren kom till sist! :) :)

En riktigt underbar helg alla!

En tromb har dragit fram.. / Uppdatering

2011-06-05T09:08:00.002+02:00

En tromb drog fram över vissa delar av Näsåker och Omsjö igår eftermiddag. På några minuter blev himlen alldeles mörk och vindarna tog tag i träden så det sjöng i trädtopparna. Jag var så orolig att de träd som inte hunnit fällas intill huset skulle falla. Men vid vårt hus gick det bra, men på andra ställen föll träden som plockepinn över hus, vägar och ledningar. Jag såg lite av förödelsen igår, men jag ska ta bilder idag och uppdaterar med kort ikväll.

Idag lyser solen och vädret är lugnt och stilla. Jag ska till Backsjöns tulpanfestival i eftermiddag där Pelle Molinsällskapet ska medverka i "Konstnärs- och Författardagen". Varmt välkomna dit! :)

Uppdatering: Här är några bilder av trombens återverkningar i vårt område. Bilderna är tagna i Omsjö och Västanbäck i Näsåker.

Sagor och sägner i Omsjö

2011-06-02T21:55:00.008+02:00

Jag fick anledning att titta på gamla sägner från Näsåkers utbyar, och hittade denna berättelse om Omsjö nedskriven av hembygdsforskaren Paul Lundin. Tycker den kan vara kul att återge här. De gamla sägnerna berättar hur historien tolkades av människor och hur viktiga vittror, troll och andra väsen var i deras liv. Sägnerna berättades och hölls levande, och kanske kommer de att fortsätta leva vidare åtminstone som en del av vår bygdehistoria. Sägnen om silverskatten på Bäckerhällan återkom sedemera i bygdespelet "Sagornas Ådal" av Albert Viksten, som uppfördes i Näsåker under många år mellan 1949 till 1990.

Här är Pauls berättelser om sägner och sagor från Omsjö:

"Som gammal kulturby har Omsjö många sägner och sagor. Vissa sägner om Omsjö talar om silverskatter, bla. den välkända finnskatten, men det talas också om trollskatter som trollen gömt undan. För den som nu inte rätt känner till förhållandet, så var modellen denna att om man nu gjorde anspråk på någon av dessa trollskatter, så tog man itu och grävde på själva midsommarnatten för att vara klar med grävningen innan solen gick upp. Vidare fick grävarna, ifall de nu var flera, inte säga ett enda ord till varandra under grävningen, ty då var möjligheterna helt borta att nå ett önskat resultat.

Utefter gamla sommarstigen mellan Ottsjö och Omsjö, passerar man i närheten av den senare byn en myr som har det något konstiga namnet Bäckerhällmyren. Namnförklaringen lär ligga så till, att ute på själva myren ligger en hälla där en bäcker en gång i tiden fångats av en kraftig virvelvind och kastats ut på själva myren. Ett annat märkligt drag med den här hällan är att när man stiger på den med lite kraft, hörs det alldeles som om den vore ihålig och haft något tomrum inunder. Detta senare kan vara orsaken och grunden till den sägen som påstår att en silver-trollskatt skall finnas under själva hällblocket.

Nu lär det ha hänt, någon gång i anno dazumal, att två drängar en midsommarnatt kommit överens om att försöka gräva fram skatten under hällan. Det hör till historien att en av drängarna hade ett par s.k. strybyxor på sig. Stry var ett dialektalt ord och med stry menades avfall från lin. Men bäst som man grävde denna minnesvärda midsommarnatt, uppenbarade sig plötsligt tre till fyra trolliknande figurer, beväpnade med något som kunde tas för yxor och bilor. ”Vi tar den här med strybyxorna först”, yttrade en av de främmande männen, och det var nog för att skrämma iväg de halvt skräckslagna skattgrävarna.

Sagan förtäljer att det var jättarna som först började bryta bygd i Omsjö. På Brännan och Gammåkern. Sagan förtäljer vidare om en tvist i hedenhös som Omsjöjättarna hade med några jättar vid Nämforsen, vilka inkräktat på Omsjöjättarnas hegemoni genom att ha fiskat vid Karvsjönoret och fångat ansenligt med skogsfågel på Kiipparåsen norr om Storsjön. Detta är ställen som räknas som fina fångstmarker också senare i tiden.

Som direkt hämtad ur en bröderna Grimmsaga berättas hur en jätteflicka en gång kommit hem med en samling människokryp, som hon plockat upp borta i Gammåkern och burit hem till föräldrarna som bodde i Bågahållaberget. ”Bär nu tillbaka de här människokrypen”, lär jättemamman ha sagt.”Det är dom som skall fortsätta värvet här i Omsjö, när vi har slutat”.

På norra sidan av Storsjön ligger tre långsmala åsar i linje mellan Öfverå och Juvanådammet. Sagan förtäljer att åsarna bildats när jättarna som färdats här förbi, spillt ut sand ur sina fickor eller vantar. Vad sanden skulle användas till förtäljer inte sagan. Åsarna heter Bäckremmen, Högremmen och Långtjärnsåsen.

I nordvästra delen av Storsjön ligger ganska nära land en konstigt formad och rätt stor sten, som någon gång av en jätte blivit kastad mot Junsele kyrka, enär jätten i fråga inte mådde bra av klockklangen. Stenen fick namnet Bothals sten efter jätten med samma namn.

Samtidigt med jättarna levde det dvärgar uppe i de vilda skogsområdena av Nordåsen, Bodåsen och Fårklippen. Skygga till sitt väsen smidde de jordbruksredskap åt jättarna. De var fula och vanskapliga men störde igen.

Däremot tycks inte sagorna ha bevarat eller antytt något om förekomst av vare sig skogsfrun, sjöjungfrun eller sjörået. Inte heller Näcken eller Kvarngubben, vilket i och för sig kan förefalla lite konstigt med tanke på den rikliga förekomsten av vatten.

