Björnarna i Rapadalen

Filmen om björnhonan Rapa och hennes liv i Rapadalen i Sareks nationalpark som visades i TV igår kväll var en helt underbar filmupplevelse. I fyra år har filmarna Hans Östbom och Dag Jonzon följt björnmamman Rapa i Europas största sammanhängande högalpina vildmark, och de har verkligen lyckats skapa en jättefin film.

Berättelsen om björnhonan Rapa och hennes dotter Thelma fick tyvärr ett abrupt slut när Rapa dog, troligtvis blev hon tjuvskjuten, vid 23 års ålder. Rapas dotter Thelma fortsätter nu i Rapas fotspår, och förhoppningsvis får hon och hennes ungar leva ifred. Man kan undra hur det är möjligt att det är så svårt att skydda björnar i det allra mest reglerade nationalparksområdet i Sverige? Den frågan känns berättigad efter att ha sett filmen.

Men åh, så vackert det är i Rapadalen! Kanske blir det målet för vår nästa fjällvandring? Jag hoppas det.

Jag önskar alla ett

GOTT NYTT ÅR!

Ett fotogalleri från Sarek och gårdagens film.

Filmen visas igen 1/1 kl 00.05 4/1 kl 15.40 och i SVT 24 3/1 kl 22.10. Jag säger bara - se filmen!


Uppdatering 1/1-09: Läs gärna filmaren Hans Östboms kommentar om Rapas död under "Kommentarer"!

"Omfattande illegal jakt på björn i nationalparker" Artikel i DN 28/12-08

Nyhetsinslag om filmen i Mittnytt.

Och här en underbar liten filmsnutt från gårdagens film när björnmamman Rapa åker kana i Sarek med sin lilla björnunge:

Vinterakvareller

Jag hittade en fin blogg med bland annat underbart vackra vinterakvareller och foton skapade av bloggaren själv.

Det är såå vackert! Titta och njuuut.

Vinterbild

En ensam fiskare på sjön

God fortsättning!

Musik på juldagsmorgonen..

John Williams - Concierto de Aranjuez 2nd Movement

GOD JUL

Jag vill önska alla jag känner och alla övriga som tittar in här en riktigt, riktigt

GOD JUL!

"Järn-Lärsch Johans" surk

"Järn-Lärsch Johan" med surken, Fängsjö.

I inlägget nedan med gamla bilder från Fängsjö blev det ett par kommentarer om sparken på det ena fotot. Jag nämnde i mitt svar till Christina att min morfar hade även en speciell kälke, en s.k. "surk", som användes för att dra ved, vatten och annat med vintertid. Surken var, liksom den stora sparken, en mycket praktisk brukskälke som morfar kunde använda till mycket.

Och så här såg morfars surk ut.

"Järn-Lärsch Johans" surk.

Vinterbild av Fängsjö

Ett aktuellt foto av Fängsjö taget ungefär på samma plats som fotot i föregående inlägg.

Inte så stor förändring, eller hur?


Idag är det vintersolståndet och dagarna blir från och med idag längre och ljusare. Underbart!

En fin fjärde Advent önskar jag alla som tittar in här!

Nya besparingar inom äldrevården

Nu är det dags för besparingar igen. 25 tjänster på äldreboenden i Sollefteå kommun hotas att dras in. Och givetvis är det personalen i vården som hotas i första hand.

Det är märkligt att det aldrig blir tal om att chef- och mellanchefstjänster behöver dras in. Fem nya chefer tillsattes för några år sedan inom Vård- och äldromsorgen i Sollefteå kommun. Vad dessa chefer har bidragit till för att förbättra kommunens äldrevård vet ingen. Dessa chefer är högst osynliga i verksamheten och de har bara kostat skattebetalarna en massa pengar. Och inte drabbas cheferna av besparingar heller. Besparingarna gäller alltid de mest viktiga och mest underbetalda i vården - personalen. På den nivån anses det viktigt att spara pengar!

Kommunals ordförande säger "att vi har önskat att man skulle se över hela organisationen från högsta nivå på förvaltningen och ner till golvet för att se var det går att spara".

Till detta ställer sig givetvis förvaltningschefen, Hans Fälldin, före detta militär, helt kallsinnig: "målet är att minska personaltätheten och därmed kostnaderna för de särskilda boenden."

