Det var bättre förr... (?)

... eller DAGENS SKRATT!

"1928 inträffade en materiellt svår bilolycka på riksvägen mellan Örkelljunga och Åsljunga. Det var en Örkelljungabo som körde på en köpman från Skånes Fagerhult.

Vid den efterföljande rättegången i Klippan sades det att Örkelljungabon som var orsak till olyckan fick en förmildrande dom därför han hade druckit brännvin och därför hade svårt med att styra. "

Och så detta:

Citat ur körkortsbok år 1920:

"De som vållar bilisten de största bekymren, äro dock lekande barn och nervösa fruntimmer. De förra äro under lek både blinda och döva. Att signalera åt dem hjälper i regel ej, och ofta komma de framrusande så nära vagnen att signalen icke blir av betydelse. Där man väntar sig lekande barn såsom vid skolor, lekplaner etc, bör man endast köra fram med yttersta varsamhet, ty man kan sällan hjälpa sig med annan manöver än att stoppa vagnen.

Damer är ofta lika svåra som barnen, ty vid en hornsignal tappar de ej helt sällan koncepterna. Att de efter att ha passerat trefjärdedelar av gatan utan vidare vända för att nå den gångbana de nyss lämnat är intet sällsynt. Ja två, tre gånger kunna de springa fram och tillbaka framför bilen. Stanna och låt dem komma upp på gångbanan! Handla i övrigt som vid möte med spårvagnar. "


Nu vet vi hur det ska gå till! ;)


Tack Britt-Mari för den här "underbara" rapporten! ;)

Folkräkningen år 1900

Just nu är databasen "Folkräkningen 1900" fritt att söka i för alla! Det krävs vanligtvis ett abonnemang för denna söktjänst, men just nu är tjänsten gratis via SVAR:s hemsida.

Passa på - kanske hittar du din farfars far online?

Äldreboendet Fridhemmet i Stockholm

Sedan en vecka tillbaka har jag, min man och våra hundar gått i ide. ;) Det är kallt, 35-37 grader minus, och det enda man kan göra är att elda, laga lite extra god mat, läsa böcker och så förstås "jobba" vid datorn med diverse intressant research i bygdeforskning och andra roliga engagemang. Internet är i det avseendet en fantastisk informationskälla och kommunikatör, som jag är så glad över.

Ibland surfar jag runt till olika bloggvänner och skriver en kommentar emellanåt. Och då kan man dyka på en hjärtefråga, som jag gjorde idag:

Jag läste nyss ett skakande inlägg av Annika. Hennes gamla mamma bodde en tid på äldreboendet Fridhemmet på Kungsholmen i Stockholm och dog där för några veckor sedan. Nu berättar Annika lite om hur hennes mamma hade det på äldreboendet, och jag blir skakad och arg långt in i hjärtat. Så här får det inte vara!

Jag vill ju tro och hoppas att äldreboenden som sköts så illa som Fridhemmet inte är så vanligt förekommande, men det kommer allt oftare tecken på att många äldreboenden inte fungerar som vi önskar idag. Jag tror att misskötta äldreboenden är vanligare i storstäder som Stockholm, men det förekommer tyvärr på andra platser också i vårt land.

Jag har tidigare skrivit en del om Attendo Cares ofta miserabla äldreboenden. När det gäller Fridhemmet är det tydligen så att Stadsdelsförvaltningen har köpt tillbaka boendet av Attendo Care och sköts nu av Stockholms stad. Trots det verkar Fridhemmet fungera minst lika dåligt.

Vill du hjälpa Annika att protestera mot de miserabla förhållandena på Fridhemmet så skicka gärna ett mail till

Kungsholmens Stadsdelsförvaltnings kontakt Kerstin Ohlsson kerstin.ohlsson@stockholm.se

Så här skriver Annika om hur det är på Fridhemmet.


Uppdatering:

Enligt en kommentar drivs Fridhemmet sedan 2008 av Temabo AB. info@temabo.se

Släktforskningskurs för nybörjare

Jag har fått följande mail från en bloggvän och släktforskare som numera bor i Frankrike:


"Hej Anita

Jag vet att det är OS just nu och att det faktiskt går riktigt bra för Sverige vissa dagar så släktforskningen får stå tillbaka lite. Här i Frankrike är man besviken på hur det går, men överlyckliga över att man tagit flera medaljer i en för dom ganska ny sport – skidskytte – som ju inte funkat lika bra för oss svenskar.