Av alla mytologiska förekomster är det dock – som i de flesta andra fall – vittrorna som spelat huvudrollen och samlat de flesta sägner och sagor. Vittrorna, liksom deras kreatur, sågs ju gärna i anslutning till byns fäbodar som låg på nordsidan sjön i sydsluttningen av den skogrika och omfattande Bodåsen. Numera är vallen fullkomligt borta och inga som helst lämningar påvisar förekomsten.

En bonde i Omsjö, tyvärr har sägnen inte bevarat hans namn åt eftervärlden, var ensam hemma en söndag på sommaren, medan övriga familjen farit ner till kyrkan i Näsåker. Plötsligt kommer en liten, gråklädd och okänd man in i köket, hälsade artigt och bad husfadern följa med honom ut, det var något han ville visa honom. Bonden hörsammade mannens begäran, men efteråt kunde han inte helt klargöra vart den främmande fört honom och vilken väg de färdats. Han visste bara att de liksom gått ner i underjorden. Den okände öppnade en dörr och i det flämtande eldskenet från den öppna spisen såg bonden en främmande skara av folk och barn, sittande vid ett bord i färd med att äta. Men det droppade friskt från taket och överallt på bordet var utsatta skålar och kärl, som skulle ta upp det smutsiga vattnet. Bonden undrade över takets otäthet och menade att ute var det ju sol och torrt. ”Du har placerat den nya ladugården ovanför vår boning”, sa mannen. ”Vill du flytta den skall du inte bli olönad härför”. Då förstod mannen att det var en vitterfamilj han råkat på, och vittror skulle man inte reta eller göra illa utan hellre hörsamma och göra gott. Så han lovade mannen att flytta sin ladugård till ett annat ställe, och arbetet påbörjades redan dagen därpå. Efter den händelsen hade bonden tur med allt han företog sig och både han och gården blev lyckosamma och välmående. Och bonden visste att det berodde på att han hörsammat vittergubbens bedjan om att flytta på ladugården."

Nedskrivet av hembygdsforskaren Paul Lundin

Beskydd

2011-05-31T13:25:00.001+02:00

Fotograf okänd.

Kvällsmoln..

2011-05-25T21:50:00.000+02:00

Olle Sjöström Västanbäck

2011-05-23T09:26:00.005+02:00

Uppdatering: Jag ställde frågan om fordonet i Anbytarforum. Frågan är... är det en Triumph 1910 eller 1905 NSU...?

Den här häftiga bilden hittade jag i Sollefteå bilddatabas. "Motorcykeln" ser ut att vara ett mellanting mellan moped och motorcykel. Ett smått märkligt fordon..! ;)

Personen på kortet är en av de tre bröderna Sjöström som bodde i Västanbäck i Näsåker på sin tid: Olof "Olle" Andreas Sjöström f 1873 död 1950. De övriga bröderna i Västanbäck hette Erik Jakob 1888-1964 och Nils 1892-1972. Bröderna ansågs rika och de hade stora skogsskiften som tyvärr blev föremål för en lång och uppslitande arvstvist i domstol många år senare.

Jakob Sjöström blev bonde på fädernegården i Västanbäck. Han gifte sig med Signe Gradin (1887-1940) från Junsele och de fick ett barn, dottern Sonja.

Nils Sjöström gifte sig med Anna Filip (?) från Sollefteå och de fick också en dotter, Anna Brita. Både Nils´ och Jakobs döttrar blev barnlösa.

Det fanns ytterligare sex syskon till bröderna Sjöström. Ett par av dem dog unga medan övriga syskon gifte sig och flyttade till andra orter.

Föräldrarna till bröderna Sjöström var Andreas "Anders" Olofsson Sjöström (1840-1923) i Jansjö Ådalsliden och hans hustru Brita Stina Persdotter (1840-1929) från Västanbäck. Brita Stina var dotter till Per Erik Hermansson 1816-1865 och Sara Stina Nässtedt 1821-1909 i Västanbäck, och det var i deras föräldrahem som paret bosatte sig efter giftemålet 1866.

Åter till Olle Sjöström på fotot. Han gifte sig med en kusin, Helena Nilsson f 1875 i Jansjö. Paret fick inga barn. När Olle dog 1950 flyttade Helena hem till sina bröder, "Nils-Olofs pojka", som levde ogifta i sitt föräldrahem i Lidgatu.

Det sägs att bröderna yttrade när Helena flyttade tillbaka: "Komma tillbaks? Nu när hon är utsleten"....!

Svalan har anlänt!

2011-05-18T17:30:00.002+02:00

Sedan ett par dagar har jag hört och sett en svala flyga utanför huset, och idag såg jag två svalor som satt på telefontråden. Med jämna mellanrum flög de och inspekterade fjolårets svalbo på husväggen, så det måste vara förra årets svalor som anlänt. Kan det vara samma par eller är det någon av deras ungar som återvänt till sitt födelsebo?

Hur som helst så är de varmt välkomna tillbaka!

Såå roligt att se dem igen! :)

Regnbågen

2011-05-16T19:50:00.002+02:00

Efter regn kommer solsken sägs det...

Hoppas! :)

Christinas resa till Kina

2011-05-14T19:04:00.001+02:00

Min bloggvän Christina har nyligen kommit hem från en fantastisk resa till Kina. Hon berättar i sin blogg i ord och bild om sin resa och jag säger bara...

Läs, titta och inspireras!

http://stribergsstation.blogspot.com/

Vindkraft till Näsåker!

2011-05-13T20:44:00.005+02:00

Oj, vilka problem jag haft och fortfarande har ibland att logga in på Blogger de senaste dagarna. Just nu gick det att logga in och då skyndar jag att skriva en rad! ;)

Den stora nyheten igår var att en stor vindkraftspark, ca 300 vindkraftverk, planeras att byggas i vårt närområde! På en karta i dagens TÅ kan man se att det är på bergen runt Omsjö och Fängsjö som denna vindpark planeras. Det var en stor överraskning för alla i Omsjö, och i hela kommunen f.ö., när denna nyhet kom igår, för ingenting hade läckt ut innan. Man funderar lite smått vad detta kommer att innebära för förändringar för oss i framtiden.