Jo, jo.. Hans Fälldin bör först och främst sopa rent framför sin egen dörr, innan han ger sig på dem som utför det verkliga arbetet; nämligen personalen i äldreomsorgen.


Uppdatering: Läsarkommentarer i TÅ.

Bilder från Västergötland

Rådjuret och räven. Tack Evy för dessa vackra bilder!

Hushållsskolan i Omsjö

Min mamma Signe Johansson (i mitten längst ner) Min moster Aina Johansson längst t.hö. samma rad.

Längst t vä övre raden Gerda Svensson, skolkökslärinna. Fjärde fr.vä. översta raden Gertrud Jakobsson från Omsjö, därefter Ingrid Alida Sjödin och Frida Englund. Flickan längst ner t. vä Signe Johansson (min mamma) och flickan trea fr. vä längst ner Aina Johansson (min moster) 

I början av 1930-talet gick min mamma och min moster Aina i hushållskola i Omsjö, där jag numera bor. Hushållsskolan varade i två terminer och i undervisningen ingick matlagning, hushållsekonomi, barnavård och hushållsarbete. Skolhuset i Omsjö där undervisningen hölls är rivet numera. Hushållsskola som yrkesundervisning är också försvunnet, vad jag förstått. Förr var hushållsskola för många unga flickor en förutsättning för att förkovra sig för vidare arbete inom restaurang och hushåll. Och inte minst var det en skola för ett framtida eget hushåll och hem.

Finns hushållsundervisning kvar i skolorna idag? Jag minns, att när jag gick i skolan på 1950- och -60 talet, fanns det något som hette "skolkök", och i den undervisningen ingick förutom basal matlagningskonst även lite hushållsekonomi.

Så här står det i Nordisk familjebok om Hushållsskola: "Hushållsskola. Enligt k. stadgan för den kommunala yrkesundervisningen 4 nov. 1921 kunna numera kommunala hushållsskolor anordnas som parallellform till lärlings- och yrkesskolor med syfte att i form af samlad lärokurs meddela unga kvinnor, som äro sysselsatta med husligt arbete och som icke varit i tillfälle att genomgå för sitt yrke afsedd lärlingsskola och yrkesskola, en på fortsättningsskolans (se d. o. Suppl.) kunskapsmått byggd, någorlunda fullständig husmodersutbildning. - Till nu nämnda skolor ansluta sig nära vissa enskilda skolor för husligt arbete, bl. a. husmodersskolorna med kurser på 8-10 månader och afsedda för unga flickor, som slutat fortsättningsskolan. Undervisningen omfattar hushållsgöromål och sömnad jämte till dessa områden hörande teoretiska ämnen samt stundom barnavård. Statsunderstöd kan erhållas enligt k. kungörelsen 4 nov. 1921 (n:r 705 och 707). K. E. S-g."

Uppdatering: Hushållsskolan bedrevs i det gamla skolhuset i Omsjö. Så här såg Omsjö skola ut. Skolan revs i början av 1960-talet när den nya vägen byggdes.

"Annas eviga"

Jag såg TV-reprisen av "Annas eviga" idag som handlade om ämnet "Hatar Gud kvinnor"? Medverkande var Helle Klein chefredaktör på Aftonbladet, och numera även präst i svenska kyrkan, Helena Beneaouda ordförande i Sveriges muslimska råd och Dilsa Demirbag Sten, frilansskribent, ateist och medlem i Humanisterna.

Jag har tidigare gillat Helle Kleins krönikor och hennes åsikter i politiska debatter, men efter denna debatt blev det platt fall för min sympati. Helle Klein visade sig i den här debatten vara en hårdför, oresonlig och onyanserad debattör som med sitt religiösa ställningstagande inte visade någon som helst ödmjuk inställning till oliktänkande. Dilsa Demirbag Sten var den som tog hem debatten tycker jag, med sin raka ateistiska argumentation och skarpa analys av den religiösa patriarkismen och sin ödmjuka humanistiska inställning.

Helle Klein har blivit religiös... Inte så mycket mer att orda om.

Jultomten...

..bor i New York...

Gamla julkort

Så här i julkortstider så vill jag gärna rekommendera ett par hemsidor om man vill se riktigt gamla julkort. Gamla julkort är ju så vackra, tycker jag!