Lyckligtvis är ju sändningarna på kvällstid så jag har haft tid att göra färdigt en Internetkurs i släktforskning som jag jobbat med några månader. Jag blev tillfrågad av företaget MinKurs.se om jag hade lust att göra den och det tyckte jag ju var trevligt och lärorikt.

Jag har använt mig av samma idé som i min blogg Släktforskning för noviser, dvs. min egen, inte så avlägsna, nybörjarerfarenhet och samma sätt att beskriva knepiga saker på.

Jag är medveten om att du inte behöver någon nybörjarkurs i släktforskning, men jag hoppas naturligtvis på att du tipsar andra eller ger bort den i present till någon som du vill ”förstöra fritiden” för.

Så här i början får jag många konstruktiva synpunkter så jag har satt ett introduktionspris på 195 kronor, vilket är 100 kronor rabatt. Kursen heter Släktforskning för noviser som bloggen och på kurssidan kan man se en demo. Det finns också en kursblogg till kursen om man vill diskutera något med mig eller andra kursdeltagare.

Hälsningar från ett snöfritt (16 grader)

Boutenac

Jan Granath"

Efter att ha tittat lite på introduktionen och demon till "Släktforskning för noviser", tycker jag att kursen verkar vara en trevlig, lättillgänglig och inspirerande kurs om man vill lära sig grunderna för släktforskning. Introduktionspriset 195 kronor avskräcker verkligen inte heller! Jag skulle nog inte tveka att pröva den här kursen.

Ulfs släktforskningsblogg är för övrigt en fantastisk källa för alla nybörjare i släktforskning. Han ger råd och tips och berättar också om sin egen släktforskning.

Ulf har också en annan blogg där han skriver om livet som pensionär i Frankrike. En blogg med många tankar och trevliga anekdoter om livet i Frankrike.

Färjolyckan i Sollefteå 1852

På senhösten 1852 fanns följande notis i Härnösandsposten:

--"Enligt rapport från Chronolänsmannen N. Sjödén i Sollefteå under andra marknadsdagen den bedröfliga olyckshändelsen därstädes inträffat, att färjkarlen Jonas Lindberg i Krånge jemte sex andra personer, ävensom ett hästkreatur drunknar wid Skerfsta färgställe under öfverfarten från södra till norra sidan af ån. Olyckan berättas hafwa blifwit wållad derigenom att, sedan färjan redan warit tillräckligt lastad, ytterligare flere personer tillkommit mot färjkarlens wilja, hwilka utkomne på sjön företogo sig att medelst utkastande af en häst lätta färjan, därwid dock denna kantrade. Af tillstädeskommen hjälp kunde blott 9 af på färjan warande personer räddas, hwaremot de öfriga omkommo." --

Bland de omkomna i färjolyckan fanns bonden Per Henriksson född 1807 och hans hustru Helena Göransdotter född 1811 från Stugusjön i Resele. De efterlämnade sex minderåriga barn mellan 2 till 11 år. Redan den 2 oktober sammanträdde sockenstämman för att besluta vad som skulle göras för och med de sex föräldralösa barnen. Det beslutades att hemmet skulle säljas så snart som möjligt för att betala barnens vård och inte belasta församlingens fattigvård... Och att barnen skulle bjudas ut till dem som bjöd minst för att ta emot och vårda barnen. En vecka senare läste prästen upp ett upprop i kyrkan om intresserade vårdnadshavare. Eller med andra ord; barnen "auktionerades" ut. De som bjöd minst fick ta hand om barnen. Vid nästa sockenstämma den 24 oktober fanns bud på barnens "vård och uppfostran". Syskonskaran skingrades när barnen placerades ut hos olika fosterföräldrar.

Hemmanet såldes med alla dess inventarier och barnen fick ingenting av detta. Skulder betalades ut och överskottet som blev under 1000 Riksdaler skulle gå till barnens omkostnader. 145 riksdaler betalades ut till vårdnadshavarna det första året och därefter hittas inga fler utbetalningar. Barnen drog nitlotten och troligtvis berikade sig socknen istället på bekostad av dessa barns vidare öden. (Ett kort sammandrag ur en artikel av Kjell Wallin i Resele-nytt nr 3 2009)

Hur gick det för barnen Sara Caisa, Greta Magdalena, Göran Peter, Britta Erika, Henrik och Jonas? Kjell Wallin skriver vidare i sin artikel:

"Den yngste, Jonas, emigrerade till USA 1880. Hindrik blev kvar i Resele som torpare men bytte namn till Hassellunn blev sedan Hassellund. Brita Erika gifte sig med torparen Johan Fredrik Mähler i Resele. Göran Petter blev kvar som torpare i Resele och bytte efternamn till Wallin. Greta Magdalena gifte sig med torparen Erik Petter Hansson senare Tängdén i Resele och Sara Kajsa gifte sig med Johan Christoffer Hansson i Resele"


Uppdaterat: Hela berättelsen om färjeolyckan finns här.