I grunden är jag positiv till vindkraft som alternativ elförsörjning. Men varför ska skogarna i Norrland användas när vi har så stora områden av fjäll och hav där där det är bättre vindförhållanden och mindre befolkning än vi har? Vad får vindparken för konsekvenser för djur- och fågellivet i skogarna?

Befolkningen i kustområdena och samerna i fjällen har kraftigt protesterat mot vindkraftsutbyggnaden, vilket har försenat eller omöjliggjort planerna på utbyggnad i dessa områden. I vår närort Ramsele har det också pågått och pågår protester mot vindkraftverk i området.

Jag tror inte protesterna kommer att bli så markanta i Näsåker. Här bor många miljöpartister som är positiva till vindkraftverk... ;)

Tyvärr tror jag inte att vindkraftverken kommer näsåkersborna till godo . Elproduktionen kommer i första hand att gå till Tyskland och södra Sverige. Snarare kommer det att bli dyrare elräkningar...

Trots det är jag i grunden positiv till vindkraftverk som alternativ elkälla.

Kanske kommer vi inom ett par år att se vindsnurrorna snurra på berget utanför vårt köksfönster...?

Den som lever får se..

Här står det lite mera om miljardsatsningen av vindkraftverk i Näsåker.

Naturen har vaknat

2011-05-09T16:17:00.002+02:00

Oj, vad det sjuder av liv i naturen! Allting händer så fort nu så man knappt hinner med.

Tjäderhönorna lever just nu farligt efter vägarna i sin iver att äta grus inför äggläggningen. Jag hoppas trafikanterna är försiktiga, för hönorna är inte speciellt snabba att flytta på sig.

Fiskgjusarna har anlänt och håller på att inspektera det gamla bort. Håller boet även i år.., tror jag de funderar.

Och fiskmåsarna spanar ute på sjön.

I en vattenpöl i skogen är det livligt. Ett par grodor leker men de försvinner genast när jag närmar mig. Jag ser en massa grodägg som snart kommer att kläckas och ge liv åt många nya grodor.

Jag hittade och plockade de första späda murklorna idag. Kanske blir det ett murkelår i år?

Sädesärlan pockar på uppmärksamhet så snart jag är ute. Vill hon kanske försäkra sig om att jag inte ska störa henne när hon bygger bo?

Björkarna håller på att slå ut och den första styvmorsviolen har slagit ut vid den varma husväggen.

Naturen har vaknat.

Det är helt enkelt ljufvligt!

Västanbäcks jaktlag

2011-05-06T08:06:00.002+02:00

Fr.vä övre raden: Albert Lundin, Tage Eriksson, Otto Franzén, Halvar Lindström, Emil Håkansson.
Nedre raden fr. vä: Axel Håkansson, Kalle Karlström och Gustaf Håkansson.

Min man hittade nyligen det här gamla kortet, och jag kan inte låta bli att visa det. ;)

Det är dåvarande Västanbäcks jaktlag (Näsåker), och de flesta "gubbar" känner jag igen från min barndom. Inte minst "farbror Emil" - den finurlige farbrorn längst till höger. ;) En riktig filur!

Kortet bör vara taget i slutet av 1950-talet.

Varsågoda!

Körsbärsträden blommar

2011-05-05T16:14:00.000+02:00

Finns det något vackrare än när körsbärsträden blommar? Just nu blommar de för fullt i Kungsträdgården i Stockholm, och när jag ser denna bild kan jag riktigt känna njutningen av att promenera under de vackra träden och känna doften i näsan. Underbart!

Jag har lånat bilden från Inkans blogg. Mer om den vackra "Kungsan" i vår huvudstad kan man också läsa i samma inlägg.

"Liten dansös"

2011-04-30T07:12:00.001+02:00

Inlägget om "Liten dansös" är uppdaterat! :)

Erland..

2011-04-23T08:46:00.000+02:00

Vi binder en krans av minnen
de vackraste och finaste vi har
vi vet att de aldrig vissnar
hos oss finns Du alltid kvar

Tack goa Erland för den tid vi fick tillsammans.

Glad Påsk!

2011-04-21T08:53:00.004+02:00

Stream videos at Ustream

Tre örnungar har fötts i boet i Iowa för ett par veckor sedan. Det ser kallt ut där borta - det är till och med snö på marken - men örnmamman skyddar sina små så gott det går.

Hos oss försvinner snön med rekordfart och jag har krattat nästan hela gården redan. Härligt! Och i helgen lär det bli ännu soligare och varmare. Det är bara att njuta! :)

Jag vill önska alla en riktigt, riktigt fin och GLAD PÅSK!

"Pojkas myra" i Resele

2011-04-19T13:28:00.003+02:00

"Vid ”Pojkas myra” (Holme, Resele min not.) finns ett älgpass där man kan försjunka i funderingar. Idag i väglöst land inte så långt från Holmsjön. Vilka var dessa pojkar och när fick myren detta namn. I småprotokollen kan man finna svaret. Anders Flodström var ägare till Holme nr 3 på 6 ¼ seland.

”År 1882 den 13 mars å Resele lagtima vårting beviljades lagfart för Olof Söderqvist, Erik Söderqvist och Johan Erik Gustavsson å ¾ av den så kallade östra småmyran under hemmanet Holme nr 3. Som de för 300 kronor och årlig afgäld köpt av Anders Flodström den yngre” betygar på HäradsRättens vägnar.

I underlaget till beslutet kan man finna att den årliga avgälden ska avläggas med arbete i och för uppodling av den fjärdedel som Flodström fortfarande ägde av den försålda myran. Arbetet skulle vara verkställt inom 10 års tid. Köparna ägde även rätt att av hemmanets skog ta virke av torrskog och vindfällen för att hägna in sina andelar samt att uppföra erfoderliga hölador. Hur stor myran var står ej utan ägovidden blev allt som betraktades som myra eller rå.