Kortet ovan har jag hittat på en helt underbar blogg med bara 50-talsnostalgi. Bloggen heter Femtiotalsjakten och i ett av inläggen visas vackra gamla julkort - många av julkorten är från 1940-talet. Titta och njut!

På Postmuseéts hemsida pågår en julkortsutställning med gamla julkort. Där finns också en intressant historik om julkortets historia. Där står det bland annat så här:

"Det första julkortet skickades i England på 1840-talet. Det trycktes i en upplaga av tusen exemplar och var handkolorerat. Det var samtidigt ett nyårskort. Vid den tiden var trycktekniken ännu inte så väl utvecklad att vackra färgkort var möjliga i massupplaga. I Sverige började man skicka julkort på 1880-talet. Både influenser och kort kom till Sverige från Danmark och Tyskland. Den nu hävdvunna hälsningen "God jul" hade i början konkurrens av både "Fridfull jul" , "Fröjdefull jul" och "Glad jul".

Till en början delade man själv ut julkorten, men snart kom de att distribueras via postverket. Julkortskrivandet var först en överklassföreteelse som sedan spred sig nedåt i folklagren. Efter 1897 års utställning i Stockholm, blev vykortsskrivandet i allmänhet en sådan fluga, att det sägs att 1903 års ståtliga huvudpostkontor på Vasagatan i Stockholm bekostats av inkomsterna från vykortsportona. "

Men nu är det hög tid att skicka årets julkort!

Luciamorgon 2008

Senare kl.11: Ååh, det ser ut att bli en strålande vacker vinterdag idag! Minus 10 grader kallt och solen lyser från en klarblå himmel. Träden är så otroligt vackra med all snö. Men nu får det räcka med snö, tycker jag! Vi snöar snart in här i byn.

Jag hoppas hinna ta en långpromenad med hundarna idag, innan jag och några väninnor ska gå på julkonsert i Näsåkers kyrka ikväll. Vi ska lyssna till gruppen Ranarim med bland annat en lokal sångerska Ulrika Bodén från Helgum. Det ska bli roligt att lyssna till henne. Jag har hört att hon är så duktig.

Och i morgon blir det middag med min mamma. Vi ska också besöka ett par andra vi känner på det äldreboende, där min pappa vistades det sista året han levde, och så ett besök till min mans bror förstås.

Så blir min helg. En fin Lucia och tredje Advent önskar jag alla som tittar in här!

LUCIA. "Fjät, förlät och stuva" - vad handlar Luciasången om?

Målning av Carl Larsson 1908 

"Natten går tunga fjät, runt gård och stuva. Kring jord som sol förlät, skuggorna ruva." Vad handlar Luciasången egentligen om? 

Svaret hittade jag här: "Fjät är ett gammalt ord för steg, fotspår. "Vapnen sina / ej vike en man / ett fjät ifrån på fältet" står det i en av översättningarna av den fornnordiska vishetsläran "Havamal", och det betyder att man inte ska avlägsna sig så mycket som ett steg från sina vapen när man är ute och färdas.

 "Ty ovisst är att veta / var på vägar ute /spjutets spets kan tarvas." "O yngling! Om du hjärta har att trampa fäders fjät" - det vill säga att gå i fädrens spår - skaldar Bengt Lidner i slutet av 1700-talet, och här har vi urfrasen "O yngling!". 

 Stuva är en gammal variant av stuga. Den har levt kvar fram till våra dagar i ordet rådstuvurätt, en rättslig instans som i Finland fanns fram till 1993, då den bytte benämning till tingsrätt. 

 Nej, solen ska inte förlåta jorden. Förlåta hade i äldre svenska även betydelsen 'lämna', 'överge', och det är ett lån från tyskans verlassen. Solen har övergivit jorden under dessa dagar runt vintersolståndet. 

Catharina Grünbaum "

Dagens bild domherrar

Snö, snö, snö.. Och domherrar.

Only in New York kids...

Fotograf Thomas Nilsson

Jag hittade den här bilden med inkluderande rubrik på en blogg.

En gång i mitten av 1970-talet vankade jag runt på New Yorks gator, upp och ner, i över en veckas tid. Jag bodde på ett mediokert hotellrum och mitt i juli var det. Det var olidligt hett både utomhus och på hotellrummet. På nätterna var jag tvungen att gå upp flera gånger och duscha kallt för att över huvud taget överleva hettan.