Melody

Jag verkar ha fått filmsnuttar på hjärnan just nu ;) , men när man hittar sådana här guldkorn när jag surfar runt hos bloggvänner, så kan man inte göra annat än att dela med sig!

Sångerskan är en ny bekantskap för mig. Hon heter Melody Gardot, och sjunger fantastiskt mjukt och vackert. Hon sjunger rakt in i hjärtat.


Precis som Londongirl gör dedikerar jag den här sången till mannen i mitt liv som fyller år i morgon. (även om jag tror att sången inte tillhör hans favoritval ;) )

En fattig bonddräng

Åh, lyssna och njut till den här personliga tolkningen av "En fattig bonddräng"! Det är Martin Södermark som sjunger visan till ett ljuvligt arrangemang.

Jag har hört Tommy Körberg sjunga "bonddrängen", men den här versionen känns lite annorlunda, så innerlig och personlig. Det vackra bildcollaget passar också så fint till, tycker jag.

Vad tycker du?

Text: Astrid Lindgren / Musik: Georg Reidel / Sång&Gitarr: M. Södermark

"Kronprinsessan"...

Hur pinsamt får det bli?

Hos Elisabet hittade jag länken till den här lilla filmsnutten av en pinsam intervjusituation med kungabarnen. Viktoria försöker argumentera för att bli kallad kronprinsessan och det blir mer än pinsamt. Så urbota konservativt! Man har svårt att förstå att en ung, ganska smart tjej uttalar sig på det här konservativa sättet.

Jisses - avskaffa monarkin! NU!!

Anders Peter Lidström på Storåsen

Anders Peter Larsson Lidström 1855-1936

Anders Peter Larsson Lidström 1855-1936 föddes i Västanbäck, Ådalsliden. Han gifte sig med Kristina Andrietta Rålén 1853-1932 som var född i Rå, Ådalsliden. Båda arbetade som dräng respektive piga hos bonden Erik Peter Lidström i Jansjö när de gifte sig i november 1878.

Paret flyttar efter äktenskapet till ett litet torp på Storåsen i Jansjö som ägdes av deras arbetsgivare hemmansägaren Erik Peter Lidström. Familjen kom att bo på Storåsen i femton svåra år. Anders Peter, som efter giftemålet tagit sig namnet Lidström, var en stark och duktig torpare, men torpet förmådde inte att försörja den stora familjen. Familjen utökades med tolv barn under åren på Storåsen, varav fem av barnen dog där i mycket späd ålder.

År 1894 flyttade familjen till Prästbordet i Västanbäck i Näsåker. Där föddes ytterligare ett barn. Fotot nedan är från familjens hem i Västanbäck.

Jag och min man har varit till Storåsen ett par gånger. Skogen har växt över och det enda som återstår är ett par grundstenar där huset en gång stod.

Fr.vä: Alfred Lindström, Andrietta Lidström, Karl August Lindström, Leo Lidström
Längst fram Anders Peter Lidström med barnbarnen Manfred och Harry.

Anders Peter Lidströms familjeträd har jag lånat på Magnus Johanssons hemsida här.

Anders Peter Larsson Lidström var född den 16 oktober 1855 i Västanbäck, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 17 november 1878 i Ådals-Liden sn med Kristina Andrietta Rålén. Hon var född den 5 maj 1853 i Rå, Ådals-Liden  sn. Anders Peter var först arbetare, sedan torpare i Jansjö, Ådals-Liden sn. Från 1894 blev han arrendator Prästbordet (Å), Ådals-Liden sn. Kristina Andrietta dog den 3 december 1932 i Prästbordet. Anders Peter dog den 27 mars 1936 i Prästbordet.

Barn:

Anna Helena Lidström, född den 30 oktober 1879 i Jansjö, Ådals-Liden sn. Hon flyttade 1909 till Kyrkefalla sn.

Margareta Elisabet Lidström, född den 19 mars 1881 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död den 28 juni 1901 i Prästbordet, Ådals-Liden sn.

Inga Kristina Lidström, född den 11 december 1882 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 28 oktober 1886.