Redan året därpå säljer Erik Söderqvist sin del till brodern Olof och Johan Erik Gustavsson för 170 kronor. ”genom denna dag hållen frivillig auktion har jag Erik Andreas Söderqvist till min broder Olof Söderqvist och drängen Johan Erik Gustavsson derstädes försålt min egandes fjerdedel utifrån hemmanet nr 3 om 6 ¼ seland för all framtid afsöndrad myra i Holme” (lagfartsbevis 29/10 1883)
Erik överlämnar sin andel i uppfört boningshus, hölada och åkerbruksredskap.

Erik och Olof var min farmors morbröder. Söner till sockenskomakaren Jonas Henrik Söderqvist född 1817 i Sörmesunda. 1842 flyttade han till Holme i Resele där han gifte sig och fick 9 barn.

Erik utvandrade 1883 med hustru och ett barn till Michigan, USA. En syster Brita Greta hade även hon utvandrat till Michigan med familj detta år.

Olof köpte 1882 av H.P Lidholm en torplägenhet på Pålmon i Lidgatu. Gifte sig och fick 13 barn varav 8 emigrerade och 5 dog i tidig ålder.

Troligen misslyckades uppodlingen eftersom Flodström återköpte myran enligt uppgift för en krona.

Källor:
SE/HLA/1040089/AII/7 1883 sid 206
SE/HLA/AII/6 1882 §9 "

Av Harriet Boman, Resele.

Tack Harriet! Jätteroligt att få läsa!

Erik och Olof Söderqvist var även bröder till min morfars far, Oskar Söderqvist 1861-1934.
Erik Söderqvist föddes 1858. Olof Söderqvist 1853-1940.

En fin dag!

2011-04-18T17:10:00.001+02:00

Det har varit en dag fyllt av glädjor: koltrastar på gården, svanar på sjön, en nötväcka som bygger bo i ett hackspettbo, sol som förebådar en fin påsk och goda samtal med vänner. Underbart!

Tyvärr bygger nötväckan bo i en tall som vi tänkt ska fällas i vår... Vad gör vi...?

Erik Johan Dahlgren f 1905

2011-04-16T15:07:00.004+02:00

Jag fick följande mail idag:

"Min mor har i sin ägo två äldre fotografier från min morfars yngre dagar som möjligen skulle kunna vara av lite mer allmänt intresse för ådalslidingar. Jag skickar dessa till dig för egen bedömning.

Min morfar Erik Johan Dahlgren var född 1905 och då torde fotografierna vara tagna under sent 1920-tal eller tidigt 1930-tal. Såvitt min mor fått sig berättat skulle de kunna vara tagna i samband med något rallararbete i Ådalsliden eller där i närheten. På fotografiet med de två sittande männen hävdar min mor bestämt att Erik är den som sitter till höger med en pipa i handen. Den andre mannen är för henne okänd. Och på fotografiet med de åtta stående männen menar hon att Erik är den som står längst fram (som nummer tre från höger). Övriga har vi inga namn på."

Ett stort tack Niklas, för ditt mail!

Hoppas att någon känner igen de övriga personerna på korten.

Jag tittade i 1910 års folkräkning och där hittade jag Erik Johans familj:

Johan Olof Dahlgren, f. 1880 i Rå, Ådals-Liden Västernorrlands län, Skogsarbetare
Maria Johanna Sjölund, f. 1873 i Fransåsen, Ådals-Liden Västernorrlands län

Anna Margreta, f. 1901 i Ådals-Liden Västernorrlands län
Karl Olof, f. 1903 i Ådals-Liden Västernorrlands län
Erik Johan, f. 1905 i Ådals-Liden Västernorrlands län
Frida Maria, f. 1907 i Ådals-Liden Västernorrlands län
Ida, f. 1910 i Ådals-Liden Västernorrlands län

Vår!

2011-04-14T08:28:00.001+02:00

Visst är det vår när man får plocka de första tussilagon och göra den första cykelturen?

Och igår hände det! Trots att snön ligger på kvar på åkern så anar jag våren.

Idag lyser solen och bilen ska få på sommardäcken och då finns ingen tvekan -

då är det vår!

Nu väntar jag bara på sädesärlan.. :)

En riktigt fin dag alla!

Dagens naturbild

2011-04-11T07:51:00.000+02:00

Från köksfönstret i morse..

Vad ser jag...?

Liten dansös / Uppdatering

2011-04-10T13:06:00.004+02:00

Häromdagen upptäckte jag en liten stenskulptur utanför sjukhuset i Sollefteå som jag inte riktigt uppmärksammat tidigare. Skulpturen heter " Liten dansös". Den är så fin!

Skulpturen är skapad av skulptören Torsten Fridh och här står det mera om honom.

Uppdatering: Den vackra skulpturen av "Liten dansös" finns också i Karlstad! Jag har fått följande kommentar av Martin Bergman:

"Här kommer "Liten dansös" från Karlstad. Det är nog inte en slump att hon idag är placerad utanför f.d Flickläroverket i Karlstad, enligt min spejare. Vid flickläroverket utbildade man bl.a dansöser. Tyvärr verkar det ligga ett rasterskydd över fotot. Men jag ska skicka en mera dagsfärsk bild.

Här har jag hittat text och bild
Vänligen Martin B

TACK Martin!

"Liten dansös" av TORSTEN FRIDH

Kungsgatan/Eneströmsgatan, Frödingparken i Karlstad.

När skulptören Torsten Fridhs dotter var barn brukade hon ofta tjänstgöra som modell för faderns konstverk. Maria, som dottern heter, började dansa i början av femtiotalet när hon var mycket ung. Hon var aktiv i en dansgrupp som kallades Blåsipporna. Många av de skulpturer som Fridh utfört med dottern som förebild visar henne just som dansös. Bronsskulpturen i Karlstad, Liten dansös, är bara en av ett ganska stort antal framställningar i olika material av den dansande lilla flickan.