På dagarna gick jag runt i staden, såg de flesta turistattraktioner som man bör se i New York. De enda stadsdelarna jag inte vågade mig in i var Harlem och Bronx. Lite självbevarelsedrift hade jag trots allt vid den tiden, även om jag idag inte förstår hur jag vågade röra mig så fritt i New York som jag gjorde då. En ensam ung tjej på vift utan några som helst skyddsnät. Men ingenting farligt hände, tack och lov..

Det finns ingen stad jag har sett så många galna och originella människor som i New York. Överallt fanns de. Mina ögon var stora som tefat vid synen av alla märkliga människotyper jag såg. Det verkade som alla mänskliga original samlats i New York..

Jag tyckte att New York var en fantastisk, galen och fascinerande stad. Så mycket människor. Många rika människor, och dessvärre också väldigt många fattiga och hemlösa. En stad full av kontraster.

Tråkigt nog hade jag ingen kamera i New York. Kameran hade jag glömt på en Grey Hound buss utanför Boston, och jag ansåg mig inte ha råd att köpa en ny, tyvärr.

Men man kan se massor av helt underbara kort från New York på den här bloggen, så det är bara att klicka vidare! Bloggaren och fotografen heter Thomas Nilsson.

Tjuvlarm är inkopplat..

Foto: Dan Korn.

Det här underbara fotot är taget av en författare vid namn Dan Korn. Jag har fått ett tips av Christina , att Dan Korn skrivit ett antal böcker om " Möten med ovanliga människor". Jag kände inte till dessa böcker tidigare, men ser mycket fram emot att få läsa dem! Tack Christina för tipset!

För en tid sedan skrev jag om en annan författare som skrivit om "ovanliga" människor; nämligen Åke Mokvist. Böckerna heter "De ovanliga" del 1 och 2. Vad jag förstår handlar Dan Korns berättelser om samma andas barn som de människor som det berättas om i Åke Mokvists böcker.

Det underbara fotot ovan påminner mig om en farbror jag kände, som utanför sin stuga i skogen hade en skylt med texten : "Byråkrater äga ej tillträde"...


Tillägg: Ett annat lästips av Peter:

"Apropå Åke Mokvist såg jag att han givit ut en ny bok om ett helt annat ämne, och kanske ändå inte...
Den heter El Camino, och handlar om människor och miljöer på pilgrimsleden till Santaigo de Compostela. "

Tack Peter!

Gamla kort av Nämforsen

Ett par av de här gamla korten av Ångermanälven och Nämforsen i Näsåker hittade jag för en tid sedan på en hemsida. Jag sparade korten för eget behov, men jag glömde tyvärr att spara hemsidesadressen. Sån´t är nästan oförlåtligt, speciellt när man gärna vill visa bilderna i sin egen blogg!

Nåväl, häromdagen hade jag turen att hitta Hasse Hultmans hemsida igen. Det visade sig att fotografen till alla de gamla bilderna, främst från Ådalen, var Hasses morfar. Bilderna är tagna mellan 1915-1920 ca. Så här skriver Hasse:

"Min morfar hette Bror Erik Hoffman Tjelldén och han föddes 1885 i ett båtsmanstorp i Rogsta i Torsåker. Han var vaktmästare på gamla lasarettet i Sollefteå och bodde i en tjänstebostad inne på lasarettsområdet alldeles uppe vid Storgatan. Han hade bland annat hand om röntgenavdelningen och jag antar att det var där han kunde framkalla sina bilder. Kameran hade han byggt själv. Hans fotointresse varade cirka 10 år och jag har ett hundratal bilder kvar efter honom. Mitt problem är att jag ofta inte vet vilka personer som finns på bilderna. Min morfar dog 1968."

På Hasse Hultmans hemsida finns många flera kort tagna av Hasses morfar, bland annat en serie från och av det gamla lasarettet i Sollefteå. Men som sagt, tyvärr är många av personerna och platserna på de svart/vita bilderna inte namngivna, vilket är tråkigt. Hasse tar gärna emot hjälp med det!

Hasse Hultman är dessutom släktforskare, så den som har anor från Ådalen kan det vara en idé att öppna hans databas som innehåller nästan 25.000 (!) namn. Databasen finns tillgänglig på hemsidan för den som är intresserad.