Viktor Lidström, född den 22 mars 1884 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Katarina Petronella Lidström, född den 3 september 1885 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 11 november 1885.

Johanna Dorotea Lidström, född den 30 augusti 1886 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 11 december 1886.

Katarina Petronella Lidström, född den 30 augusti 1886 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 8 december 1886.

Eva Kristina Lidström, född den 24 december 1887 i Jansjö, Ådals-Liden sn, död där den 15 mars 1888.

Erik Daniel Lidström, född den 9 februari 1889 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Inga Lidström, född den 6 april 1890 i Jansjö, Ådals-Liden sn. Hon flyttade 1915 till Sollefteå sn.

Andrietta Lidström, född den 6 april 1890 i Jansjö, Ådals-Liden sn.

Leo Lidström, född den 28 juni 1891 i Jansjö, Ådals-Liden sn. Leo var arbetare i Prästbordet, Ådals-Liden sn. Han dog den 31 augusti 1920 i Prästbordet av lungsot.

Lydia Lidström, född den 9 maj 1896 i Prästbordet, Ådals-Liden sn.

Uppdatering:

Harriet har skickat mig kompletterande information om Anders Peter Lidström, som förstärker det renomé Anders Peter lämnat efter sig som en ytterst stark och driftig man. Anders Peter var dessutom en nykterhetskämpe, men han var trots det inte främmande för att, tillsammans med sina grannar, ta sig en färdsup före den gemensamma färden till julottan. Ett sympatiskt drag eller hur? ;

Så här skriver Harriet:

De här uppgifterna har jag fått av Paul Lundin:

"Anders Petter var känd för sin styrka. Han var arbetsledare vid landsvägsbygget Ramsele-Forsnäs samt vid Vigdåflottningarna. "N´Anders Petter på Storåsen" var cirka 178 cm lång, satt tillväxten, bred över bröst och bringa och stora släggor till händer. Han var otroligt stark och det går än idag skildringar om hans styrka.

Det berättas att några personer slagit vad med honom om han kunde bära hem en 100 kilos mjölsäck en sträcka på dryga milen. Vadhållarna kontrollerade saken och Anders Petter klarade gott vadet och hann också med att skjuta ett par järpar på vägen. En annan gång bar han en tunna sill på dryga 100 kilo i en mes på ryggen hem till Storåsen från Näsåker, och hann dessutom plocka en hink blåbär under vandringen.

Så slogs det vad om Anders Petter kunde frakta hem två mjölsäckar på ryggen, sammanlagt 200 kilo! Även denna gång klarade sig Anders Petter, för han var inte bara stark utan också slug. Han klarade av vadet så till vida att när han lämnade affären i Kläpp, så tog han ena säcken i handen, den andra i mesen på ryggen. Så efter en 500 meter lämnade han säcken han bar i händerna vid sidan av stigen, gick så någon kilometer till, lämnade mesen och gick efter den andra. Växelvis höll han så på tills dess att han kom fram till hemmet, men då hade han den sista hundratals metern burit på de bägge säckarna. Precis som då han startade, dvs med ena säcken i mesen på ryggen och den andra i famnen. Trots protester från vadslagarna bestämde emellertid en sammankallad jury, att Anders Petter trots allt klarat provet och vadpengarna.

Anders Petter deltog i Vigdåflyttet (flottningen, min not). En vår hade Anders Petter köpt sig en ny båtshake och vid ett tillfälle hade han, ovanför den s.k Ol Ersforsen i nedre delen av ån, huggit tag i en kraftig stock, men draget var stort och Anders Petter drogs med ut i forsen. Säkert skulle han ha drunknat om inte några kamrater i närheten lyckats få grepp om hans ben.

Släpp båtshaken; vi orkar inte hålla dig!" skrek kamraterna. "Men då går ju båtshaken förlorad" ansåg Anders Petter. Trots hans envisa ansträngningar drogs han allt längre ut i forsen. "Släpp båtshaken" skrek kamraterna gång efter annan. Den envise Anders Petter var mer eller mindre medvetslös när han omsider drogs upp på terra firma (på land, min not). Hans första kommentar när han omsider kvicknade till var: "Jäklar anamma, jäg tappa båtshäkan i alla fall!"

Ett stort TACK Harriet, som hittat dessa berättelser i hembygdsforskaren Paul Lundins efterlämnade anteckningar om Anders Petter Lidström på Storåsen.


Uppdatering 2 augusti 2012.