Bilden av vår unga ballerina är varsamt och omsorgsfullt skulpterad. Se bara på hennes öron; det ena örat står ut lite i förhållande till det andra – en detalj som ger liv åt skulpturen. Flickan intar vant en balettpose. Hon tittar ner på händerna som hon fört samman vid sitt bröst som om hon koncentrerar sig inför en svår rörelse.

Skulpturen skänktes 1957 till staden av Karlstads Kaféaktiebolag. Stadens drätselkammare menade att det vore lämpligt att placera den lilla dansösen i en plantering utanför teatern, förmodligen med tanke på kopplingen mellan scenen och dansen.

Parkstyrelsen och skönhetsrådet bestämde sig emellertid för att placera skulpturen i parken mellan stadens dåvarande saluhall och stadsbibliotek."

"Liten dansös" i Karlstad. Foto: Hans-Erik och Zaida Brask.

Dutte..

2011-04-07T15:42:00.007+02:00

"Vaddå - lära sig att läsa!! Det här pappret duger ju inte ens till att äta...! "

Harriet hade en kompis, "Dutte" , för ett par somrar sedan. Dutte var en ekorrhona som fick många ungar och gjorde sig hemmastadd på gården. Så här skriver Harriet: "Dutte var en så personlig ekorre. Jag kommer aldrig mer att få uppleva något liknande. Det allra bästa hon visste var när jag kammade henne med en tandborste. Hon brukade "hurves" då. När hon fick en ny kull ungar var hon borta två dygn för att sedan komma tillbaka och tigga mat.

Tyvärr har inte Dutte synts till mera sedan den sommaren.

Hon är saknad..

Tack Harriet för det underbara fotot!

Ett vårtecken!

2011-04-05T08:38:00.000+02:00

Historik om Pelle Molins stuga i Näsåker

2011-04-03T08:35:00.002+02:00

Jag fick häromdagen en historik om Pelle Molins stuga i Näsåker som jag gärna vill delge. Det är hembygdsforskaren Paul Lundin i Näsåker som skrivit historiken. Det som var nytt för mig är att stugan var byggd av Erik Jakob Sjödin i Hulte, Omsjö som föderådsstuga till bonden Olof Nilsson i Jansjö. Olof Nilsson var far till Nils-Olof Olofsson som senare blev bonde i Lidgatu och far till "Nils-Olofs pojka".

Pelle Molins stuga 1902.

"Stugan uppfördes omkring 1885 i Jansjö, Ådalsliden som föderådsstuga för bonden och nämndemannen Olof Nilsson. Stugan byggdes av timraren Erik Jakob Ersson Sjödin i Hulte, Omsjö. Olof Nilsson dog 1889 (1890 min not) och stugan köptes då av skomakaren Nils Olof Eriksson Höglund från Mo i Resele, som var gift med en dotter till murare Sundström i Häxmo. Höglund rev stugan och flyttade den till sin nuvarande plats på den s.k. Forsbacken på Prästnipan.

När Pelle Molin i slutet av april 1890 kom till Näsåker fick han till att börja med bo i en vindskammare hos prosten Viktor Bernhard Frisendahl i prästgården. Året därpå bodde Pelle hos skolläraren Olof Strömstedt.

Skomakaren Höglund emigrerade till Brunswick i Minnesota i juli 1891. Innan han flyttade sålde han stugan till bonden och kyrkvärden ”Gammel-Mårten” Mårtensson Lidmark i Västanbäck.

Pelle Molin fick nu, med Frisendahl som mellanhand, flytta in i stugan, vilket ska ha skett någon gång i oktober eller november 1891. Men stugan var kall och Pelle hade dåligt med ved, så när skrädddaren Nils Erik Ritzén i Åhs (författare till boken ”Ur öfvre Ådalens folklif” tryckt 1911) besökte Pelle så hade vattnet frusit i hinken och ingen ved fanns att elda med. Pelle fick följa med Ritzén hem och bo hos denne över den värsta vintern. Pelle flyttade tillbaka till stugan igen på våren, dvs 1892, men mot jultiden samma år fick han bo hos gästgivaren Westin i Västanbäck.

Somrarna 1893 och – 94 bodde Pelle i stugan på Forsbacken, men enligt Per Nilsson Tannér i boken ”I Pelle Molins spår” så bodde Pelle hos Westin när medicinaren Fredrik Vilhelm Lindskog besökte honom i slutet av september 1894. I början av oktober bestämde sig Pelle att följa med Lindskog till Norge via Ströms Vattudal.

På senhösten 1894 flyttade en av bonden Lidmarks äldre och ogifta döttrar, Botilda, in i stugan. Senare flyttade även hennes syster Regina Lidmark till stugan fram till 1913 då charkuteristen och slaktaren Johan Fritjof Norén hyrde den. Stugan ägdes nu av Petter Olsson i Åhs.

Hembygdsföreningen i Näsåker köpte 1937 Pelle Molins stuga av Petter Olssons sterbhus i Åhs för 2.000 kronor inkl. tomten. Stugan genomgick sedan en grundlig renovering för 2.648 kronor.

Stugan öppnades för allmänheten på midsommaraftonen året därpå, 1838. Fröken Ester Sundelin blev stugans första föreståndare."

Paul Lundin, Näsåker 1974.

Flera bilder av stugan och mer om Pelle Molin finns under etiketten "Pelle Molin" på min blogg, och på Pelle Molinsällskapets hemsida: http://pellemolin.se/

Dagens bild

2011-04-02T18:39:00.002+02:00

En älgko med två fjolårskalvar, och ytterligare en älg skymd bakom träden, siktades idag strax utanför byn. Om ett par månader är det dags för älgkon att "sparka" iväg fjolårskalvarna (helt bokstavligt ibland!) innan hon ska föda årets kalv/ar i maj/juni.