Det här är bilderna från Näsåker. Tagna ca 1915-1920 av fotografen Bror Erik Hoffman Tjelldén (1885-1968).

Tack Hasse för att jag fick visa din morfars gamla bilder!

                                    "Per-Hansch" hus i "Inget" ovanför Nämforsen i Ångermanälven.

                                                             Timmerflottning i Nämforsen.

                                                             Nämforsen Näsåker.

                                           Nämforsen med den gamla bron i bakgrunden.

Per och Maria Fängström

Det här är familjen Per och Maria Fängström och deras sju barn fr.vä. Emmy, Hardy, Anny, Henny, Harry, Elsy och Conny. Fotot är taget utanför deras hem i Stugusjön, Resele ca 1930. (Kortet lånat av Sture Strömberg)

Per Fängström (1900-1966) föddes i Fängsjö, Ådalsliden och hans hustru Anna Maria Thor (1901- 1975) föddes i Ysjö, Junsele. Familjen bodde i Stugusjön i Resele där barnen föddes, men familjen flyttade senare till Grundtjärn i Junsele.

Dottern Anny Fängström f. 1922 och hennes make Evert Eriksson f. 1918 var den sista familjen som bodde i finnbyn Hällås i Resele - mellan 1942-1946 - innan byn blev öde.

Emil Håkansson i Västanbäck

Emil Håkansson 1884-1964 o.h.h. Ida Eriksdotter f 1890 och deras åtta barn utanför hemmet i Västanbäck, Ådalsliden. Fotot taget ca 1930. Bilden lånad från Karin Wassbergs blogg. 
Övre raden fr vänster: Axel, Ida och Emil Håkansson, Oskar, Halvar
Nedre raden: Hulda, Sonja, Astrid, John och Albert.

När jag var liten på 1950-talet kom farbror Emil i granngården och köpte någon liter mjölk varje dag av min mamma. Mina föräldrar hade lantbruk, och farbror Emil köpte mjölken av oss. Farbror Emil och hans fru Ida bodde ett par hundra meter från oss så det var ingen lång promenad han behövde gå varje dag för att hämta mjölken.

Om promenaden var kort så blev besöket ofta desto längre... ;) Farbror Emil var en pratsam herre som gärna stannade en stund extra och pratade. Farbror Emil gjorde sig ingen brådska.. Emil var en skojfrisk herre och han stannade ofta extra länge när min mammas svägerska Tyra, som bodde på övervåningen, hälsade på. Moster Tyra tyckte om att "gnabbas" med farbror Emil så pratstunden hemma i mammas kök kunde ofta bli ganska lång..

Farbror Emil var född samma år som min morfar och de dog också samma år. Båda dog i trafikolyckor. Emil och morfar var lika envist tjuriga båda två och ingen av dem kunde förstå att trafiken på vägarna kunde innebära risker för gående trafikanter. Min morfar sa tjurigt: "jag har lika rätt att vara på vägen som bilarna"... Och så gick det som det gick, tyvärr. Morfar blev påkörd av en lastbil och farbror Emil av en bil utanför sitt hem i Västanbäck.

Jag har ett par gamla bilder på Emil Håkansson och hans familj. Emil hade finländska anor. Emils far hette Håkan Christoffersson f. 1841 i Norra Finnskoga sn Värmland. Håkan Christoffersson flyttade till Ådalsliden och gifte sig 1876 med Sara Brita Zachrisdotter f 1845 från Kläpp Ådalsliden. Familjen flyttade så småningom till Jansjö i Ådalsliden och de fick sju barn tillsammans. Ett av de sju barnen var Emil Håkansson.

Emil Håkansson (1884-1964) gifte sig 1913 med Ida Eriksdotter född (1890-) i Fängsjö Ådalsliden. Efter giftemålet bosatte sig familjen i Näsåker men flyttade så småningom till Västanbäck Ådalsliden. De fick åtta barn tillsammans.

Emil Håkansson 1884-1964 överst till höger. Född i Söderfors Ådalsliden senare Jansjö Ådalsliden. Emil Håkansson flyttade efter giftermålet till Västanbäck Ådalsliden. De övriga på kortet är f.v. Mikael Sjödin och Mikaels syster Maria gift Jonsson (sittande) Jansjö, Ådalsliden. Nedanför Emil Håkansson sitter hans syster Anna Håkansson.