Jag har hittat en artikel skriven i början av 1950-talet av Paul Lundin som han skrivit under pseudonymen "Skogebo".  Artikeln belyser tydligt hur hårda villkoren var för Anders Petter när han ville få en egen jord att bygga och odla på i Storåsen. Anders Petter var tvungen att för köpet av sin areal på Storåsen utföra 60 dagsverk årligen till säljaren för all framtid. Den lilla mäniskans kamp mot Goliat upprepar sig även i detta sammanhang.

Alfred och Anna Lindström i Västansjö

Det här fina paret heter Johan Alfred Lindström 1864-1932 och Anna Karolina Karlsdotter 1862-1954. Paret bodde i en liten by som heter Västansjö i Ådalsliden och de fick tio barn tillsammans. En av parets söner hette Karl August Lindström och det är Karl Augusts sondotter Vivianne som skickat mig bilden.

Tack Vivianne för det jättefina fotot av din farfars föräldrar!

Alfred och Anna Lindströms familjetavla har jag lånat på Magnus Johanssons hemsida Här.

Johan Alfred Lindström var född 1864 i Bygdeå sn. Han gifte sig den 19 juni 1887 i Ådals-Liden sn med Anna Karolina Karlsdotter. Hon var född den 5 januari 1862 i Sunnansjö, Junsele sn. Johan Alfred var arbetare och torpare i Västansjö, Ådals-Liden sn. Han dog den 29 februari 1932 i Västansjö. Anna Karolina dog den 23 november 1954 i Omsjö.

Anna Karolinas barn före äktenskapet:

Nils Jonas Lindström, född den 19 februari 1883 i Västansjö, Ådals-Liden sn.

Karl August Lindström, född den 12 februari 1886 i Västansjö, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 17 april 1910 i Ådals-Liden sn med Andrietta Lidström. Hon var född den 6 april 1890 i Jansjö, Ådals-Liden sn. Strax efter vigseln flyttade makarna till Holafors nr 1, Ådals-Liden sn, där Karl August var arbetare. 1912 flyttade de till Prästbordet, Ådals-Liden sn. Andrietta dog den 8 november 1963 (SDB2). Karl August dog den 25 juli 1975 (SDB2).

Gemensamma barn:

Anna Kristina Lindström, född den 17 maj 1888 i Västansjö, Ådals-Liden sn.

Johan Fredrik Lindström, född den 17 maj 1890 i Västansjö, Ådals-Liden sn, död där den 15 december 1894.

Erik Valfrid Lindström, född den 24 september 1893 i Västansjö, Ådals-Liden sn. Han dog ogift den 19 december 1983 i Juvanå, Ådals-Liden sn (SDB2).

Johan Olof Lindström, född den 25 december 1896 i Västansjö, Ådals-Liden sn. Han dog ogift den 29 juli 1978 i Björna sn (SDB2).

Henrik Oskar Lindström, född den 2 maj 1898 i Västansjö, Ådals-Liden sn.

Brita Vilhelmina Lindström, född den 30 april 1900 i Västansjö, Ådals-Liden sn. Hon dog den 14 december 1985 (SDB2).

Viktor Andreas Lindström, född den 22 mars 1902 i Västansjö, Ådals-Liden sn. Han dog den 7 juli 1989 i Sollefteå sn (SDB2).

Linnea Kristina Lindström, född den 13 maj 1905 i Västansjö, Ådals-Liden sn. Hon dog ogift den 16 april 1978 i Helgum sn (SDB2).

Flottare i Stugusjöån

Jag uppdaterade nyss ett inlägg om flottning i Storsjön . Jag råkade då hitta ett tidningsurklipp om ett gammalt kort från 1907 med flottare i Stugusjöån. Kortet är taget utanför ett hus i Tallnäset, en by några kilometer från Omsjö.

Textförfattaren skriver att flottarna i Stugusjöån bodde i Tallnäset under tiden flottningen varade. Flottarna tjänade 25 öre i timmen och kunde arbeta upp emot 70 timmar i sträck om det var rätt vindförhållanden i flottningen.

Klicka gärna på urklippet för att läsa resten av texten!


Uppdatering:

På Bysjö hemsida finns ett flottarkontrakt från 1903 som berör Stugusjöåns flottare. Villkoren var mycket hårda. Varje framkommen flottad stock betalades med 8-10 öre, medan varje borttappad stock bötades med en krona. Försvann det stockar kunde flottarna bli skyldiga bolagen pengar!

Tack Lars Eric Forssén för länken!