Naturen lever upp på nytt. :)

Herrar från Grundtjärn

2011-03-30T19:11:00.001+02:00

Nils Blom, Oskar Forsberg, Erik Hägglund, Vilhelm Lundkvist, Erik Gradin, Henrik Edström, Albert Sjöström, Nils Sundström, Nils Gradin, Sven Petter Svensson.

Igår fick jag det här gamla fotot av några herrar, de flesta av dem från Grundtjärn. Kortet är taget 1908, men platsen är okänd.

Så här skriver Solveig som skickat mig fotot: "Skickar här bilden på "Grundtjärnsmännen" mfl på okänd trappa någon gång år 1908. Skickar bild på dels männen och dels namnen på dom som Iris Karlström har skrivit ner Jag fick hennes tillåtelse igår att skicka bilden till dig och efterlysa om någon kan veta VAR fotot kan vara taget. Själv trodde hon något av ställena i Näsåker."

Jag har skrivit ner namnen i den ordning som de skrivits. Det fattas ett namn. Vem är vem av herrarna?

Var kan fotot vara taget? Och i vilken typ av sammanhang kan herrarna ha samlats tro?

All information om kortet tas emot varmt! :)

Tack Iris som lånat ut fotot och tack Solveig som förmedlade!

En pausbild

2011-03-29T10:12:00.001+02:00

Okänd fotograf

Nostalgia

2011-03-23T22:18:00.039+01:00

Oskar Fängström, Fängsjö 1907-1988.

Jag hittade ett gammalt kort idag (från 1979) som fick mig att minnas. Det var ett kort av farbror Oskar med sina två kossor. Oskar bodde med sin bror Gustaf i Fängsjö i hela sitt liv. När systern Anna flyttade tog Oskar hand om korna och skötte dem så länge han orkade.

Varje vår släpptes kossorna ut på skogen. På kvällarna kom kossorna tillbaka till sommarlagården där de väntade på att Oskar skulle ta in och mjölka dem. Oskar pratade med kossorna och såg till att de hade det bra. Sedan återstod arbetet med att mjölken skulle separeras och kärlen diskas. Ett par timmars arbete som Oskar gjorde varje morgon och varje kväll. Vecka efter vecka. År efter år.

Oskar gjorde allt arbete med stor kärlek till kossorna och med minitiös ordning. Jag tror inga kossor kan ha haft det bättre än Oskars´.

Det känns gott i hjärtat att minnas Oskar och hans kossor.

Hunden som vägrade lämna sin sjuka vän..

2011-03-22T07:35:00.001+01:00

Titta på den här rörande filmen om hunden som vägrade lämna sin sjuka hundvän efter tsunamin.

Det slutar dock allt lyckligt.

"Den vita, skitiga hunden var väldigt svag och rörde sig knappt, men vännen vakade ändå trofast vid hundens sida. Efter ett tag la spanieln sin tass över den knappt orörliga hunden. Den sjuke hunden togs sedan till en veterinär i Mito, och spanieln togs också om hand." står det i dagens Expressen.

Hundar är kloka.

Omsjö från ovan

2011-03-21T20:16:00.004+01:00

För ett par år sedan fick jag dessa flygfoton av Omsjö. Jag tror inte att jag visat dem tidigare - isåfall är det på tiden!

Titta och njut av sommarbilderna över vår vackra by! Det är Dick Boman som satt vid spakarna och Harriet som fotade. Ett stort tack!

Omsjö camping t. hö.

Brännan, Omsjö

Nära månen..

2011-03-19T19:33:00.002+01:00

Ikväll är det fullmåne. Och ovanligt stor är den också, även om man inte kan tro det på det här fotot... ;)

Det kan kanske vara intressant att veta att just idag är månen mycket nära den kortast möjliga distansen till jorden! Månen passerar idag jorden på ett avstånd av 356 578 kilometer, närmare än någon gång sedan 1992.

Det här fick jag veta bara för en liten stund sedan, och tyckte bara att det var roligt att få berätta! ;)

Önskar alla som tittar in här en riktigt fin och skön helg!

The Bald Eagle / Uppdatering

2011-03-14T17:49:00.013+01:00

Streaming live video by Ustream

Jag fick en välkommen kommentar idag som gjorde mig glad!

"Hej Anita! I väntan på dina älskade gjusar - här kan du se några vithövdade havsörnar som redan är igång med häckningen: http://www.ustream.tv/channel/decorah-eagles

Den vithövdade havsörnen, the Bald Eagle och USA:s nationalfågel, är nära släkt med "vår egen" havsörn, men som namnet säger så har den vitt huvud till skillnad från havsörnen. Havsörnen i Sverige har repat sig fantastiskt de senaste åren, och häckar bl.a. åter vid Vänern."

Den vithövdade havsörnen "The Bald Eagle" ligger och häckar i ett örnnäste i Iowa i USA och via den här webkameran så kan man följa hennes tid i boet. Man kan läsa i läsa i historiken att örnhonan ligger på tre ägg och om jag räknar rätt bör ungarna kläckas någon gång i april.

Titta in hos USA:s nationalfågel - the Bald Eagle! En mäktig örn.

Tack Peter för länken! :)

Uppdatering 18/3

Häromdagen berättade en god vän att han sett en havsörn på Ångermanälvens is i Näsåker. Jag tror det är högst ovanligt att havsörn finns på de här breddgraderna. Däremot har vi boplatser med kungsörn på några platser i grannskapet.

Att få se en havsörn i Stockholms innerstad måste vara lika ovanligt som här, och att dessutom få tillfälle att ta underbara närbilder av havsörnen känns lika unikt. Men bloggvännen Lisbeth gjorde det! :)

Titta och njut av dessa fantastiska bilder!

Ett i-landsproblem

2011-03-14T10:58:00.000+01:00

I snart varje TV-program sägs det att man kan gå in på SVT-play och fortsätta se fortsatta nyhetssändningar eller se programmet igen. Vi är många som inte har den möjligheten. Den dåliga täckning vi har där vi bor, gör det inte möjligt. Men på TV låter det som en självklarhet att alla kan göra det.

Kallas inte sån´t "utanförskap"? ;)

I skuggan av det som hänt i Japan är det här ett marginellt i-landsproblem. Jag vet!

Men jag måste få beklaga mig lite...

I skuggan av...

2011-03-13T08:55:00.004+01:00

... det fruktansvärda jordskalvet i Japan igår kändes det som en stor ynnest att kunna ge sig iväg på en lång skidtur igår igen. Jag har svårt att släppa bilderna på näthinnan av tsunamins konsekvenser för de människor som har drabbats.

Även idag lyser solen över vita marker. Ljuset är starkt, nästan för starkt att vara ute utan solglasögon. Men jag gläds över att våren är på väg och att talgoxen har börjat kvittra på mornarna.

Hoppas talgoxen vill kvittra för människorna i Japan också.

Fiskestugan på Pärholmen

Skolkort Näsåkers folkskola 1929 / Uppdaterat

2011-03-10T08:25:00.005+01:00

Klass 5 Näsåkers skola 1929

Här är det andra skolkortet från Näsåker som jag fått låna av Barbro Karlsson. Hennes bortgångne man Calle Karlsson ska finnas med på kortet. Året bör vara 1929.

Läraren till vänster är folkskollärare Gunnar Lundberg (1892-1977). Men vilka är barnen?

Ett stort tack Barbro!

Uppdaterat 3/4 2011: Jag har fått följande uppgifter om kortet ovan:

"Längst till vänster i vitt Elva Gustavsson.
Första raden: Andra fr vä Stina Ritzen / fyra från vä bagarns dotter / fyra från hö Gerda Näsström.
Andra raden: Längst till vä Vivi Edström / andra från vä Mary Liden / andra från hö lärarinnans dotter"

Ett varmt TACK, Stina f Ritzén, Paul och Hans Göran!

Skolkort från Näsåker 1926 / Uppdaterat

2011-03-09T17:54:00.003+01:00

Näsåkers småskola 1926 klass 1 och 2.

Jag fick idag ett par gamla skolkort från Näsåker. Det är Barbro Karlsson som har varit så vänlig och skickat mig korten. Ett stort och varmt tack Barbro!

Det här är det första kortet. Det är från småskolan, klass 1 och 2, 1926. Barbros bortgångne make Calle Karlsson f 1918 ska finnas med på kortet. Men vilka är de övriga barnen? Vad heter lärarinnan?

Skriv gärna och berätta om Du vet!

Uppdaterat 3/4 2011 Jag har fått följande uppgifter om kortet ovan:

"Fröken heter Vik.
Första raden längst till höger Vivi Edström / andra från vänster Ivar Gustavsson /trea från vänster Torsten Nordin.
Andra raden: andra från vänster Gerda Näsström / trea från vänster lärarinnans dotter /fyra från vänster kommer från ägarna till hotellet."

Ett stort och varmt TACK Stina f Ritzén, Paul och Hans Göran!

Vasaloppet och huset på Bergön

2011-03-06T13:20:00.002+01:00

Visst såg det härligt ut i dagens vasaloppsspår! Solen sken, och det såg ut att vara ett perfekt skidföre för Brink och grabbarna.

Det var samma vackra väder här, så jag kunde inte hålla mig utan gav mig ut en på en långtur på Storsjön idag. Det hade frusit på så det var jättefin skare att åka på och det gick så lätt! En kopp thé på en solig strandsten, och på hemvägen gjorde jag en tur till Bergön för att se vad som fanns kvar av huset där. Ingenting finns kvar! Bara en rest av skorstenen syntes under snön. Det brann på Bergön för ett par-tre år sedan och då brann de sista resterna av huset ner. Lite tråkigt är det allt..

Bara en rest av skorstenen är kvar av huset på Bergön.

Så här såg huset ut på Bergön, när tant Jenny och Ida bodde där.

Och här är berättelsen om tant Jenny och dottern Ida.

Välkomna – Benvenuti!

2011-03-02T14:23:00.015+01:00

Vännen Cissi har förnyat sin hemsida och jag är så glad att vara den första att presentera den!

Cissi är en fantastisk tjej (ja, jag kallar henne "tjej" för hon blir aldrig äldre än 25 år! ) Jag träffade Cissi första gången för många år sedan när hon spelade Pelle Molins käresta Margret i Albert Vikstens krönikerspel "Sagornas Ådal" i Näsåker, och jag har därefter under årens lopp haft glädjen att se och höra henne i många lokala sammanhang, bland annat som skådespelerska och sångerska i olika revyer och uppträdanden. Hon medverkade, tror jag, i alla Nicke Sjödins revyer och jag såg dem alla. Numera träffas vi även i Pelle Molinsällskapet där Cissi är ordförande.

Så här skrev TÅ om Cissi för ett par år sedan:

"Sång och musik har gått som en röd tråd i Cissis liv. Otaliga är de uppträdanden hon gjort, såväl på hemmaplan som på andra orter i Sverige, men också utomlands. Hemma i Sollefteå har hon medverkat på Nipkarusellen och sedermera Trollskoj, i Spelmanslaget, i Kammarorkestern, i kören och som soloartist. Vidare har hon medverkat i Nicke och Jacke Sjödins revyer och i krönikespelet ”Sagornas Ådal”, spelade hon Pelle Molins käresta Margret. Hon har också spelat i Henning Lundströms revyer.

Det hela började i barndomshemmet där sång och musik var ett dagligt inslag och såväl föräldrarna som hennes bror spelade och sjöng. – Jag minns att vi alla spelade blockflöjt i kanon, säger hon. Så småningom började Cissi i barnkören, sedan blev det ungdomskören. I dag och sedan femton år tillbaka har hon tillsammans med Marie-Louise Melander lett Mullekören och Novakören.

Eftersom Cissi ville arbeta med människor utbildade hon sig till lärare och hon har tidigare arbetat som högstadielärare på Nipanskolan, där hon bland annat undervisat i historia. Hon har också varit fiollärare på Kulturskolan under elva år, då hon ansvarade för Suzukigrupperna.

Numera är hon frilansare med eget företag. – "Jag är kommunikatör och hjälper dels företag att göra affärer med Italien och dels jobbar jag med sång och musik", berättar Cissi. Något som kanske inte alla vet om Cissi är att hon under många år spelade basket i division II och var känd som en skottsäker spelare. – Jag spelade för Sollefteå basket under tolv år, det var en rolig tid. Numera håller hon formen med löpträning."

Cissi älskar Italien och talar också italienska. Hon driver numera ett företag där hon bland annat arrangerar resor till sitt favoritland. Om resorna och sina sångprogram berättar hon mera om på sin hemsida. Jag kommer att få glädjen att följa med till Capri och Amalfi till hösten där Cissi är ciceron. Det ska bli fantastiskt roligt!

Jag har försökt att lägga ut en demo på min blogg där Cissi sjunger några italienska sånger, men jag tror inte Blogger stödjer denna demofunktion (? ) På Cissis hemsida kan ni i alla fall höra demon; bl.a. på första sidan. Gör det!!

Här är Cissis nya hemsida! Benvenuti!

http://ceciliajakobsson.se/

Från dagens skidtur

2011-02-28T14:15:00.000+01:00

Jodå, boet finns kvar och väntar på sina ägare..

Uppståndelse till ett nytt liv..

2011-02-27T13:22:00.001+01:00

Den här berättelsen om Pehr Nilsson måste ni läsa! Han som förfrös två fingrar och sparade dem i en glasburk för att fingrarna skulle begravas med honom för att han, vid uppståndelsen på den yttersta dagen, skulle vara hel och fulländad i Guds himmel! ;)

Förr tolkades kristendomen ofta bokstavligt, och den kropp som skulle uppstå i de religiösas himmel på den yttersta dagen var givetvis densamma som på jorden.

Så klart att man ville vara hel och fullkomlig då! ;)

Här är berättelsen om Pehr Nilsson.

Tack för att du berättade Viola!

Folktandvården i Junsele / uppdaterat

2011-02-24T10:26:00.011+01:00

Igår gick man ur huse i Junsele för att demonstrera mot att Folktandvården ska tas bort från Junsele. Till och med min gamla mamma, 89 år, gick ut för att demonstrera. Du är fantastisk mamma! Det är främst för de äldre och gamla det här beslutet drabbar väldigt hårt. De och många flera har inte möjligheter eller ork att resa flera mil till närmsta tandläkare - inte minst när tandvården i Junsele ska förläggas fyra mil bort till Ramsele dit inga kommunala kommunikationer går! En taxiresa kostar mycket pengar och många kan/har inte möjliget att åka färdtjänst eller att någon annan kan köra dem. De gamla på äldreboendet i Junsele råkar särskilt illa ut - de flesta av dem har inga som helst möjligheter att resa flera mil till en tandläkare. Hur ska det nu gå för dem?

Uppdatering: I TÅ uppger den tandvårdsansvarige på Landstinget att en tandvårdsbuss ska komma till Junsele ett par dagar i veckan när tandvården flyttas till Ramsele. Ingick den överenskommelsen i projektet från början? I Näsåker har i alla fall ingen tandvårdsbuss varit synlig efter tandvårdsnedläggningen..

För ett par år sedan bortrationaliserades Folktandvården i Näsåker. Följderna har blivit som befarades. Vi som kan åka bil själva får vår tandvård ordnad i Sollefteå - fem mil bort -, men de gamla och sjuka som inte har möjligheter eller ork att resa flera mil till tandläkaren har drabbats hårt. "Vår" tandläkare i Näsåker gjorde årliga undersökningar hemma hos de boende på äldreboendet - jag undrar hur dessa gamlas tandstatus ser ut idag...?

Uppdatering: Jag har fått veta att det görs fortfarande årliga tandundersökningar på plats på äldreboendet i Näsåker. Och det är ju bra! :) Men vid ev. behandlingar måste vårdtagarna resa till Sollefteå, Ramsele eller Junsele. Många gamla idag har tandproteser vilket kan vara en fördel i det här sammanhanget, men hur går det sedan? Är det dags att dra ut gaddarna...? ;)

Det här beslutet är en kortsiktig lösning som sägs spara ca 800.000. Varje kotte kan räkna ut att den här bortrationaliseringen kommer att kosta mycket mer i slutändan, i stället för att behålla den lilla tandvårdsservice (två dagar/veckan) till invånarna i Junsele som finns idag. Men beslutsfattarna är som vanligt mer "kottiga" än andra människor..

Man kan jämföra det lilla sparmålet med den i dagarna sparkade sjukhusdirektören för Sundsvalls sjh, som fick gå med en lön på 140.000 kr/ mån. i två år plus flera miljoner i pensionsvederlag....

Jag hoppas innerligt att junseleborna kan få politikerna att dra tillbaka beslutet att lägga ner Tandvården! Vi är många som stödjer er.

Uppdaterat: Tyvärr verkar det som om TÅ inte kommer att lägga ut reportaget om demonstrationen i nätupplagen. Men jag kan berätta att det pågår en fin aktivitet och stort stöd för "tandvårdsupproret" på Facebook under parollen "Rädda tandvården i Junsele".

Gå gärna in på Facebook och stöd "upproret"! (Det går tyvärr inte att länka dit)

Diamanter på Storsjön..

2011-02-22T14:50:00.000+01:00

Solen skapade diamanter på Storsjön idag...

Skidtur till Nävernäsan

2011-02-20T13:32:00.026+01:00

Idag blev det en skidtur upp till toppen av Nävernäsan. Nästan ... ;)

Det blev dimmigare ju högre upp jag kom (Nävernäsans topp ligger drygt 500 m.ö.h), så jag vände när jag kom upp till korsningen där scoterlederna möts och delar sig.

Hemfärden blev en lååång härlig utförslöpa nerför Nävernäsan.

Ljufvligt!